Archive for the ‘Malin tipsar’ Category

Men är helgen slut nu igen!

Sunday, March 23rd, 2014

Helgen är snart över. Hur i hel friden går alltid helgerna så fort?? Någon som har en förklaring? Spelar ju ingen roll om jag jobbar eller är ledig – swooosh ba så är helgerna förbi!
Den här helgen har jag jobbat lite, men ändå inte…typ.
Igår, lördag så var det dags för ovalbaneträning igen. Vallfari har öppna ovalbaneträningar på utmärkta Häringebanan för alla sina medlemmar. Grejtans, tänkte jag, då Häringe ligger bara 15 min med transport från Skogsäng. Blev stödmedlem i Vallfari och åkte iväg.
(Min “hemmaklubb” MöRS har också gratis ovalbaneträningar, men både Ensta och Hemfosa ligger betydligt längre bort än Häringe).
Med mig hade jag Brandi och Exakt. Söta, rara Ann-Louise som var därmed sin dotter, var gullig och höll en häst åt mig medan jag red den andra. Jättesnällt då jag inte hade någon som kunde hänga med mig just igår.
Jättebra socialträning för hästarna också att bara stå intill banan och titta.
Vädret var kanon, +10 och strålande sol, och det var typ 10-13 ekipage som hade kommit till banan för att träna. Så full aktivitet och liv och rörelse. Det är så roligt att se sådana här träningar med vår underbara ras. Alla red lite huller om trassel och i alla olika tempon. Vi pratade glatt och hojtade om vi kom ridande upp bakom/förbi någon och red lite zick-zack om och förbi varandra.
Alla var glada och stämningen vad god.
Mycket bra träning för Exakt med “hästar överallt i alla riktningar”! Han tappar lätt koncentrationen och lösgjordheten i sådana situationer. Lullade runt lite lång och låg och växlade mellan gångarterna. Sedan lite tryck och fångade upp. Lösgöra – samla-lösgöra-samla. Sedan ner igen och mysa och andas.
Han kändes starkare och lite stabilare än på Ensta för två veckor sen. Även temport i tölten har förbättrats något. Varvade ner med att trava av och länga överlinjen på innerplan och gick och bytte till Brandi.
Nu var det bara två-tre ekipage kvar. Brandi var så duktig! Stadigare i tölten, lugnare i formen, betydligt starkare och bättre i traven! Högergaloppen är jättetrevlig och vänstergaloppen hyfsat stabil, men lite stelare.
Älskade gubben vad jag är kär i honom!
Red bara ca 20 min och traskade sedan, i sällskap av fina Helle L som var där också, upp till gården där Exakt stod och hängde i solen med A-L och Lia.
Snick-snack med vänner, som alltid lite frågor om Micklemtränset och sedan lastade vi in och åkte hem.
Knäet känns bra och jag kan gå rätt obehindrat i promenadtempo, men inte springa (åååh, jag som vill ut och löpträna!).
På eftermiddagen cyklade jag dock lugnt till ICA för att prova på hur det kändes (och så går det inte att ligga stilla inomhus när solen skiner så där!) och det gick fint!
Är liiite svullen på insidan/strax under knäskålen, men blånaderna på vaden börjar gulna och blekna lite.

IMG_0821
Brandi på Ensta för två veckor sen!

Idag har jag först morgonfodrat hästarna med världens bästa medryttare, Erica och sedan ridit en sväng på Röskva.
Hon börjar verkligen hitta rörelsemönstret i tölt och frågar ofta och gärna om hon inte skall tölta lite. Böjning och sidförande hjälper börjar funka riktigt fint. En rolig häst att jobba med och jag tror även att hon kommer få riktigt fina rörelser, den här damen. Ett kap för den som vill ha en fin häst för en billig penning! Hör av er till mig om du söker en eller vet någon som söker en rolig unghäst, som dock behöver en stadig hand och ett bra ledarskap!

På tidig eftermiddag var det dags att åka till Fors. Där arrangerade MöRS en mycket bra och ambitiös clinic i hur den nya domarhandledningen på FIPO-tävlingar fungerar.
Jag, Ylva H och Jex E. höll i clinicen och hade först en genomgång i After Riden där uppbyggnaden av handledningen med brandväggar och hur de skall tolkas samt frågor.
Två viktig förändring i handledningen för utöver uppbyggnaden av den är:
I V5 får ryttaren trava fram till närmaste kurva och fatta galoppen där utan avdrag för sen fattning. (Ja vad bra!)
Sidan 19 i handledningen
Passen i femgången: Det finns inget som heter “sen läggning” längre och inte heller något som heter “halv långsida visad” heller.
Lägger sig hästen i pass (ur galopp) för sent är det noll för pass den långsidan, även om hästen går fantastisk pass i lite över en halv långsida. När passpoängen i F1 (ej F2) räknas ut är det ett snitt av de två givna poängerna (som tidigare) även om den ena poängen är noll.
Exempel: i första läggningen får ekipaget 6 och i den andra läggningen 0.
Förr har det blivit 6 -2 = 4,0.
Nu blir det 6 :2 = 3,0.
Sidan 12 i handledningen.

Handledningen hittar ni här! (Sportjudges Guidelines 2014)

Efter teorigenomgången tog alla sig till ridhuset och där red två ekipage och bedömdes ett moment åt gången. Modiga ryttare ställde upp och lät sig granskas av tre domare och en läktare fylld med intresserade.
Sist, men inte minst red Jex pass på sin Fleygur (e: Askur) på vägen och visade först en läggning i stilpass, sedan en passträcka  och sist en nedtagning.
Sedan var det avslutande fika och frågestund. Otroligt roligt och givande att prata, visa, berätta och komma fram till poäng!
Otroligt kul att så många kom!

Atli-kurs i dagarna tvenne

Friday, March 21st, 2014

Dagarna har gått.
Det är fredag idag. I onsdags morse lastade Britta och jag brorsorna Vísir och Exakt (båda e. kung Mökkur) och åkte till Skebokvarn och Ragnhild. Dags för Atli-kurs igen! Underbart, det var i november senast!
Exakt har inte varit med på Atli-träning förr (såklart, vi hade honom inte i november). Snön formligen vräkte ner när vi kom fram och Atli, som redan kommit dit och börjat jobba stod och såg lite frusen och ihopkurad ut.
Ca 10 min med bil från Ragnhild ligger Björkängens gård, där vi fick använda ridhuset, då vädret bara blev värre och värre.
Så – fika (det måste ju varje hederlig hästaktivitet börja med) och sedan var det in med hästarna i R´s buss och iväg till ridhuset. Första passet visade jag Exakt lite för Atli och så provade han honom lite. Sedan fick jag jobba mycket med att lösgöra och få honom att länga ut halsen och komma fram till bettet.
“För att få lösgjordhet måste det finnas lös tygel. Det betyder inte att tygeln är lös hela tiden, men var snabb på att glappa i tygeln och göra eftergifter mycket ofta”
“Beröm mycket när hästen gör lite rätt – då kommer den försöka göra mera rätt”
Sanna Atli-citat! Åh vad jag gillar det här! Sluta trycka ihop hästarna och dra ihop deras halsar! Lösgör – och samlingen kommer komma!
Jag fick göra det vi känner som Atli-vändningar (alt. Hinni- el Eyolfur-dito), alltså vända för ytterhjälperna (bakdelsvändningar, men de behöver inte vara jättecentrerade). Först i skritt och sedan i skrölt och tölt. Lösgör – få hästen att följa hjälperna (vikten och yttersidan) och dansa med den. Och mjuk och lös blev fina fuxen och då kom han så vackert tillbaka och blev både lite maffig och kraftfull och samlad.
Andra passet började vi med att trava fram och hitta en lång överlinje i traven först och hitta bra och korrekt böjning genom kroppen. Sedan fortsatte vi med svängande för ytterhjälperna med tillägg av att ökningar mellan vändningarna. D.v.s. skrölt – vänd runt för ytterhjälperna rid fram och öka en långsida, kom ner i kort tölt, över mot skrölt och vänd igen.
Paus för återhämtning och sedan börjar vi samla ihop skritten, gå in i en lite tightare ram och jobba med att vara “mellan hand och skänkel” och så länga ut i skritt igen och tillbaka in i långsam skritt och så sätta mera energi i skritten. Och så småningom fram i tölt därifrån. Jätteviktigt blir det då att lösgöra de första stegen fram i tölten. Annars blir det lite kantigt och lateralt. Så skritta långsamt in i ramen, öka energin (men inte tempot), kom fram i kort tölt och böj och läng halsen direkt och tänk lösgör-samla-lösgör-samla.

IMG_1537
Mellan kort tölt och skrölt på Ensta-banan för någon vecka sedan.

Sedan, efter en lite paus igen, gjorde vi om samma sak på volt och där fick jag tänka mycket lösgör-samla-lösgör-samla, genom att böja för inner (be hästen om att länga halsen) och sedan direkt vända lite för ytter (som får hästen, om den tar hjälperna rätt, att samla sig mera) och så direkt böja igen.
Viktigt att tänka på är ju just att lösgjordheten och smidigheten hela tiden måste vara lite mera än samlingen. Annars blir det ingen bra samling, utan kantigt och osmidigt. Att hästen är lösgjord innebär inte att den faller på framdelen och framförallt: Att hästen länger halsen och sänker sig betyder inte heller att den automatiskt är på framdelen! Det är inte halsen och huvudets position som avgör om hästen är framtung – det är aktiviteten i bakbenen som avgör, samt om hästen använder magmusklerna och lyfter upp halsroten!Orsaken till att jag poängterar det här så tydligt är att jag vet att det är många, till och med instruktörer, som inte verkar vara på det klara med det och jag har hört en av “de stora” stå och säga att man inte skall rida hästen lång och låg för då blir de på bogen. Vilket helt enkelt inte är sant. Det visar på en stor okunskap om hästen fysiologi!

I går morse var det en rätt tidig morgon och in med pållarna, som myst i en hage med en höbal över natten, i släpet och till ridhuset igen. Exakt kändes fräsch och på hugget, men ändå avspänd. Jätteskönt.
Hittade bra böjning och sidförande i skritt, joggade fram i trav och galopp med lång överlinje och sedan jobbade vi med att komma in i ramen igen. Lååångsamt skritt, öka energin, slappna av och skritta vanligt och så korta upp och spänn magmusklerna (både mina och Exakts) igen och gör om.
Och så tölt och lösgör-samla-lösgör-samla.
Kändes riktigt bra och bitvis riktigt bra! Mycket beröm av Atli, som verkar gilla Exakt.
Avslutningsvis gick vi igenom hemläxan till nästa gång (som är i påsk). Atli började med att säga: “Du är på många vis en jäkligt duktig ryttare Malin, men du måste blir noggrannare på att rida in hästen i ramen och be den vara kvar där. Öva på det!”.
And I will! Öka kraven på ramen och lösgör-samla-lösgör-samla!
Nu du Exakten!

Vi åkte hem mycket nöjda (det gick mycket bra för Britta och Vísir också!) och släppte ut killarna i hagen och packade ur bilen.
Hem och sova en liten stund (sov lite dåligt natten innan, så jag var trööött), göra lite sjukgymnastik för knäet och sedan var det dags att åka till Fors och hålla lektioner. Första kvällen jag inte hade knäet lindat och det kändes bra! Inte ont alls, men jag blev dock trött i benet. Kändes att en linda fått “bära knäet” i dagarna 6.
Idag har jag masserat patienter och nu skall jag rida Röskva, som fått en ovillig vila på en vecka på grund av knäskadan.
Och sedan är det lektioner på Vädersjö ikväll.

Förövrigt  rekommenderar jag den här boken starkt!

Mycket bra!
Lär er hur hästen fungerar inifrån och ut och hur vi ryttare kan rida dessa underbara djur rätt! (Med tanke på att hästen inte alls är gjord att rida på).

Hemmahelg

Monday, February 24th, 2014

Dagarna rullar på. Hästarna med.
Britta är sjukskriven en liten stund så jag har även Váli och Vísir heltid just nu.
Så just nu är det lite pysslande med att vilka dagar vilka hästar skall jobba med vad. Oftast blir det varannan dag ridning ch varannan dag någon aktivitet utan ryttare för dom.
Den här helgen är den första på länge då jag är hemma och “ledig” (ja, jag rider ju, men i övrigt alltså). Det var mycket skönt! Sovmorgon och mysfrukost med maken bägge dagarna! Ridning i den omfattning jag själv valde – och till råga på allt: i solen!
Gjorde också något jag inte haft ro att göra på länge: jag låg i soffan och läste ut en bok. I ca en och en halv timme bara lkåg jag där och läste! Så himla skönt och rogivande!
Boken jag läste ut var Fredrik Backmans “Min mormor hälsar och säger förlåt”.
Hans förra bok “En man som heter Ove” har väl de flesta läst (om ni inte har gjort det så GÖR då för Guds skull det!) och det här är allts uppföljaren. Skriven lite på samma sätt, men en annan historia. Om att inte vara helt som alla andra när man är snart åtta år och har en mycket annorlunda mormor.
Den är en en bra historia, ibland blir språket lite irriterande, men så tar historien över igen och blir så bra så man glömmer det som irriterade i språket en liten stund.
Jag tror det här är en sån där bok som man antingen älskar eller så lägger man boken ifrån sig i irritation.
Jag älskade boken!

I lrdags red jag ut med Exakt en lite längre sväng och bara njöt av solen och töltade långa sträckor. Och mycket övergångar där emellan. Korta upp och länga steget.  Underbar sväng på underbar häst och en riktigt rolig sväng på den bästa lilla vita Váli efter det lyfte humöret ännu mera! Ah, vad bra jag har det!
Igår jobbade Vísir ambitiöst på volten och sedan jobbade Erica på Tindra lika ambitiöst.Sedan var det löshoppningsdags!
Först ut Brandi och Nykur. Glada och lekfulla gossar. Emellanåt stod vi bara och tittade då de lekte och lekte. Så himla söta brorsorna!
De får hoppa låga studs (bra träning för bakknäna!) och välja varv och tempo lite själva.
Rasande söta när de skall leka i sprången. Vi fångade efter en stund in dom och lät sedan en åt gången hoppa lite mera på allvar några språng och slutligen fick de jogga av sig lite utan bommar.


Lilla B som fått sig en liten halsklippning också som ni ser! (My fotade, tack!)

Sedan var det Váli och Exakts tur!
Exakt är inte jättemycket löshoppad. Vet inte om han någonsin provat på det på Fors (tror inte det) och hos oss har han provat en gång förr.
Men han är smidig som en katt och rädd om sina ben och jessus vad han hoppar! Vi gjorde samma sak med de här grabbarna. Jogga fram över bommar (mera rusa av sig värsta energin…) och sedan låga studs åt båda hållen. Liten paus och sedan fick de hoppa en och en.


Full fart över hindren!

Váli är ju också en riktig hopptalang som dessutom älskar att hoppa, men jag är lite försiktig med att låta honom hoppa för mycket än.Han är i full gång och jag känns fin och jämn, men ändå är jag försiktig och kanske lite fjantig med honom.
Hur som helst fick han hoppa bara långa studs och inte riktigt lika många skutt som Exakt.
Exakt fick hoppa några lite högre språng och sedan fick båda grabbarna  jogga utan bommar.

Resten av dagen har gått till lite stillsamt hemma pyssel, en joggingtur (!) och lite massage av maken inför ett naprapatbesök.
Vilken helg!
Nästa helg skall jag till Umeå igen och jag ser fram emot att få fortsätta med eleverna där!

 

Favoriter från Rom

Friday, January 31st, 2014

Hemma i kylan igen!
Inte för att det i Rom kan betecknas som varmt. Det var mellan +4-12 grader där, vilket ju inte är någon hisnande sommarvärme direkt, men känns ju ändå på den sympatiska delen av Celsiusskalan. Plusdelen.
Rom den här årstiden åker man inte till för värmen. Det åks till för kulturhistoriska upplevelser, mat, dryck och överraskning av 70-åringar!
Men vilken resa det varit! Vilka upplevelser! Kultur! Överallt! Många utropstecken!!!

Nu tar vi några favoritbilder från resan.
Allt är fotat med min iPhone5S, någon systemkamera hade vi inte med oss den här gången, då en ny sådan egentligen behöver införskaffas.

Allt är klickbart för större vy!

pantheon2
Detta är Pantheon!
En kyrka från ca år 120 e.Kr. Bara det – den är 2000 år gammal och står där den står! Och det bara några diskuskast från vårt hotell. Låt oss säga att vi gick in i denna helt fantastiska byggnad måånga gånger. Jag slutar inte fascineras av denna byggnad!

Den har ett mycket vackert inre också med en kupol med ett hål som släpper in dagsljus högst upp. Det släpper ju också in regn, men det har de smarta romarna löst med att golvet precis i mitten, under hålet, är lite konkav (urgröpt) och har några hål i golvet där det värsta rinner ut och resten av golvet är lite konvext så resten rinner av och ut på sidorna.

pantheon
Kupolen i Pantheon

hippodrom
Detta grönområde då? Vad är det och varför fastnade Malin och systern Pia vid det så länge?
Jo ser ni: Detta är en hippodrom på Palatinen – den kulle där Rom anses ha grundats år 753 – Före Kristus! En Hippodrom var en plats där hästar tävlades, men främst tränades! (joo visst ser vi aningen av en antik ovalbana där va?).  Det var så man nästan hörde hovslagen på gräset av historiens hästar som tränats där. Ah!

pinjetrad
Pinjeträd på Palatinen. Bara stod där och var fint. Det är alltså den italienska varianten av tall.

pvin
Puh vad mycket historia det blev. Vi pausar med lite vin och mat. Det gjorde vi ofta.
Jessus vad bra – och mycket  vi ätit!
Den italienska pizzan är något extra! inte som i Sverige (där många pizzor iofs är goda) där det tävlas i hur många varianter på pizza det finns och hur mycket olika, ibland konstiga, saker man kan ha på dom. Och de skall vara så stora som möjligt.
i Rom var pizzan aldrig större är en lite större mattallrik och saaanslöst god, trots rätt få ingredienser. Tomatsås, mozzarella och basilika – himmelskt! Tomatsåsen smakar mycket mera än hemma – mustigare och mera!
Och en kväll vara vi på Ristorante Alfredo alla Scrofa – där den berömda fettuccine Alfredo uppfanns och oändliga rader av stjärnor ätit den och sedan fotats och skrivit autografer. Självfallet måste detta provas (allt som kallas lågkolhydrat och liknande lämnades i Sverige denna vecka)!
Jag fick dessutom äta med de anrika guldbesticken som skänkts till restaurangen av Douglas Fairbanks och Mary Pickford, som ätit där under sin smekmånad 1920 och förälskat sig i stället och rätten.
Och ja – den pastan visst vad den gjorde! Herreduminjevadgottdetvar!!! Tid för andring eller mellanslag fanns inte – det fanns bara att äta! Även i övrigt var maten där helt fantastisk och stället, som ligger på Via della Scrofa rekommenderas varmt!

pastaalfredo
Fettuccini Alfredo inkl. gyllene bestick av kändisar. Lucky me!

petersplats
Se här – en panoramabild (yay för iPhone!)
Detta är Petersplatsen.
Och uppifrån Peterskyrkans kupol (dit man tar sig med en hiss och sedan en jäkla massa (320 uppåt och lika många neråt) trappsteg) ser Petersplaten ut såhär:

petersplats2
Pretty maffigt, right! Det var det – trots regn.

Peterskyrkan och Vatikanen besökte vi såklart.
Kan berätta att världens dyraste kaffe kan inhandlas på ett café precis intill Petersplatsen. Vill man bespara sig nöjet att betala ca 80 kr för en inte helt fantastisk latte skall man inte gå dit!
Men Sixtinska kapellet, där man inte får fota, är ju väldigt…fint, högt (aj i nacken) och man blir ju lite ödmjuk inför tanken på Michelangelos jobb med detta storverk.

vatikanmuset
Det är inte bara i Sixtinska kapellet som det är takmålningar. Vatikanmuséet är också maffigt!

trappa3
Den här bilden är jag så nöjd med! *humblebrag*
Den klassiska trappan vid utgången av Vatikanmuséet. Formad som en DNA-sträng. Fantastiskt vacker!

trappa2
Trappan nerifrån.

 

Jamen och så har vi ju den jättekända Fontana Di Trevi!
Vacker, häftig och så maffig! Igen – jag känner en sån ödmjukhet och “litenhet” när jag står framför sådana här verk.
(kuriosa: Visste ni att Anita Ekberg i filmen La Dolce Vita, där hon badar i och gör denna fontän väldigt känd, inte bada i fontänen på riktigt. Det var en uppbyggd replika hon badade i då de inte fick tillstånd att filma vid den riktiga.
Här är den äkta:

trevi

Åh det är så mycket! Herrejessus!
Orkar ni med mera? Läser ni det här inlägget också -fast jag inte raljerar ponnysanningar? Ett livstecken i form av en kommentar kanske? Så jag vet att ni läst hit i alla fall.

Well, vi kör på!
Forum Romanum – det stora mötesplatsen där folk i Rom möttes för handel, skvaller och ekonomisk och juridisk rådgivning.
Stort, fyllt med tempeldelar och jäääättegamla stenbitar. Alltså jo jag vet, alla sten är jättegammal. Men det speciella med dessa bitar av marmor är att de är så vackra och arbetade för hand.
Ah!

forumromanum2

forumromanum

Ja – fint eller hur? Och så tänk er att stå där framför detta!
Humbeling  – som sagt.
Bredvid Foro Romano ligger tidigare omnämnda Palatin.
På en av utsiktspunkterna fanns pippifåglar. Stora trutar (som i fågelsort, inte som i mun). De gillade uppmärksamhet. nästan krävde att bli fotade.
Satt jättestilla. Förutom där en fick för sig att flyga och nästa råkade träffa min syster i huvudet.

Bilden här nedan ser nästan lite photoshoppad ut, men det är den inte. Och inte har jag zoomat heller. Jag stod såhär nära.

birdie1

birdie2
De verkar gilla utsikten.

Puh.
En stor grej kvar:
Colosseum!

Stort, mäktigt och har inte använts sedan år 500 e.Kr. Alltså har det “stått tomt” i ca 1500 år.
Byggd på blott 10 år (70-80 e.Kr)  – fatta hur många människor som jobbade på det!
Grymma Gladiatorspel, avrättningar, vilda djur, skådespel.

colosseum
Visste ni att Colosseum ser ut så här inuti? Det visste inte jag. Fantastiskt!

colosseum2

Vi avslutar det här långa och bildrika inlägget med tre bilder:

tant
En dam i röd klänning står i sitt fönster och tittar ut över Piazza Navona och folkmyllret.

trappslut
Så här kan det gå när ruiner rasar. Gå försiktigt.

bubbel
Och avslutningsvis: så här mysigt hade vi det!

Arrivederci Roma!

Romerskt inlägg

Monday, January 27th, 2014

20140127-175444.jpg

Jag fotograferar Colosseum

20140127-175147.jpg

Jag på Spanska trappan

Ja det har varit lite tyst här några dagar. Det är för att vi varit- och ÄR i i skrivandes stund – i Rom!
Rom som i Italiens huvudstad!
Det är så att min mor fyller 70 här i dagarna, och hon skulle aaabsolut inte fira!
Nejdå, inte då. Det skulle ofiras och hon meddelande tidigt att hon kommer åka till Rom med sin väninna.
Så min syster kom med idén: skall inte vi åka dit och överraska henne! Sagt och gjort. Via ett litet sms till väninnan fick vi exakta datum och tider på deras resa samt vilket hotell de skulle bo på.
Lite fixande med en kurs i Umeå som behövde flyttas och ett jobb på Skandia som behövde tas ledigt från senare så var vi inbokade på samma hotell. Maken och jag kom på torsdag mitt på dagen, mamma och hennes väninna på fredag kväll och min syster Pia på lördag kväll.
Så torsdagen ägnade jag och Pelle åt att promenera och titta på lite av den enorma mängd av gratis-kultur som Rom svämmar över av: Pantheon, Fontana di Trevi, Forum Romanum, Colosseum samt olika palats och byggnader. Den resvane läsaren kan nu invända att både Forum Romanum och Colosseum kostar att gå in på, vilket är sant. Vi gick och tittade över staket och runt omkring, då vi ville se det, men inte betala in förrän alla var med.

trevinatt
Fontänen

Så kom fredagskvällen. Vi köpte en hutlös dyr flaska Gula änkan (det skiljer enormt på priset från butik till butik här. Och då pratar vi att det skiljer 300kr i pris!) och pratade ihop oss med portiern på hotellet.
När damerna anlände och hade checkat in ringde portiern till vårt rum. Vi kilade då ner och fick vår flaska, som hotellet vänligt nog hade lagt på kylning i köket, samt champagneglas.
Så tassade vi till mors rum och knackade på och ropade “surpriiise” när mamma öppnade!
Och OJ vad surprised hon blev! Något så otroligt överraskad! Hakan slog nästan i golvet och hon stod och stirrade!
Väninnan var nästan lika förvånad då hon nästan glömt att vi sms:ats samt att vi inte hörts vid mera efter det (vi bekräftade aldrig till henne att vi skulle komma till Rom, bara tackade för tiderna). Resten av kvällen gick åt till förklarande, kramande och glädjeyttringar av olika slag. Samt champagnedrickande, vilket aldrig är fel!

Nästa dag lyckades vi få inriktat på lite shopping och äta-gott samt Pantheon och fontänen som svenskan en gång gjorde så känd igen. För min syster skulle ju anlända på kvällen, vilket mamma inte visste om. Så Pelle föreslog att vi frågar portiern om var vi skall äta i närheten av hotellet. Sen kila vi ner och förklarade läget för portiern och när vi satt på restaurangen dök Pia upp där. Och mamma gapade igen och nöp sig i armen. Och skrattade, kramades och log! Och så skålade vi mera.

Nu är vi alla här till på onsdag då mamma, Solveig och Pia åker hem och på torsdag åker Pelle och jag hem.

Tips om ni är i eller skall till Rom: Vatikanmuséet är gratis sista söndagen varje månad (vilket en del ställen verkar vara), passa på att gå då om ni har möjlighet. Dit går de flesta, för att inte säga alla, för att se Sixtinska kapellet. Ha bekväma skor och en välsmord nacke med er! Och tid! Det tar tid! Allt från att stå i kön (tog ca 45 min, men det var sol och kön rörde sig nästan hela tiden på ett angenämt sött framåt) och avvärja er från försäljare av olika slag (vykort, guidening på olika språk, de som bara säger att du kommer inte komma in idag, och krimskramsförsäljare), till själva promenaden genom hela Vatikanmuséet innan ni tillsluuuut kommer fram till Michelangelos verk längst in. Det tar ca 1 timme att komma fram till det berömda Sixtinska kapellet från det att man kommit in på Vatikanmuséet!
Men vad häftigt det är att se dessa historiska verk i verkligheten! Michelangelo kunde sin grej!
Med värkande nacke och trötta fötter kommer man ut och äter lunch och går sedan till ett närbeläget café och beställer kaffe (vilket är helt otroligt gott i Italien!) sådär direkt utan att titta på någon meny först.
När man sedan går och skall betala inser man att det var det dyraste kaffet man druckit någonsin. Jag säger inte att det händer (alla), säger bara att det finns en uppenbar risk att det kan hända. Så att säga.

I januari är det lågsäsong i Rom och det är, vad jag förstått förhållande lite turister. Det betyder inte att det är folktomt på något sätt. Men det är inte nödvändigtvis skittrångt överallt hela tiden. Vilket är skönt. Det är inte heller skitvarmt. Idag är det inte varmt alls. Det har varit några få plusgrader och regn i olika grader hela dagen.
En bra dag att besöka världens näst största kyrka på, S:t Peterskyrkan! Oootroligt vacker! Vilket ställe! drottning Kristina (av Sverige) är en av de tre kvinnor som vilar där, vilket är lite häftigt.
Och om ni ändå är där: ta er ändå upp i kupolen och se den fantastiska utsikten över Rom! Dock värt att tänka på att även om man tar hissen upp så är det 320 trappsteg att gå uppför för att komma högst upp. Så om man har problem med knäna eller hjärtat eller är väldigt överviktig kan det bli knepigt (det är smala, trånga trappor bitvis).

Här följer lite bilder. Redigerar som sagt inlägget när jag kommer hem, så det ser lite snyggare ut.

20140127-174758.jpg
S:t Petersplatsen från kupolens topp!

20140127-174906.jpg
Colosseum

20140127-174934.jpg
Den klassiska trappan i Vatikanmuséet. Mycket fotogenique!