Archive for February, 2015

Fladdrig vecka

Saturday, February 28th, 2015

I onsdags fladdrade jag hit och dit som ett höstlöv (fast mera ett vårlöv då). Masserade patienter i Tyresö på morgonen. Åkte raka vägen ut till stallet och red Exakt. Bara skritt, trav och galopp och massor övergångar. Fred- lö är det dags att rida för Atli igen och det tenderar att bli mest tölt (även om jag är lite rebellisk och jobbar ganska mycket i andra gångarter. Får ofta höra “vad mycket du fick galoppera”. Fick? Jag gjorde bara) då så det kändes bra med en dag med “bara” grundgångarter.
Sedan kopplade jag på kärran och lastade Brandi och åkte till Karlslund.
Där fick Brandi stå i en hage medan M och jag hade ett mycket intressant möte med en herre om djupvågsbehandling på hästar och människor. Både jag och Brandi fick prova på behandling.
I´m intreagued! Intressant och verkar effektivt! Det här kan vara något! Men man måste tänka lite annorlunda med den.
Efter Att Brandi hade vattentränat och jag lämnat av honom i hagen hemma på Gårdslöt så masserade jag ytterligare en patient. Lång, men rolig dag!
Torsdagen gick lugnare till då hästarna vilade då de skall gå kurs fre-lö så det vara bara Tindra som skrittades som vanlig. Lite häng på kliniken och jobb med ponnyn på Karlslund.

filo1
Filo med Villiga Ville på. När pålle bockar utan ryttare sätter man inte upp levande ryttare på den tänkte vi.

Igår, fredag, var det Atli-dags igen.
Pga Einar Öders mycket värdiga och vackra begravning dagen innan började kursen lite senare än vanligt. Brandi var störtduktig igår! Så himla på G mot något väldigt bra!
Andra passet red jag och Malin Stang tillsammans och för att hålla ordning på vem han pratade med kallade Atli oss vid efternamn. Precis på slutet kände jag hur han verkligen flöt fram och var väldigt mjuk, samtidigt som han var väldigt uppe och då ropade Atli “SCHÖN! Han börjar lyfta på tassarna nu!”
Exakt jobbade fint, men inte riktigt där han varit de senaste veckorna. men så är det ibland. Han var bitvis väldigt fin och så jobbade vi väldigt mycket och länge med grundtölt (= skrölt) med låååång hals.
Idag (lördag) började jag med morgonfodring och fix av stallet på Gårdslöt och kl 09.00 red jag Brandi för Atli. en Brandi som var helt borta i huvudet. Tror han var kvar ute…på ett fält typ. Skuttig, pipig, bockig och frustrerad över att inte få springa.
Den lätta lösningen hade ju varit att rida fram och låta honom springa av sig. Nu gör vi inte så. Alls.
Utan skritt, sidföra och hitta koncentration. Bitvis hittade vi det.
Men fortfarande efter 40 min så måååste han svara på en av Vísirs gnäggningar med ett piiip, avskritttandes på lång tygel.
Ja – ibland har man sådana dagar. Mest satt jag och småflinade åt hans upptåg och ständiga bedjan om att spriiinga!
Om en liten stund skall jag åka tillbaka och rida ett pass på Exakt. Det om det.
Finemang och melodifestivaldags ikväll!
Skål på det!

BrandiAtlifeb15
Atli provar Brandi igår kväll!

Träningshelg

Sunday, February 22nd, 2015

Har varit ledig den här helgen och det har ju så klart känts skönt, men hann faktiskt bli lite rastlös till och med.
På lördag sov vi länge, smpysslade hemma och hängde i soffan och läste (jag läser “Att inte vilja se” av Jan Guillou, som är 4: de delen av en serie som handlar om 1900-talet. Mycket intressant för en historienörd, som mig). När jag lade ifrån mig boken och scrollade ner på facebook såg jag att Elinor skrivit att hon väntade på att det skulle bli ledigt i ridhuset. “åh, rida i ridhus! Kunna rida på volt!” tänkte jag lite längtansfullt. Vår ridbana plogas och underhålls inte alls på vintern (den hör alltså inte till vårt stall utan vi betalar per månad eller gång vi använder den. Nu går den inte att använda alls och då betalar vi inte heller), så vi har ingen ridbana att jobba på. Så vi rider ju bara ut. Iofs går det att gör väldigt mycket på uteritter också och hästarna blir lösgjorda och jobbar bra, men ibland är det ändå roligt att kunna jobba med hjälp av volter.
Så några snabba telefonsamtal och sms senare hade jag fått klartecken att komma och rida i Västergårdens ridhus!
Från 14 framåt var det ledigt och bara att komma dit!
Perfekt! Äta lite lunch, åka till stallet och koppla på släpet.
vid 14 var jag på Västergården med Exakt och Brandi och red bägge i deras fina 20 x 60 m’ s ridhus. Red lite mera på volter än jag annars gör på ett ridpass på banan, men det var så kul att kunna ligga på volt och jobba!
Brandi var jättepigg och ville nog helst spralla runt och skutta, men var väldigt duktig och lydde fint när jag bad honom fokusera på uppgifterna han fick. Kompisarna/eleverna Mallan och Jocke var och kollade lite och det var lite skoj då Mallan inte sett Brandi sedan han var föl!

IMG_7852-small
Exakt och jag gjorde verkligen lite av varje. Först fick han jogga fram helt lös utan sadel och träns. Travade fram fint och sträckte på halsen och nosade lite i hörnen och kollade in speglarna.
Sedan sadlade och tränsade jag och jobbade lite med skritt och tölt/grundtölt från marken. Satt upp (fick diskutera lite att stå still vid pallen) och längde överlinjen i skritt, trav och grundtölt. galopperade och längde överlinjen samt gjorde några rejäla ökningar och nedtagningar i galopp.
Jobbade sedan igenom tölten och han känns riktigt fin! Tempot är bättre och han känns så mycket stabilare än tidigare!

IMG_6749
(Här är vi i somras, då Pelle var snäll och fotade oss)

Mycket tempovariationer i alla gångarter jobbade vi med. Är väldigt nöjd med hans utveckling.
Vi måste dock hitta tillbaka lite till det korta tempot i tölt. Har tränat att öka på en del nu under vintern och han har blivit mycket starkare och modigare/säkrare i högre tempon, men lite på bekostnad av det korta tempot. Det är inte lika roligt att jobba i och det är kuuuul att springa fort!
Avslutade med att ta av tränset och rida på bara halsrem. Först i lite åttor i trav och sedan provade vi även lite tölt. I somras, när jag senast red utan träns, gick det att tölta lite grann utan träns men det var osabilt, rolligt och han föll i trav rätt fort och var rätt okomfortabel med det.
Så jag trodde det skulle vara typ likadant nu – så döm om min förvåning när han ångade fram i mellantempo tölt och verkade trivas med det! Så jäkla kul!
Satt bara och log och ville aldrig sluta!
Och då är det ju precis det man skall göra – sluta.

Idag har Brandi fått skritta med som handhäst då jag skrittade Tindra en timme och Exakt har vilat.
Jag har sovit ut och skruvat ihop en pall att ha som uppsittningspall i stallet och grejsat lite allmänt hemma. På kvällen åkte jag med Pelle till Enskede Rackethall och tränade på gymmet medan han spelade badminton. Det var länge sedan jag var ett gym. Det kändes. Gjorde alla övningar rätt lätt och försiktigt (förutom mage-rygg som jag tränar hemma nästan dagligen). Värmde upp på crosstrainern, gjorde sedan styrketränings-övningar och avslutade med 20 min på löpbandet. Joggade försiktigt 2 km och promenerade sedan. Känns inget alls i knäet, men vi får se hur vader och fötter mår imorgon. Fötterna är mitt största problem. emellanåt bra, men ibland gör det så jäääkla ont att ens stiga upp ur soffan. I torsdags joggade jag 4 km ute och hade svinont i fötterna på kvällen och nästa morgon trots jättenoggrann stretching och massage av vaderna. På fredag em-kväll var det nästan bra igen och i helgen har jag inte haft ont alls.
Så har min helg varit.
Hurdan helg har ni haft?

 

Pass och passläggning

Saturday, February 21st, 2015

Flygande pass är en fyrtaktig gångart med sväv.
Ja, fyrtaktig.
För enkelhetens skull lärs det ut att pass är tvåtaktig (hb/hf – sväv – vb/vf), men när pass blir helt tvåtaktig slår hästen upp i (kors)galopp för annars håller den inte balansen.
Skillnaden från tölt är att tölt är en fyrtaktig gångart utan sväv.
Hästens bakhov måste alltid landa lite före framhoven för att hästen skall kunna hålla balansen.

Titta på det diagonala benparet under hästens mage:

 

img_1990
Tölt (hb och vf står bägge i marken, alt. framhoven i marken bakhoven skall strax landa)
(Åh, salig Stígur, jag saknar dig!)

 

pass
Pass! (vf och hb är bägge i luften).
(Så här bra sväv är mycket ovanligt att se! Bild från ishestnews.se)

Såhär bra brukar ju inte pass se ut. Tyvärr. Alltså riiikttigt bra pass är det ganska ovanligt att se. Oftast ser man den i passlöp, då hästen har en längre sträcka på sig att komma upp i sväv och tempo.
Här är vanligare exempel på det vi brukar se:

IMG_2046.JPGFramhoven i marken. När framhoven lämnar marken svävar hästen ett litet tag innan bakhoven landar. Det här inte dålig pass – den är bara inte så fantastisk i sitt sväv som bilden på isabellen ovan.

Eller såhär:

bakhovi
Bakhoven landar (som sagt) i marken efter svävet innan det samsidiga frambenet.

När man tittar på flygande pass “live” så kan man kolla på hur hästens bakben rör sig. Titta om hästen vinklar hasen och griper med kotan upp mot magen:

passgreppfreya
Det kallas “passgrepp” och är önskvärt!
Dock har långt i från alla femgångare ett såhär bra passgrepp. Det är faktiskt rätt ovanligt att se.
Mycket, mycket vanligare är att se detta:

ejpass2

ejpass-2203
På de här bilderna vill ryttaren rida pass, men det blir inte det av den ena eller andra orsaken. Ingen av hästarna kommer till sväv utan det blir mera tölt alt. styv tölt. Ingen av dessa hästar har förmodligen vidare passgrepp.
(OBS! Nu känner jag varken hästar eller ryttare, så det kan ju vara en tillfällighet, en häst som är grön på pass osv. Jag säger inget om det utan kommenterar bara vad som syns på just dessa bilder).

Så vi kan alltså kolla på passgrepp och bakbensrörelser (hjälper oss se takten), tempo (högt!) och hästens hållning.
Hållningen skvallrar ofta om skillnad mellan tölt och pass.
Här är en ryttare som rider pass i F1 (jag var där och fotade det, så jag vet att det här skall vara pass), men hästen har kommit i för hög hållning (tölthållning) och kommer inte upp med bakbenet för att få grepp och sväv, så det blev tölt:

fyrtakt

Okej, nu är det dags att bli tekniska och nörda ihop helt:
Passläggning!

Att lägga hästen i pass (som det heter) bör alltid göras ur galopp! Att låta hästen öka upp ur tölt till pass är inte att rekommendera då det kan bli rörigt i töltträningen för hästen (där vi ju inte vill ha den passtaktig). På tävling är det rejäla poängavdrag om hästen inte läggs i pass ur galopp (-2 p per läggning i F1/F2).
Det kan vara bra att rida hästens “svagare/sämre” galopp då den är lättare att bryta. Galoppen rids aktivt flack och “dålig”. Lite lätt i sätet och ryttaren kan medvetet bli lite stel och “kantig” i sitsen för att göra galoppen fyrtaktig och “stel”.
“Rid sönder galoppen” är ett sätt att tänka.

Så rid galopp i öppen, lite flack form och stelna till och “rid sönder” galoppen. En snabb kramning/förhållning på inner tygel (alltså samma tygel som galoppen du rider) som bryter galoppen. Hästen måste sträcka halsen framåt och komma långt fram med nosen och ha en passpänning i kroppen (den får alltså inte vara för mjuk just då). Självklart skall passhästen vara lösgjord, men en viss passpänning måste finnas i kroppen för att flyga fram i pass med spänst och sväv.

Här är en bra videosnutt att titta på. Det är a-finalen i femgång (F1) från VM i Berlin.
Vid 5.17 min börjar passläggningarna (i femgångsfinaler har ryttarna 3 passförsök på sig. den sämsta räknas bort och snittpoängen av de två bästa försöken blir poängen ekipaget får).

När man tränar pass på sin häst gäller det att inte träna för långa sträckor. träna läggningen, beröm mycket när hästen hittar rätt och uppmuntra hästen, men bestraffa den inte när den tappar balansen och slår upp.
När hästen slår upp i galopp gör den oftast det genom att förkorta sig (kallas också att hästen “styttar sig” från isländskan). Det betyder att hästen blir för tvåtaktig. Det samsidiga fram- och bakbenet landar precis samtidigt och hästen börjar galoppera för att hålla balansen. Detta sker nästan alltid genom att det blir korsgalopp. För att komma över från korsgalopp till pass igen måste hästen trampa om så den går i ren galopp först. En del hästar är mycket snabba på att göra det här. Så snabba att det ser ut som om de lägger sig i pass ur korsgalopp. Men tittar man riiiktigt noga eller har möjlighet att se i slow motion så trampar de alltid om ett steg – det är fysiskt omöjligt att lägga pass ur korsgalopp!

Obloggat…

Sunday, February 15th, 2015

…va´re här.

Jaha, vad har hänt sen sist? Inte bloggande i alla fall. Håller på att skriva ett inlägg om passläggning och -ridning, men det tar tid då det skall hittas representativa bilder och inspiration och tid att sitta och leta och skriva måste finnas.
Det kommer när det är klart.

I övrigt är det det vanliga som hänt. I mitt liv är det ju då hästar. Lektioner, ridning av egna och andras hästar och lite mera lektioner.
Tindra skrittar och skrittar. Ca 4 – 5 dagar i veckan med ryttare och ibland två gånger om dagen. Beror på lite hur vi hinner med, Erica och jag. Senan känns rätt ok nu, inga större förändringar sker. Vissa dagar är den aningens mera svullen än andra. Förmodligen beroende på hur underlaget (snö) i hagen är och om hon sprungit nått, går ju inte att övervaka henne heltid. Dock har jag inte sett henne springa i hagen alls förutom att hon ibland kommer travande fram när jag ropar på henne.
Exakt känns bara helt underbar. Utvecklingen går framåt och det är speciellt i töltarbetet det känns. Vi jobbar ganska mycket med tempoväxlingar nu. I alla gångarter, men speciellt i tölt. Och galoppfattningar. I tömkörningen blir det mycket skritt- och töltarbete.
Brandi gjorde ett herrejävlar-bra backpass på vattenbandet Karlslund igår. Shit vad stark han börjat bli! Vilket även känns i ridningen. Bara förundras och glädjs varje gång jag rider honom!
Som vanligt, när det gäller livet på Karlslund, är det händelserikt.
Igår höll jag en kurs i Knapamerki 1-2 (de isländska ryttarmärkena) på Fors, så Ancan (som gett sig fan på att träna upp Brandi till världens starkaste islandshäst) åkte och hämtade Brandi hos oss. Det kallar jag service det!
Så när jag hållit kursen klart åkte jag via stallet och hämtade mitt släp och sen vidare till Karlslund. Där jag hittade “alla” i en av hagarna med en stackars travhäst som haft lite väl kul och sprätt runt i hagen och lyckats trampa sig själv riiiktigt rejält med en brodd. Så rejält att den kommit åt en ven strax ovanför hoven och blodet verkligen rann.
Så jag vinkade snabbt åt min häst, som gick i en annan hage och rusade till för att hjälpa till.
Vi fick om et rejält tryckförband med hjälp av gasbinda. Placerade en oupprullad gasbindsrulle mot såret (bomull underst) och lindade fats den hårt, hårt. Veterinärsamtal och diskussion.
Sedan fick Brandi komma in och jobba på bandet och medan han sedan stod på vibrationsgolvet efter passet gick vi och kollade till hästen med såret. Det hade gått över en timme och trots det så rann blodet fortfarande så fort vi tog av bandaget. Så på med nytt tryckbandage igen och mera veterinärsamtal.
Här finns lite bilder, varning för mycket blod, ifall ni är känsliga.

Idag var jag med på Evidensia och hjälpte till med att hålla i benet när en veterinär, som var snäll och kom in och jobbade en söndag, sydde ihop såret med två stygn.

På Karlslund jobbar jag även med B och hennes ponny (eller han är nog en liten häst egentligen). Hästen har blivit inriden alldeles för fort och inte hunnit smälta, förstå eller bli stark i övningarna och blivit ett “problem” och skänktes bort för 1 kr på Hästnet.
Nu bor han på Karlslund och är uppkollad, genomgången och så har vi börjat om med den och gör allt väldigt lugnt och försiktigt. Jag har jobbat honom lite grann i repgrimma själv för att lära känna honom och så har vi jobbat med att jag håller i linan och B sitter på. Repgrimma under tränset som tyglarna sitter i och halsrem och så metodiskt kolla igenom hjälperna och göra små övergångar. Hästen tar lätt till flykten och bockar (och skoja inte vilka jävla bockningar!), så vi har även jobbat med Villiga Ville på ryggen.
Ville är gjord av skumgummi och sandsäckar och han sitter kvar i alla lägen!

Här Villiga Ville – helt huvudlöst bra ryttare!
När hästen klarade alla gångarter med Ville på ryggen (tog endast ett träningspass, i slutet galopperade han frustande runt med låg hals) satte vi upp B.
Idag jobbade vi för  4: de eller 5: te gången och B kunde rida fram i skritt, trav och galopp lugnt och avslappnat och vi har även tagit en liten promenad ute. Mycket bra, men vi har långt kvar.
Men det är så underbart att få vara med och jobba med en häst som får en chans till (när människan är fuckat upp allt för den!) och den får all tid den behöver och hitta ro och tillit till människor och att jobba med ryttare!
Mycket roligt och utvecklande! Det är det absolut bästa på Karlslund – att vi kompletterar varandra och kan lära oss av varandra!
Till exempel är jag rät erfaren och kunnig med unghästar och igår fick jag även visa mina kunskaper i att lägga “galoppbandage”. Ancan är fantastisk på att träna hästar på vattenband, klura ut var eventuella problem sitter, se ojämnheter och har eeenorm kunskap inom sååå många områden om hästar, speciellt runt anatomi, fysiologi, skador och rehabilitering!

Nu är det strax dags för en ny arbetsvecka, som innehåller ridskolearbete, ridning av hästarna, Karlslundbesök med både Brandi och en kunds häst och lektioner lite här och var. Snälla naturen, visa dig från den där mysiga, soliga sidan!

Torsdag igen

Thursday, February 5th, 2015

Februari och lite lugnare. Hemma på helgerna igen i några veckor – skönt!
Exakt känns underbar och går från klarhet till klarhet. Brandi lika så – tror jag log runt hela huvudet då jag red honom i tisdags – så mjuk och smidig och det har börjar komma rörelser i honom! Och vi red den bästa passen jag känt i honom hittills. Det bara föll sig så. Bra underlag (plogad snöväg), uppvärmd häst och jag provade lägga honom lite mera seriöst.
Tidigare har jag inte regelrätt lagt honom i pass utan låtit honom gå iväg i lite pass då han bett om det i galoppen. Nu red jag fram i “dålig” galopp och bad honom sträcka sig fram till handen och kramade till. Och tjohoo det var pass. Inte snabb, men taktsäker och jag kunde be honom öka tempot och det blev inte galopp!
Underbara lillkillen!

Nått helt annat:

Anna kommenterade och undrade om domarseminariet och bettfrågan.
Ja, precis, jag skrev ju bara om Mettes föreläsning, inte om själva domarseminarie-biten!

Vi diskuterade lite runt sportmassamässighet, en brist på sådan sägs finnas enligt rykten.
Kan inte säga att jag själv har upplevt jättemycket av den. Visst har väl grodor hoppat ur munnen på såväl domare som ryttare ibland och det finns en del exempel på handlingar som inte borde skett. Tyvärr handlar det ofta om samma personer “varje gång”.
Men i det stora hela så har jag inte upplevt mycket som varit osportsligt och jämfört med “storhäst- och ponnyvärlden” verkar ju våra tävlingar vara rena mysstunderna med en generellt väldigt god stämning. Varierar säkerligen mellan klubbar/tävlingar samt nivåer på de samma också.

Bettfrågan då. Tja inte mycket att tillägga där. Pessoabett och isländskt stångbett med en tungfrihet på 0,5 cm eller mera är förbjudna nu. Gäller såväl oledade, som ledade stänger.
Jaktkandar/Kimblewickbett med tungfrihet är tillåtet.
Hoppas ryttare tänker på att rak jaktkandar med tungfrihet är skarpt det med.

I övrigt var det inte mycket nytt. FEIF har inte haft sitt möte än så några nyheter/förändringar inför 2105 års säsong finns inte än. Lovar hojta här när det kommer (den det kommer ändå delar ihjäl på fejan för alla nördar).

Uppdaterat:
Halvstången räknas som ett sliding gagbit och är tydligen också förbjuden!
Åsa William, FEIF-domare delade den här bilden på fb:

slidinggagbits

 

 

 

 

 

 

 

 

Bettet uppe till höger är en halvstång.