Archive for March, 2013

Örnäs påsk

Sunday, March 31st, 2013

OBS! Inlägget uppdaterat med bilder!
Samtliga bilder är fotade av Erica Osterman!

Igår var det tävlingsdags för MalinS. Lastning av Vísir och Stígur kl. 07.00 och avfärd med destination Örnäs Islandshästar i Kungsängen.
Kallt, klart, soligt och blåsigt.

img_0525
Något spänd Vísir på uppvärning

Örnäs ordnar med ojämna mellanrum sådana här kval- och lättklasstillställningar. Otroligt smidigt och bra organiserat. Incheckningen öppen hela dagen och lättklasser med final 15 minuter efter klassens slut och enbart “pay and ride” i öppen klass (alltså enbart kval, ingen rangordning eller finaler).
Skall man bara rida öppen klass kan man komma en timme innan, checka in och rida och åka hem. Otroligt praktiskt!
Nu red jag två hästar.
Vísir, som var ute på galej för första gången, gick V5 och T8 (alltså lätta klasser) och Stígur fick öppna klasser, F2 och T4.
Banan var helt isfri, men blöt och tung!
Redan när jag red Vísir i första klassen tänkte jag “hur skall det funka att lägga pass på det här? Och Hur blir Stígurs tölt?”
Men vi tar saker i tur ordning:
Vísir i V5:
Första grenen ut. Vísir var undrande och lite spänd under uppvärmningen. Han tittade storögt på allt. Så mycket människor, andra hästar. Hög musik och nån som pratade jättehögt hela tiden.
Hoppigt och vingligt och lite okoncentrerat och definitivt inte avslappnat.
Vi red in på banan och mitt enda krav var rätt gångart och så avslappnat och trevligt som möjligt.
Tölten gick ok. Han hoppade till i varje varv för en flaggstång i metall med ett rep som slog i vinden mot metallen och klingade. När speakern började prata rakt framför honom trodde jag ett jag han skulle börja tölta baklänges. Halsen blev jättekort och han tittade förvirrat mot högtalarna och kröp ihop lite när vi töltade förbi. Poäng mellan 4,5 – 5,5 (en domare såg vår spända passage förbi högtalaren).

img_0654

img_0665

img_0675
Dags för övergång till trav. Där blev det lite tokigt. Mitt i gruppen (häst både framför och bakom) och precis före den klingande flaggstången. Att trava var långt ner på Vísirs prioriteringslista just då.
Så vi tappade ett halvt varv innan han slappnade av och hörde halvhalten. Men sedan var traven fin. Utan avdrag för sen övergång hade vi haft 6: or av samtliga domare. Nu blev det 5,0 – 5,5,

img_0539
På uppvärmningen

img_0700
Skritt är Vísirs svagaste gångart och något Britta och jag jobbat mycket med. När han slappnar av skrittar han i dagsläget helt ok.
Att slappna av var det inte tal om nu. Blåst, massor ljud och andra hästar – vem har tid att skritta lugnt och långsamt?
Så stelt, taktande och lite hoppigt struttade vi fram. Poängen blev 4, vilket nästan kändes högt.
Galoppen gick fint. Bra fattning och sedan en hyfsat avslappnad galopp. Endast lite stelhet i kurvorna. Bitvis en trevlig form.
Poäng mellan 5 – 5,5.
Totalt resulterade det här i 4,9/ 4,6 /5,1 = 4,87 och en 9:de placering (av 18). Kändes helt ok med tanke på omständigheterna.

img_0742

img_0751

T8 är en pedagogisk och bra gren för den som bara behöver lite självförtroende på banan.
Valfritt tempo tölt. Vísir var lite mera avslappnad nu och töltade ok för mellan 5,0 -5,5 i bägge varven. Vi kom ut på 5,3/ 5,0/ 5,3 = 5,20 och en delad 3:e plats.
I finalen som var 25 minuter senare var dock huvudet slut på Vísir. 5,0 i ena varvet och 4,5 i det andra då det blev styvt i ryggen.
4,75 och en femteplacering.
Fint så. Han var trött (främst i huvudet) och jag är nöjd med vår prestation på det stora hela. Han behöver helt klart komma ut och se saker mera! Vi tar det under säsongen.

img_1166

img_1560
Prisutdelning (med fel färg på rosetten)

Efter lunch och fyrgång var det dags för Stígur. Han hade hela dagen snällt stått vid transporten och tyckte det var väldigt kul att börja röra på sig.
Nu kom problematiken in i bilden. Hårt och isigt hemma, hårda vägar att rida fram på. Mjuk bana.
Redan i collecting ring (volten) som var mjuk kändes han lite seg i steget. På banan blev tölten ytterligare lite “segare”. Det kändes att han var ovan vid ett så tungt underlag, som dessutom gled lite. Poängen blev 5,0 – 5,5. (På vägen på framridningen kändes han mera som 6 – 6,5! Nu höll jag helt med domarna).

img_1676

img_1673

img_1650
Övergången till trav gick finfint och lyckligt sade jag högt “duuuktig Stig!”. Traven i sig var ok. Lite obalanserat bitvis och så något svagt sväv. Poäng 4 – 5 (beroende på hur mycket obalans domaren råkade se).

img_1705

img_1713
Stígur har generellt en bra skritt! Men till min förvåning slappnade han inte av på banan nu, något som inte varit ett problem tidigare. Jag blev lite tagen på sängen och vi fick inte riktigt till någon avslappning. Synd! Poäng 4,5.
Galoppen hade jag varit lite orolig för med den gick över förväntan. Snabb och prydlig fattning och förvisso en viss fyrtakt, men ändå hyfsat rund och eftergiven. Igen – det kändes att banan var tung. Poäng 5 – 5,5.

img_1800

img_1806

img_1828

Och så passen. Ändå gången jag lagt Stígur i pass på en bana var på MöRS KM i oktober (och det var i et ridhus). Jag har inte haft tillfälle att ta med honom till en ovalbana för att träna så det var bara att rida på.
Första läggningen gick ok. Tempot var lite försiktigt (vilket leder till 4-takt) och han var mot handen i nedtagningen. Andra läggningen så fattade han fel galopp och det kändes inte som jag hade tid att ta ner och korrigera det. Resultatet blev att han lade sig tidigt och sedan slog upp i korsgalopp.
Sista läggningen blev galoppen rätt och vi fick till lite fart och nedtagningen var bättre.
Men huuu för underlaget! Det kändes hur det söög tag i hans ben och han liksom inte helt kom loss från banan. Urk!
Passpoängen blev 3/4 /4,5.
Slutpoängen blev 4,4/ 4,6/ 4,8 = 4,60.
Det känns som att det finns en del att bygga på ändå här!
Stígur var hyfsat avslappnad och lugn, verkade tycka det var kul att vara på banan.

img_1867
Lite sväv är det!

img_1871

img_1886

 

T4 var bara en hemsk historia jag helst inte vill gå igenom igen. Ännu tyngre underlag (solen värmde), lite trött häst (men inte så fasligt, han kändes igen rätt bra på uppvärmningen). Blä gick det helt enkelt.
Kändes ju så klart inte bra.
Men Stígur, fina mannen – på´t igen. Hoppas på bättre underlag.
Och så måste jag skruva åt skruvarna och sätta lite tryck i Stickan och inte bara vara nöjd med att han är mjuk och avslappnad.

img_1990

img_2097

Packa ihop pållarna och åka hem. Borsta av och ut i hagen med killarna och göra i ordning (Tack Erica för all hjälp!).
Kvällen blev lugn och skön med middag och ett glas rött och Modern Family på TV.

Uppdaterat inlägget med bilder 1/4 kl 22.00

 

Nu har jag alla hästar hemma igen

Thursday, March 28th, 2013

Sååå – då är de hemma! Våra smågrabbar. Inte så små längre då.

De var jätteduktiga och gick bara rakt på transporten. Vi har kört dom lösa i en tom transport och i vår/sommar då vi kan ställa transporten på volten så tar vi lastträning med mellanvägg.
De stod lugnt och fint hela vägen hem och ihopsläppet i hagen gick lugnt och fint.
Båda killarna är lite väl tunna och Nykur har tappat sin rygg, vilket känns lite trist såklart. Och så har de pälsätare. Det är ju inte farligt men det är iiinte snyggt. Nykur är…inte snygg just nu. Sådär kommer-inte-fotas-innan -sommarpälsen-kommit-ful.
Nästa vecka skall de få skor för första gången.

Brandi tog jag mobilbilder på:
mars1
Här ser man lite pälsätarfläckar

mars2

 

Imorgon skall jag träna för sista gången på iForm (tidigare Fokus Fiskvård). Jag skall byta gym, då jag ledsnat på att ventilationen på iForm är så dålig vid löpbanden (där man verkligen behöver kunna få syre) samt att duscharna är helt vedervärdigt dåliga. Inte ofräscha, bara dåliga. Det kommer alldeles för lite vatten och var 30:de sekund måste man trycka på knappen för att få något vatten öht.
Jag tänkte försöka mig på att inte ha något gym alls under sommaren och springa ute och träna lite styrkeövningar hemma.
Well… let´s see how that goes. Kanske blir jag tokig på den här kalla våren och går till det nya gymmet i Tungelsta (Core) där jag provtränat en gång och var nöjd.

 

 

 

Imorgon är det dags!

Wednesday, March 27th, 2013

För snart fyra år sen såg det ut såhär:

Brandi02.JPG

Brandi03.JPG

bebis1.jpg

Han stod där vinglig, blöt och alldeles ny, den 3/6 2009.
Imorgon åker Jill, My och jag till Nötbacken och hämtar hem Brandi och Nykur, nu 4 år gamla.
Dags att boka hovslagare och få skor på grabbarna och sen är det vidare inridning som väntar!
Åh,vad kul det skall bli att få hem dom!

Annars då, sen sist? Jodå.
Det vanliga. Rida Váli, Vísir och Stígur, planera inför torsdag då smågrabbarna kommer hem och lördag då jag tävlar Vísir och Stígur. Båda hästarna har känts bra i veckan. Hur det går på banan får vi se.
I lördags var jag och Erica iväg till Fors och red i ridhuset med Stígur och Tindra. Skönt att kunna jobba på volt och känna att hästarna har grepp! Nyttigt att kunna lösgöra ordentligt och även trava på volten. Kändes hur mycket Stígur utvecklats sedan vår volt “frös inne”, vilket var skönt.
Lektioner på Västergården, på Eriksberg och på Fors har det också varit.
Duktiga elever som jobbar på!
Nu är bloggen väldigt “nerprioriterad” och oinspirerande (?) men jag orkar inte blogga så mycket just nu.
Det ger sig nog vad tiden lider. Våren, inspirationen och blogglädjen kommer tillbaka. It will.

Tills dess:
Kolla in på www.zooborns.com! Sååå söta djurungar och ALLA arter på samma sida!
Missa inte att titta genom arterna i vänstermenyn; tänk att en aardvark-unge (jordsvin) är så söt!

 

 

 

 

 

 

Ont krut förgås inte så lätt

Friday, March 22nd, 2013

Veckan har gått bra. Fint. Smidigt.
Förutom att jag har haft jättont i vänster handled. Den är lite fragil.
Idag har jag dessutom masserat fem patienter med bland annat vänster hand. Men det gick. Nu stretchar jag och gnäller.
I veckan har Váli varit underbart mjuk i måndags och jag kände hur jag log nästan hela tiden medan jag red och Vísir lite virrig (han är lite bimbo ibland) men med fantastiskt fina glimtar när alla extremiteter är mellan hjälperna.
Stígur är dock den som får hela veckans guldstjärna. Mjuk, smidig som en katt, lydig och helt, helt underbar!
Jag är vanvettigt förtjust i den här stora femgångsvalacken (nej, jag har inte tid och råd att köpa honom själv, även om jag skulle vilja…)


Fin-Stígur


Mys-Stígur (Vi myser med näsan i min famn innan tränsning)

Lektionerna har duggat tätt den här veckan.
Fors, som vanligt, och så Västergården och Eriksberg. Duktiga, ambitiösa elever som vill utvecklas – de är de bästa eleverna!
Vad annat har hänt  i veckan? Jo bilen ja…
I somras  var vi i Västanfjärd som vanligt. Tigern var med. Bergdal ligger en bit upp från stora vägen längs med en traktorväg. Antingen får man backa upp eller backa ner.
Den här dagen backade jag ner. Flera i bilen.
Alla pratade och tjattrade exalterat. Jag var lite ofokuserad och kände att jag var lite ur riktning på den smala vägen (som dessutom är en nedförsbacke meden skarp sväng). Jag borde ha sagt “Kan ni vara tysta ett ögonblick nu så jag kankoncentrera mig på att backa ner för vägen”, men istället bet jag ihop och var tyst.
Och backade lite snett. PANG så backade jag på en sten. En rejält jättestor stenbumling. Som jag och Tigern flyttade på. (alltså stenen är typ 1×1 meter)
Det small till och alla vart jättetysta på en gång. Stannade bilen och hoppade ut och kollade och hittade ingenting, förutom ett jättelitet hack i lacken. Letade lite till och kände efter när jag körde. Ingenting.

När jag körde hem från Strömsholm i början av mars började högen broms bak skrapa lite.
Det var ändå dags för service på Tigern så jag ringde verkstan och bokade en sådan. Lämnade in bilden i onsdags och på eftermiddagen ringde de: “Hej, det var från verkstaden här. Har du kört på något med vänster bakdäck?”
Drog mig till minnes episoden i somras och svarade jakande.
Jo såhär var det då alltså: Jag hade träffat stenen så exakt turligt så att hela det vänstra bakdäcken har skjutits 5 cem rakt framåt. Så rakt framåt så jag inte har känt något alls i körningen eller bromsverkan. Och jag kör ganska mycket, även med släp.
Men efter som bakdäcken inte suttit helt parallellt så har även något under bilen blivit snett (nej inte hjulaxeln), och högen bromsar bak har slitit snett och börjat rosta och börjar därför skrapa.
“Jag tycker du skall ringa ditt försäkringsbolag” var orden verkstadskillen Jimmy sa. örsäkringen täckte, men aj vad det änd svider med självrisk på 3000.
Tolvtusenjävlasjuhundra kostade det att hämta ut bilen. Nästa gång skall jag be alla vara tysta när jag backar. Lesson learned.
Men nu skall den väl gå som (väl)smord också. I guess and hope.

Annars inget nytt. Min vänsterhand säger att den vill sluta skriva på tangentbordet nu.

Fare thee well för now

 

Längd

Sunday, March 17th, 2013

Tänk så olika en dag kan kännas. Samma gamla antal timmar som ibland är förbi på ett kick och ibland känns som en vecka.
Ibland är det en bra sak och ibland vill man bara att tiden skall släpa sig fram så det blir nästa dag (som när man som barn väntade på julafton eller på sin födelsedag).
Idag har dagen varit jättelång. På ett positivt sett!
Fodring på morgonen i stallet. Ut med hö till pållar, kratta ihop skit runt matplatserna, mocka i ligghallarna.
Ingen ridning. Kändes lite konstigt faktiskt, men Erica har Tindra och Stígur vilar idag.
Så Pelle och jag tog en lunch i Haninge C och åkte sedan in till stan och ut på fina Djurgården och överraskade nästan oss själva med att gå på Thielska Galleriet och se deras Munch-utställning. (Ni vet, norrmannen med Skriet).


Ja, typ den här…
Fint! Inte bara Munch, utan även Carl Larsson, Bruno Liljefors och några till.
Precis när vi började diskutera att ta en kopp kaffe i cafeterian så gick ett brandlarm. Tydligen falskt, och det var ju bra. Men alla måste ut ur byggnaden ändå. Klockan var inte alls mycket så vi gick på ett museum till; Sjöhistoriska muséet. Där var det en utställning om tatueringar på sjömän och kulturen runt detta.

Hemma vid 17 och hur mycket dag som helst kvar.
Middag, läsa DN och surfa.
Nu är dagen snart slut, men lång var den! 🙂