Archive for May, 2013

hinnamedalltinnanjagskallåka-dagen

Thursday, May 30th, 2013

Idag är det torsdag.
Skall rida alla hästar, förhoppningsvis hinna springa en sväng (den bästa träningen är den som blir av!) och sedan åka till Strömsholm.
Där skall jag döma Slepnirs nationella i dagarna tre. Hoppas vädret skall bli så fint i morgon som vädertjänsterna förutspår och att regnet de samma hotar med på söndag drar någon annan stans!

Nu skall Váli, Krás, Brandi och Stígur som skall ridas.
I tisdags var ET Malin Collin Lindholm ute hos oss och kollade Brandi och Nykur.
Brandi hade, precis som jag misstänkte, en liten låsning i höger SI-led. Så är han lite spänd i höftböjarna, mest pga sin exteriör och har lite “segt” nervsystem.
Brandi är väldigt tydlig i hanteringen med när det är skönt, när han blir uttråkad och när det är oskönt! Många skratt blev det.

Nykur, som jag för Malin beskrev som den liksidigaste unghäst jag jobbat med, hade inga större problem. Han tyckte det var väldigt mysigt att bli kollad och stod mest och njöt! Ett “intelligentare nervsystem” än Brandi har han och det enda vi skulle ha koll på vara att han skall jobba lika mycket med vänster bak som med höger.

Igår handhästade jag Brandi med Tindra (som var hyperpigg). Mest i rask skritt och så en längre sträcka i rask trav (“tölta foooort” ropade Tindra) och åh herreduminje vad trevlig han rör sig min lillpojke!
Den där kommer jag aldrig kunna sälja… suck.
Jag ser ju bara fram emot varje gång jag skall få rida honom!

Nej, nu måste jag byta om och åka!

 

Ombytlig lektionsdag

Tuesday, May 28th, 2013

Igår var det stora privatlektionsdagen, bara så på en måndag.
Började kl. 09.00 med långbenta Sörli som får jobba med att länga bakbensstegen och halsen och hans matte med att sitta still med händerna.
Sedan var det Annika på knabstrupern Coffee Bean som fick jobba med balans och framåtbjudning. Coffee börjar lätt snubbla om inte matte kommer ihåg att be honom ta i och faktiskt framåt med sina långa ben.
Direkt vidare till Skogsäng där Britta red sitt bästa pass någonsin på Vísir. Vad fin han börjar bli och vad mycket Britta börjar få på plats! Otroligt roligt att se!
Raskt vidare till Hjelms Bil med transporten, som behöver få ett lås utbytt och sedan hem och laga mat.
14.15 började lektionerna på Tyresta By. “Spindeln i nätet” där hade frågat om jag kunde hålla lektioner för “icke-isisekipage” också och jag har sagt att visst går det bra (ridning är ridning) bara ekipagen är informerade om att all min instruktörsutbildning är på islandshäst, även om jag själv ridit mycket storhäst och tävlat både dressyr och hoppning i många år både innan och parallellt med islandshästarna (och ibland med islandshästar).
Inte trodde jag att det var så stort intresse 🙂
Började med Pia och Bakkardi från Fors (e: Dugur u:Barbara frá Hofi) och sedan kom 5-åriga welsh cobstoet Stardust med sin ägare Jennie.
Ah – jag blev nog lite kär där! Vilken härlig häst (maxad D-ponny?). Fick prova och sedan ville jag nästan inte sitta av!

Alla bilder blir lite större om de klickas på!

stardust2

stardust1

De fick jobba med sitsen (alltid sitsen!) och att hitta ett bra flyt i framåtbjudningen.
Näst in på banan kom en stoooor häst! o_O
Jag kände mig riiktigt liten bredvid Watergate, ett halvblod på 170 cm. När Jasmine sade att hon behöver lite hjälp i galoppen då han blir lite stark och på (orsaken till dagens betsling) avstod jag från att fråga om jag fick prova honom. Lite feg blev jag där. Inga ridstövlar (skobyxor), vilket gör en grym skillnad i sitsen, och så kort som jag är…
Annars provrider jag hemskt gärna hästar på lektion, då det är så otroligt mycket lättare att säga något om en häst man suttit ens fem minuter på. Och nyttigt som instruktör att veta vad ryttarna har att jobba med.
Watergate var dock väldigt lugn för dagen (förstod jag på ägaren, jag har ju inte träffat honom tidigare). Mycket övergångar, böjning och “grönt ljus – rött ljus” (korta ökningar) gjorde vi.

watergate
Stoor och lång kille!

När nästa ekipage kom inpå banan började jag skratta. Underbart med sådan variation på lektionerna!
Här är nästa häst:

wilmer2
Wilmer!
(Vi flyttade tygeln till den övre ringen i körbettet innan vi började lektionen)

Wilmer är en 9-årig ardenner, som är lite av en unghäst psykiskt. Han har en lite trist bakgrund, men ett underbart liv och underbar ägare nu. Och vilket psyke! Instant love!
Han är i grunden körhäst, men rids som komplement.
Fick självklar prova honom:

wilmer1
Hihi, snacka om att jag ser ut som en myra på en elefant (jo, stiglädren är lite korta, jag vet)
Oh, vilket steg han hade och vilken sjukt mysig utsikt över den långa, fina halsen och “mustiga” manen!Wilmer och hans Sanna fick jobba med övergångar, att finna sin egen balans i halter, gå fram och hålla vägen. Och grunderna i att flytta för skänkeln, vilket gick utmärkt! Otroligt go häst – nej ekipage!

Avslutade dagen med två isisekipage, Glóssa och Bakkardi med annan ryttare, och vips var dagens 9 lektioner över.
Vilken härlig dag!
Väldigt utvecklande och kul att träffa så många “icke-isisar” på lektioner. Hoppas ni var nöjda allihopa!

Dessutom fick vi 2-3 gånger under kvällen besök på ridbanan:
and1

and2

Änderna traskade helt oskyggt in och bad om mat!
Glóssa höll på att trava rakt på dom och de makade lite lugnt på sig. När jag satte mig på huk för att fota kom de glatt närmare.
Tama som attan! Och söta dito!

Idag är det dags att hämta transporten (snabbt jobbat Hjelms!), Brandi och Nykur skall få träffa ET-Malin och så är det ridning och en liten lektion ikväll.
Tjolahopp!

 

 

Sköna söndag

Sunday, May 26th, 2013

Helg igen alltså. Som vanligt ägnar jag söndagen åt att tänka “oj, vad fort veckan gått”.
Fredagen började med att Stígurs ägare, Erika, kom förbi på Skogsäng och provred sin häst. Det är rätt länge sedan sist och det var väldigt kul att se Stígur under en annan ryttare. Det gick jättebra och att se ryttare le när de rider sina hästar är alltid kul. Vi avslutade med att visa pass för ägaren på vägen. Vilket nog var den bästa passen han gått. Som sagt, Stígur blir starkare och bättre hela tiden!

Resten av dagen bestod av lektioner. Sits, sits, sits. Lugn händer, läng halsen, slappna av, andas och “aaaxeln” var frekvent förekommande ord hela eftermiddagen. Eleverna jobbar ambitiöst och bra och jag är glad.
Lördagen var tävlingsdag. Inte för mig dock.
Eller jo, lite. Jag dömde tävlingar på Stadsberga Västergård och Erica passade på att tävla Tindra. Det är sista chansen att tävla bruna damen nu på i alla fall 2 år. I år är det nämligen betäckningsdags igen för henne!

Grenarna på gårdagens tävling var V5, T7 och Trail.
Erica var anmäld till alla tre. I V5 kom de ut på en total strax under 5 och hamnade typ på 15:de plats, vilket är bra med ett startfält på ca 40 st. Otroligt många anmälningar(vilket är jättekul!)!
Det här var första gången de ordnades finaler till tävlingen (de har alltid tidigare “bara” haft uttagningar och prisutdelning) och en viss orutin från arrangörerna märktes. Men stämningen var bra och alla problem löstes snabbt på vägen. Om man inte själv lever i islandshästvärlden är det inte “bara att veta” alla regler som finns, vad som funkar och i vilken ordning det är bäst att göra saker.

Finalen i V5 var lagd direkt efter uttagningen och sedan var det dags för trail.
Banan var på 8 moment och genomtänkt. Två moment bringade större problem för de tävlande än väntat (för banbyggaren, som rider och tävlar inom western och är en van trail-banbyggare och -ryttare): en grind i metall och vattenmattan. Repgrind  är något vi kan träna på hemma, men långt ifrån alla hästarna hade sett en metallgrind av de här slaget förr.
Vattenmattan var total överkurs, tyvärr. Det var av den typ man har under vattengravar på inomhustävlingar. Blå, vattefylld (max 10 cm djupt) och mycket skrämmande ansåg hästarna. Inte en enda av de startande (7 ekipage) fick hästen genom vattenmattan. Två hästar (Olga och Tindra) doppade en hov i mattnet, men ryggade raskt tillbaka med en min av “det är ju BLÖTT ju!”. Men för samtliga ekipage blev det 0 poäng på den punkten. Det drog också ut på tiden, då alla ekipage, så klart, fick samma tid påsig att försöka få hästen att gå på vattenmattan.
Hur som helst blev Erica och Tindra 3:a här, de andra momenten gick galant!
T7 var en snabb historia, trots många startande, då det är endast två moment. Tindra var laddad och på här, det syntes redan när de kom in i ridhuset. De slutade på 5,3 och en finalplats. Även här var finalen direkt efter uttagningen.
Nackdelen med det systemet är:
1) att en del av finaldeltagarna kanske bara hinner ut och sedan in igen på finalen.
2) att ryttarna inte hinner få sina domarkommentarer och läsa hur uttagningen gick (något jag som ryttare skulle bli tokig på)
3) ryttarna som rider en yngre häst (5- eller 6-årig) inte riktigt får välja om de vill starta i en tölt- eller fyrgångsfinal p.g.a. reglerna för hur många gånger/dag en yngre häst får starta.

Finalen avlöpte fint och Tindra och Erica slutade på en delad 4:de plats på 5,0.

Överlag var tävlingen smidig och bra. Det jag efterlyser är bättre ridning. Jo, på alla nivåer, tycker jag att det behövs!
Det var mycket trevlig ridning också, men en del riktigt tråkig ridning med. Jag förstår absolut (om jag förstår OOOja!) att man blir nervös på banan och inte rider som man brukar men det syns också när det är ett invant mönster och inte enbart nervositet. Att alla gör sitt bästa förutsätter jag!
Men att sätta hästens bästa i första rummet kan också betyda att man stryker sig om man stöter på för stora problem, att man har en nosgrimma på hästen för att stabilisera bettet om man vet med sig att man kan få lite stökig hand i sådana här sammanhang eller att man avbryter sin visning om inte hästen känns ok.

Kvällen var mycket trevlig, med grillmiddag och ett glas rött samt film på Netflix.

Idag har jag, förutom att sova extra skönt på morgonen, ridit Váli och lasttränat med Brandi.
Det var andra gången jag lastade Brandi i transport med mellanvägg och bommar. Vi passade på att träna med Nykur också. Bägge killarna fick gå av och på några gånger och sedan lastade vi in bägge, stängde till och körde några varv runt volten innan vi stannade och lastade av.
Jätteduktiga killar, som gick på utan problem, stod lugnt och backade av rakt och fint!
Brandi fick springa lite i repgrimma efter det och lagom tills regnet kom så var vi klara och släppte ut brorsorna på betet igen.

Vi avslutar med en bild på fina, roliga lilla Kelda och mig.
Ni minns Kelda va? Hästen jag skrev om som ett lyckopiller. Caroline och Kelda utvecklas så fort och så fint ihop och senast de var hos mig på träning fick jag prova älskling-pållan.

img_3543

 

Ridskolelöst

Thursday, May 23rd, 2013

Oj, vad tid jag hade plötsligt! Ingen ridskola att hinna bli klar före.
Hästarna blir ridna lugnt och skönt och rätt många. Hästarna är ju släppta på bete nu och det innebär att de behöver hållas igång för att inte svälla helt bortom alla proportioner.

Váli känns bra och är i fin form. Idag passtränade vi och hejsan vad fort han kan gå. Vi måste “bara” träna upp styrkan och trimma in oss på varandra.
Stígur är rolig som attan och så himla snäll och go att hålla på med.
Hallå! varför är det ingen som är intresserad av denna underbara valack? Så snäll så man smäller av, lätt i ALL hantering (sko, lasta, klippa, duscha, ha med sig) och så bara dunderkul att rida!

Vísir behöver bli stabilare i högre tempon och starkare i sina bakben.

Tindra skall tävla med Erica på lördag på Stadsberga i Årsta Havsbad. Tindra har känts väldigt fräsch den här veckan. Hon trivs med att gå på betet gissar jag.
Hennes son, Brandi, går framåt med stormsteg. Går att rida ut på själv, börjar söka sig fram till bettet och är väldigt vetgirig och läraktig! Sjukt kul att jobba med!
Nykur är också en vetgirig och läraktig typ, men lite större och vingligare än Brandi. Ridbanan blir nästan lite för liten för honom.
Stor i kroppen, men liten i knoppen. Men riktigt duktig han med och också en underbart kul häst att jobba med!

Nu skall jag ta tag i Wordfeudandet innan det är dags för kvällens lektioner på Eriksberg!

247635_10151276576267326_1167881375_n.jpg
Brandi i höstas, fotad av Erica

 

 

304056_10151276551847326_1675920988_n.jpg
Brorsorna från Bergdal

 

Eiðfaxi kval 18/5

Sunday, May 19th, 2013

OBS!
Inlägget uppdaterat med fina bilder fotade av Zanna Hofvander!

Puh och huu vilken lång dag det blev!
04.40 ringde väckarklockan och lite före halv sex var jag i stallet.
Allt var packat och klart i bilen så det var bara att haka på transporten och klä på hästarna transportskydd och grimmor och lasta (underbar med hästar som nästan lastar sig själva!) och åka.
Precis lite före 06.00 åkte vi från Skogsäng – Britta, jag, Stígur och Váli.
Eiðfaxis fina bana (där NM gick förra året) ligger på Sundbyholmstravet i Eskilstuna och vi rullade i på parkeringen lite över halv åtta.
Veterinärbesiktning av bägge killarna och så ganska direkt, efter lite check av startlistor och en kaffe, göra i ordning Váli och värma inför P3 (150 m pass). Roligt att få starta ur startbox.Jag har gjort det med Freyr för många år sedan, men aldrig med Váli. Vet inte om han varit inne i en sådan förr.
Red igenom den några gånger och provade stå still inne i den och gör snabbstart.
Jag var den enda startande i grenen, men eftersom det var en kvaltävling fick jag starta ändå.
Váli gick lugnt in i boxen och stod still.När de stängde framför honom sträckte han nyfiket fram nosen och undrade vad som hände. 4sek. ungefär innan dörrarna smällde upp. Han blev lite förvånad och förlorade någon sekund på på att rycka lite bakåt. Men sedan gick han fint iväg och lade sig. Gick inte superfort i något av löpen, men han gick glatt in i startboxen, gick fint iväg (om inte jättesnabbt där heller) och låg stadigt bägge löpen ut. 21-sekunderstider i bägge löpen. 21,85 sek och 21,62 för att vara exakt.
Kan gå avsevärt fortare.
Men jag är nöjd!

180513-1002
Bild ur speedpassen

Näst var det T4 med Stígur. Han var duktig, men det kändes att värmen tog på honom. Det var varmt och lite kvavt.
Bitvis var han väldigt fin på framridningen, men han är lite ojämn.
Även i den här grenen var jag själv. Så jag red själv å banan på speakers kommando. Valfria tempot i tölt var ok, bättre och lite jämnare än tidigare, men lite ojämn i formen.
Poäng 5,0 -5,5
Dags för kort tempo och jag valde att ta ner till skritt och samla om hästen och sedan rida fram i kort tempo. Jessus vad länge jag fick rida. Eftersom jag var helt själv på banan så såg ju domarna allt. Stígur jobbade på jättefint och tempot var jämt, men formen och samlingen lite ojämn. Poäng 4,0 (? så illa tyckte jag inte det var) – 5,5.
Sista momentet, arb-till mellantempo tölt med lösa tyglar och enhandsfattning. Stígur är väldigt stabil i detta moment och man behöver verkligen aldrig röra vid tyglarna. Dock blir han lite hög i formen och mot slutet var han trött i värmen och små,små sekvenser blev han lite travtaktig. Poäng mellan 4,5 – 6,0 (beroende på hur mycket av den avslutande “jag-är-trött-travtakten” de såg)
Slutpoäng 5,1 / 5,6 /5,6 /4,8 /4,6 = 5,17. Oki doki.
Precis efter lunch var det passdags igen med Váli. P2, speedpass.
Två stadig löp på 11,88 sek och 11,74 sek.. Igen, det kan gå fortare. Varför red jag inte fortare? Så många frågor, så få svar.
Men lillavit sprang hejdundrande säkert och glatt. Vi blev 5:te (av 9) på det.

180513-1006

180513-0998

Klicka på bilderna så blir de lite större!

Sedan var det väntan på schemat.
Massor väntan. Timtal av fyrgång i värmen. V2 ungdom, V2 vuxna. V1 ungdom och V1 vuxna. Många ritter och så lite sladd/domarpauser.
Sov en stund på läktaren (eller slumrade). Pratade med folk och tittade på hästarna. Många fina visningar.
Vi betade hästarna, promenerade lite med dom och fikade.
Sedan var det äääntligen dags! Femgång!
“Problemet” var att Det var 3 startgrupper i F2 vux. I första gruppen var jag och Stígur med och i den sista jag och Váli.
Váli har lång uppvärmningssträcka inför ovalbanegrenar. Så jag började med att värma honom i skritt och trav. Sedan meddelandes det att det skulle vara en paus, som inte var utannonserad tidigare. Avsittning, passa på att se kompisen Viktoria rida sin fyrgång.
Sedan upp igen och fortsätta värma i skritt (oändligt mycket skritt), trav och sedan galopp och tölt. Lite passtaktig och spänd av omgivningen i början, men lossnade var eftersom och kändes riktigt trevlig efter en stund.
Snabb kontroll av övergångarna.
Sedan bytte vi så Britta, som sadlat och gjort i ordning Stígur åt mig, promenerade med Váli med jag red fram Stígur.
Stígur var pigg och lite spänd på framridningen, men tog hjälperna och blev mera avslappnad. Jag växlade en hel del mellan skrölt med lång hals och att plocka upp honom och rida fram. Och övergångar.
In i collecting ring. Och in på banan.
Tölten kändes ok. Jämnare än i T4, men inte så bra som han kan gå.
Han reagerade lite i varje varv på en fyrhjuling utanför banan, men inte värre än att han tittade på den. Poäng runt 5,0 -5,5

180513-1826

180513-1818

180513-1817
Han börjar få en en trevlig hållning i tölten!

Traven  då. Jag brukar sitta ner i traven på Stígur, men nu var han lite på och bad om galopp. Så jag red lätt och fokuserade på att hålla kvar honom i trav. Lite rollningar, men efter lite över ett halvt varv kunde jag sätta mig ner och rida mera effektivt och han stabiliserade sig. Poäng runt 5,0 -6,0
I skritten var han ok, stabil och hyfsat lugn.
Men inte helt hundra avslappnad och tappade lite av sin stora steglängd. Poäng mellan 5,5 – 6,0
Galoppen funkade bra. Dock började Stígur bli lite trött (igen – det var varmt). Poäng 5,0 av samtliga domare.

180513-1854
Passen. De två första läggningarna gick fint. Tog läggningarna direkt och låg stadigt och lite snabbare än tidigare. Sista läggningen visste jag att vi hade två stadiga så vi satsade på lite mera och Stígur blev lite överambitiös och i samband med tröttheten så sprack det och blev galopp.
Helt ok, då det är de två bästa av tre läggningar som räknas. Poäng 4,5 – 5,0:  vilket är bra. Han blir starkare och går i rätt riktning. Härligt!

180513-1906
Här ser man svävet tydligt! Blir helt klart bättre!

Vi slutade på 5,1/ 5,3/ 5,1/ 4,9/ 5,1 = 5,1 totalt och jag är nöjd med Stígur

Snabbt av hästen och byta häst med Britta, som skrittade av Stígur och klädde av honom.
Upp på Váli och kolla av övergångarna. Tölten spänd och passtaktig. Ner i skritt. Andas och le. Klappa och lugna.
Sadla om och kolla bootsen.
Andas, skritta och länga halsen. Böja och börja tölta på volt. Bättre, men inte rent.
In i collecting ring och där hände det: han töltade.
Jag vågade inte sakta av så jag töltade och töltade tills jag blev inropad på banan. I och tölta. Lite ojämnt med takten, men mot slutet började han bli riktig trevlig. Poängen blev mellan 4,0 – 5,0! En femma i tölt med Váli! Det som ännu i vintras var helt ouppnåeligt och otänkbart! Och vi är ute ur felområdet (0-3,5) poängmässigt! Yes!

Övergång till trav. De använde sig på den här tävlingen av “plingen” under programmet. Det betyder att det kommer ett “pling” när det är halvtid, två “pling” när det är 15 sek kvar och sedan 3 “pling” och ett dovare “plong” när tiden är ute och det är dags för byte.
Speakern var dock inte helt med och sade inte övergångarna precis efter plonget. När “pling, pling, pling, plooong” ljöd i tölten gick jag över till trav och speakern var strax efter det där och bad om ursäkt för att han var sen och sade att när vi hör det ljudet är det bara att byta gångart. trots det fick jag avdrag för att jag “avslutade tölten för tidigt” av en domare.
Nåväl, det är mänskligt.

180513-1980
Traven gick bra. Váli var stadig och ridbar och jämn. 5,5 – 6,0 i poäng med kommentarer som fint sväv och sträck.
Skritten efter det. Där hamnade vi så vi var precis framför en annan häst. “Bäst att skynda på så den inte kommer ikapp oss” sade Váli och skrittade på. Jag djupandades och visslade mig genom hela skritten och han lyssnade behjälpligt. Inte det värsta jag varit med om, men absolut inte så illa som för två veckor sedan på Dís. Poäng mellan 3,5 – 4,5.
Galoppen där tog han fattningen direkt och sen bar det av.
Hästen som varit snett bakom oss i skritten hade passerat under skritten och “nä nu jäklar” sade Váli och galopperade på. Förbi! Men då lade den andra hästen på ett kol extra och det var en väldig tur att jag faktiskt har rutin på det här problemet sedan tidigare.
Freyr och jag har galopperat såhär i måånga finaler.
Och det är ju då läge för “denial”. Trycker ner mig själv i sadeln och håller emot med låren och ner med näsan på pålle och så är det bara att sitta och le och se ut som det är helt och hållet planerat att det skall gå i ett rasande tempo.
Sista fjärdedels varvet kunde tog han halvhalterna och kom ner lite i tempo.
När det var dags att sakta ner så tog det också en stund och det var nära att Váli for i väg i pass.
Men inte en enda domare kommenterade tempot i galoppen utan det stod bara kommentarer och fint framåtgrip och härligt sväv. 6 -6,5 av samtliga domare.

180513-1993

180513-1990
(lätt sammanbiten min på mig va…)

Sen var det ju då äntligen dags för passen!
Váli kan beskrivas med ett ord: Passglädje!
Alla tre läggningarna tog han superfint. Gick snabbt och stadigt och stannade ok. Sista läggningen satsade vi lite extra och då tappade vi balansen i nedtagningen och fick några korsgaloppsteg.
Det var bara domaren närmast som såg det.
6 – 6, 5 av samtliga domare!

180513-2046

180513-2030
Svävande vita!

De här poängen visste jag ju inte om när jag red av banan. Tölten och skritten var jag osäker på hur domarna upplevt och galoppen visste jag inte om de dragit poäng på att han näst intill skenade (i min värld).
Jag stod och pratade med collectin ring-domaren Ida när poängen ropade ut och tystnade tvärt: 4,9/ 5,1/5,2 / 5,6 /5,3  = 5,2.
Jag blev så otroligt glad och så jag började gråta över poängen.
Stod och tjöt som ett barn av lycka och kramade Váli och så kom Britta springande helt tårögd och vi bara gick och tackade varandra (“Tack Malin för att du rider honom”, “tack Britta för att jag får rida honom och får betalt för det!” “Nej tack skall du ha Malin som jobbar så bra”, “Nej det du som skall ha tack Britta” och så vidare) en stund.
Löjligt lycklig över att få 5,6 av en domare på denna lilla häst med alla hans egenheter gångartsmässigt. Älskade fina Váli vad glad jag är över dig! Och världens bästa matte som supportar, stöttar och är med på alla tävlingar och låter oss jobba så mycket tillsammans!

Vi duschade av Váli och promenerade en snutt med båda hästarna och så gjorde vi i ordning dom för transport.
Gick och hämtade domarkommetarerna och lastade och så åkte vi.
20.00 rullade vi ut från Sundbyholm. Över 12 timmar efter att vi rullade in på anläggningen. Och då var tävlingarna inte slut. F1 ungd. och F1 vux. var kvar. Det är ju sällan man är nöjd med att inte vara A-klassad.
När vi kom hem till Skogsäng lastade vi av hästarna, mockade ur och backade in transporten och släppte ut hästarna på betet.
Ja – för under dagen hade det varit arbetsdag på stallet och resten av flocken släppta på betet.

In i bilen och hem! kl 22.00 var jag hemma! 16 timmar efter att jag åkte.
Hemma satt Pelle och Erica och de lade köttet på grillen direkt när jag kom hem!
Vilken otrolig lyx att komma hem till grillade entrecot, grillade grönsaker och sallad, cava, ESC finalen och kompis och make! Otroligt tacksam att de väntade med att äta middag tills jag kom!
Vi såg klart hela ESC och sedan duschade jag raskt och somnade nog innan huvudet träffade kudden. Sällan varit så trött i hela mitt liv. Höll på att bokstavligt somna stående i duschen och ryckte till när jag höll på att falla omkull.

 

Jag är fantastiskt nöjd med dagen.
Váli låg varenda passträcka och läggning och slog inte upp en enda gång och Stigur var jämnare än tidigare och i F2 slog jag även personbästa med bägge hästarna! Solen sken och det var varmt och banorna var bra!
Bra dag!

******

Idag har det varit arbetsdag (nr 2) på stallet och vi har färdigställt sommarhagarna, släppt stoflocken och storhästarna på bete och påbörjat upprustningen av ridvolten.
Hade en liten plan om att rida Brandi, men det blev inte så av både trötthet och så renoverandet av volten samt att Pelle behövde bilen så jag fick åka hem tidigare än jag tänkt.

Imorgon är första måndagen på riktigt länge som jag inte har någon ridskola.
Det skall jag fira med att åka ut till stallet lite senare och rida hästarna först efter lektionen jag har kl 11.
Så sovmorgon!