…då är vi ju hemma igen!
Vilken underbar semester det varit!
Varmt så in i bänken, härliga vänner, goda middagar och ganska mycket vin!
Och sova.
Och läsa.
Vi börja med några bilder från våra två veckor i Finland:
Här börjar jag väl tycka att Pelle fotat nog
jag på bar Grotesk på min födelsedag
Corona med Lime! Smaskens!
Ansku skålar på kräftskivan
jag på vår kräftskiva
En vacker ros i vår rabatt på Bergdal
Den 22/7 var vi på den årliga trädgårdsfesten i Magdalenas trädgård. Otroligt vacker trädgård med mycket kluriga detaljer!
Magdalenas Trädgård. Magdalena själv gick tyvärr bort i Leukemi för sex år sedan, men hennes dotter och hennes make tar hand om hennes livsverk och har varje år en fin fest till hennes ära!
Den enorma pilen på gården
Blomsterprakt!
En flitig gynnare!
Jag på trädgårdsfesten
Mamma i trädgården
När vi var i Helsingfors passade vi på att går på Naturhistoriska Museet där och hittade bland annat den här trevliga typen:
Men allt han ville var egentligen att bli kliad under hakan:
(Han heter Giganotosaurus och levde för vääääldigt länge sedan)
vi kom hem i söndagsmorse och hade en skön dag hemma.
Jag åkte så klart ut till mina hästar och red!
Ridturerna summerade jag efter följande:
jag har en Volvo (Tindra) och en Ferarri (Gná) i stallet.
Volvon är av nyare modell – kanske en X90 – och en fin en. Stadig, pålitlig och säker. Går fram över allt och är fin och rolig!
Ferrarin är väldigt häftig i högre hastigheter och riktigt tjusig och hetlevrad, men är liksom inte gjord för stadskörning eller lägre hastigheter.
Kontenta: Tindra var fin och härlig om än lite stel efter två veckors vila. Gná var skogstokig!
På hemvägen var det krig. Jag sa skritt – hon sa ok, men flygande skritt va? När jag sade nej, lugna ner dig svarade hon med vild galopp och hoppa hit och dit.
För att få ner pulsen GICK vi hem (med mig på marken).
Igår tömkörde jag och Ferarrin var fortfarande het, men hanterbar och väldigt fin i töm.
Igår kväll var Emelie, Frez, jag och Isabelle (som fick köpa Pelles biljett då han jobbade, stackarn) på vackra Ullriksdals Slott och såg fantastiska Melody Gardot! Underbart!
Vilken upplevelse!
Vilken Röst!!! Och vilka musiker! helt fantastiskt!!!
Fantastiska Melody!
Egentligen har jag semester hela den här veckan. Men jag är ju då inte så bra på att vara helt ledig – speciellt inte när jag är hemma.
Så jag har börjat med Greiði, som skall ridas in.
Greiði från Idris är en fyraårig valack e: Mjölnir frá Dalbae, u: Ellen från Lugna Dal (e: Mökkur ue: Segull frá Skarði).
När Marianne köpte Ellen var hon på smällen. Det var rena karusellen!
Hästen var dräktig fast det hade säljaren inte sagt något om. Han trodde nämligen att hon inte var det och att hon inte kunde bli det. Därför såldes hon. Att hon gått med hingst hela sommaren undanlät han sig att berätta alls.
Jag red in Ellen, som till vardags kallas Ella, och det var den lättaste häst jag någonsin ridit in. På 10 gånger gick det att rida henne ut själv i fyra gångarter. Helt utan att det var någon stress inblandat i det. Hon bara var så enkel!
I augusti 2006 föddes Greiði och nu är han hemma (efter uppväxt i flock på Stenholmen) och skall ridas in. och jag har fått den äran!
Igår började vi med att ta upp honom till stallet (han går i en stor sommarhage med flocken en bit bort) och bara röra vid honom överallt och lyfta hovarna. Sedan gick vi ut på volten (en rundcorall håller på att byggas men är inte klar än) och jobbade i repgrimma.
Greiði fick lära sig att gå runt mig i bägge varven och stanna på lätt tryck på repet. En varvet var klart svårare än det andra, men det gick finemang efter några minuter det med.
Sedan avslutade vi med lite löslongering mest för att se hur han rörde sig. Han rör sig trevligt och har en spänstig trav, men tölten ligger ändå väldigt nära. Galoppen är nog det som framför allt behöver stärkas.
Marianne tog den här bilden på oss.
Idag gjorde vi om samma sak. Tog in, borstade den här gången mjukt och kratsade hovar.
Sedan repetition på volten.
Och allt bara satt. Greiði försökte vända några gånger i det svårare varvet (höger), men då det inte gick för sig gick han lydigt fram och tuggade funderande.
Flyttar sig gör han lätt och vackert till både höger och vänster och linan får jag klappa och röra honom över allt med.
Underbart rätthanterad unghäst!
Hanterad (verkad, vaccinerad, avmaskad), men inte överhanterad. Rå, men inte spänd – bara vaksam!
Nu skall jag ta tag i mig själv och först åkt till gymmet och sen till stallet!
