Tisdag och klockan är vanlig Malin-lunch-tid, d.v.s. ca 14.
Skulle haft lektioner ikväll, men det blev trassel med mängden elever (åker inte ut för allt för få, då det inte blir värt det i körtid kontra inkomst), så det blev avbokat. Och det är lite tur trots allt, då min röst är… lite frånvarande. Eller speciellt i morse var den inte mycket att hurra för. Nu har den börjat komma igång.
Just nu sitter jag och lyssnar på Värvet, en podcast där Kristoffer Triumf intervjuar kända människor (många komiker och “media-människor” som han är nyfiken på. Väldigt intressant intervjuer är det! Värvet hittar man antingen på iTunes eller på länken om ni klickar på ordet Värvet.
Just nu är det en intervju med Hanna Hellquist.
Helgen i Helsingfors var härlig! Fredagen gick åt till förberedelse, middag med mamma och drinkar med Ansku.
Lördagen var en lugn förmiddag, sedan möta familjen Röhl vid bussen (som kom från flygplatsen) och sedan var det dags att göra sig i ordning för bröllop.
Dusch, hårfix (tack Emelie!), smink, klänning och skor – hepp iväg i taxi till kyrkan.
Ah, bröllop är så härliga och detta också! Mysigt, kärleksfullt och god mat!
Söndagen var det sova länge, gå på brunch med brudparet och fika på stan.
Och middag med mamma och sedan var det dags att ta flygbussen tillbaka till flygen och poff så var vi hemma igen.
Hästarna då?
Jo, Jill och Erica har tagit hand om dom och sett till att de alla fått sitt extrafoder varje dag och Stígur fick vara med Britta och Nina och deras hästar och löshoppa i söndags.
Stígur får jobba lugnt i låg form med miljoner övergångar. Böja, töja, slappna av, kom igång, hoppla och så lite ut och galoppera och klättra i skogen (lyft bakbenen!).
Brandis sår är nu bara en liten ytlig historia som får lite salva på sig dagligen. Igår fick lilleman jobba i repgrimma med sadel på och var vldigt duktig!
Var på återbesök hos naprapaten igår. Smärtan i höften/låret är nästa borta efter förra behandlingen men min nacke är lite ledsen, speciellt på morgnarna och speciellt på vänster sida.
Naprapaten konstaterade att jag är väldigt rörlig i de flesta lederna och att även om jag har lite ont på något ställe så begränsar det inte min rörlighet. På gott och ont. Även om jag har lite ont så begränsar det inte mitt jobb eller vardag, det är nog typ en enda gång jag haft ett nackspärr som verkligen inte gjort att jag inte kunnat vrida huvudet alls och det lossnade på någon timme.
Men det gör ju också att jag lätt fortsätter trots att jag inte borde – för att jag kan.
Nacken manipulerades x2 (manipulera = “knäcka”)och bröstryggen lossades på och så var det hemläxa i forma av en ny styrketräningsövning och stretch-läxa.
Idag känns baksidan av låret lite mera än det gjort tidigare, men nacken känns underbart lös och smärtfri. Och jag har stretchat duktigt idag.
Vi tar en blid på Stickan och mig. Fina pållen!
