Tjenare, ni tappra som läser här då och då! Ibland får ni till och med ett nytt inlägg att läsa.
Så nu.
Sara frågade om vad stallet behöver ha mera än lösdrift.
Svaret är:
tillgång till en bra ridbana. Gärna upplyst, men inte ett måste då både Britta och jag näst in till alltid jobbar hästarna på förmiddagen.
Bra ridvägar behövs också. och gärna inte jätte-jättelångt bort i från Tungelsta, då jag ju råkar bo där.
I övrigt är en bra sadelkammare/skåp/fikastuga-aktigt bra då vi har rätt mycket grejer, 5 – 6 sadlar till exempel.
Och så så klart bra folk! Trevliga stallkompisar!
En annan sak Sara frågade om var ett inlägg om töltsättning. I hear you.
Det kommer, behöver bara lite tid och inspiration 🙂
Fia frågade om mjölksyreträningen på Exakt.
Alltså grejen är att jag måste lära mig mera själv om det. Och för det behöver jag Ancan på Karlslund, för hon kan tammetusan allt om det!
Jag vet att jag sade redan i juli när vi gjorde mjölksyretestet på Karlslund att “nu måste jag skriva upp allt det här så jag förstår det”.
Men grunden är:
När mjölksyrenivån i blodet är 4,4 släpper mjälten mjölksyrereserverna. Genom att träna upp hästen i galoppruschar (FULL fart – så fort ni bara någonsin kan galoppera) och successivt förlänga dom puschas gränsen och hästen både orkar längre (muskelfibrer av typ 2B, som kan jobba utan syre) innan den får mjölksyra i musklerna och återhämtar sig fortare.
Efter förra gången hade Exakt mjölksyra på 16,2 efter provet. Det är jättehögt (men inte alls ovanligt innan hästen är tränad).
Nu har jag 1-2 ggr/vecka (oftast 1ggr/vecka) efter ett rätt vanligt ridpass (hästen skall vara rejält uppvärmd) ridit galopp i full kareta.
Jag har mätt sträckan med RunKeeper-appen i telefonen.Första veckorna red jag 720 m i full fart och sedan har jag ökat upp och i går red jag senast och då 1300m.
Det är ju inte så att hästen blir kolugn av att ridas i dessa galoppruschar, så lite jobb med lydnaden är det alltid både före (han vet ju vad klockan är slagen när vi rider bort mot banan). Dels har jag valt att för en gångs skull betsla upp när jag rider den här träningen. Det efter att vi en gång for huvudlöst fort ut på en åker och tog gott och väl halva åkern på oss att sakta ner och återfå någon sorts kontroll. Så jag rider med ett rakt pelhambett med två tyglar (och stadigt mantag). Jag har även alltid lindat honom eller har strykkappor på samt lätta skyddsboots, då det kan bli lite mycket ben i ful fart och jag inte vill att han slår på sig.
Viktigt är att inte rida detta på för hårt underlag.
Jag rider på en galoppslinga vi har turen att ha nära stallet, som är sand, men ganska fast ändå.
Jag rider bort till banan antingen genom skogen eller längs vägar och jobbar som vanligt. Skrittar fram, länger överlinjen i skritt och trav. Flyttar och gör lite galoppfattningar. Och sedan jobbar jag honom som vanligt.
Efter minst 30 min rider jag till banan och rider sedan 1300m i full galopp och travar sedan av ca 1-2 min (då brukar han kännas lite sladdrig i bakbenen, men helt klart mindre igår än tidigare) och så skrittar jag hem på långa tyglar vilket tar 30 min, så en rejäl avskrittning och han har gått ner helt i puls när jag är hemma.
En dusch och stretching (för hästen) avslutar jag med.
Dagen efter får Exakt jogga utan ryttare på volten. Först helt lös och sedan i repgrimma, totalt ca 25-30 min och stretchas.
Dagen efter det brukar jag antingen rida eller tömköra.
Jag upplever Exakt som i klart bättre kondition nu och han tycker att det är kul att få bränna ur ordentligt.
När jag skall bort nu nästa vecka kommer Exakt vara på Karlslund igen och jag skall se om vi kan göra ett nytt mjölksyretest när jag kommer hem.
Exakt och jag på banan i våras (MöRS kval), (foto: Michaela Bång)
Här gasar vi, men bara en långsida på ovalen på Ensta i våras (foto:Erica Osterman)
Just nu är jag lite bekymrad för Brandi. Han kom in ur hagen med ett jättesvullet bakben i onsdags.
Ohalt och utan ett enda sår och ingen temp heller.
Bara svullen och lite öm.
Han fick på ett zinkband (Varicex F) och står i sjukhage nu. Tar av zinkbandet imorgon eller på söndag och har det inte gått ner så får jag ringa kliniken på måndag och åka in och kolla vad det är.
Det är lättare att förhålla sig till svullna ben då det finns ett sår. Men det här är ju inte kul.
Han kan antingen fått en smäll (av sin mor då) eller snubblat/vrickat sig.
Suck. Är det inte det ena så är det det andra. Min lilla plutt!
Tindra är pigg och glad och väldigt framåt! Fina gumman!
Brandi och jag gosar
