Pass och passläggning

Flygande pass är en fyrtaktig gångart med sväv.
Ja, fyrtaktig.
För enkelhetens skull lärs det ut att pass är tvåtaktig (hb/hf – sväv – vb/vf), men när pass blir helt tvåtaktig slår hästen upp i (kors)galopp för annars håller den inte balansen.
Skillnaden från tölt är att tölt är en fyrtaktig gångart utan sväv.
Hästens bakhov måste alltid landa lite före framhoven för att hästen skall kunna hålla balansen.

Titta på det diagonala benparet under hästens mage:

 

img_1990
Tölt (hb och vf står bägge i marken, alt. framhoven i marken bakhoven skall strax landa)
(Åh, salig Stígur, jag saknar dig!)

 

pass
Pass! (vf och hb är bägge i luften).
(Så här bra sväv är mycket ovanligt att se! Bild från ishestnews.se)

Såhär bra brukar ju inte pass se ut. Tyvärr. Alltså riiikttigt bra pass är det ganska ovanligt att se. Oftast ser man den i passlöp, då hästen har en längre sträcka på sig att komma upp i sväv och tempo.
Här är vanligare exempel på det vi brukar se:

IMG_2046.JPGFramhoven i marken. När framhoven lämnar marken svävar hästen ett litet tag innan bakhoven landar. Det här inte dålig pass – den är bara inte så fantastisk i sitt sväv som bilden på isabellen ovan.

Eller såhär:

bakhovi
Bakhoven landar (som sagt) i marken efter svävet innan det samsidiga frambenet.

När man tittar på flygande pass “live” så kan man kolla på hur hästens bakben rör sig. Titta om hästen vinklar hasen och griper med kotan upp mot magen:

passgreppfreya
Det kallas “passgrepp” och är önskvärt!
Dock har långt i från alla femgångare ett såhär bra passgrepp. Det är faktiskt rätt ovanligt att se.
Mycket, mycket vanligare är att se detta:

ejpass2

ejpass-2203
På de här bilderna vill ryttaren rida pass, men det blir inte det av den ena eller andra orsaken. Ingen av hästarna kommer till sväv utan det blir mera tölt alt. styv tölt. Ingen av dessa hästar har förmodligen vidare passgrepp.
(OBS! Nu känner jag varken hästar eller ryttare, så det kan ju vara en tillfällighet, en häst som är grön på pass osv. Jag säger inget om det utan kommenterar bara vad som syns på just dessa bilder).

Så vi kan alltså kolla på passgrepp och bakbensrörelser (hjälper oss se takten), tempo (högt!) och hästens hållning.
Hållningen skvallrar ofta om skillnad mellan tölt och pass.
Här är en ryttare som rider pass i F1 (jag var där och fotade det, så jag vet att det här skall vara pass), men hästen har kommit i för hög hållning (tölthållning) och kommer inte upp med bakbenet för att få grepp och sväv, så det blev tölt:

fyrtakt

Okej, nu är det dags att bli tekniska och nörda ihop helt:
Passläggning!

Att lägga hästen i pass (som det heter) bör alltid göras ur galopp! Att låta hästen öka upp ur tölt till pass är inte att rekommendera då det kan bli rörigt i töltträningen för hästen (där vi ju inte vill ha den passtaktig). På tävling är det rejäla poängavdrag om hästen inte läggs i pass ur galopp (-2 p per läggning i F1/F2).
Det kan vara bra att rida hästens “svagare/sämre” galopp då den är lättare att bryta. Galoppen rids aktivt flack och “dålig”. Lite lätt i sätet och ryttaren kan medvetet bli lite stel och “kantig” i sitsen för att göra galoppen fyrtaktig och “stel”.
“Rid sönder galoppen” är ett sätt att tänka.

Så rid galopp i öppen, lite flack form och stelna till och “rid sönder” galoppen. En snabb kramning/förhållning på inner tygel (alltså samma tygel som galoppen du rider) som bryter galoppen. Hästen måste sträcka halsen framåt och komma långt fram med nosen och ha en passpänning i kroppen (den får alltså inte vara för mjuk just då). Självklart skall passhästen vara lösgjord, men en viss passpänning måste finnas i kroppen för att flyga fram i pass med spänst och sväv.

Här är en bra videosnutt att titta på. Det är a-finalen i femgång (F1) från VM i Berlin.
Vid 5.17 min börjar passläggningarna (i femgångsfinaler har ryttarna 3 passförsök på sig. den sämsta räknas bort och snittpoängen av de två bästa försöken blir poängen ekipaget får).

När man tränar pass på sin häst gäller det att inte träna för långa sträckor. träna läggningen, beröm mycket när hästen hittar rätt och uppmuntra hästen, men bestraffa den inte när den tappar balansen och slår upp.
När hästen slår upp i galopp gör den oftast det genom att förkorta sig (kallas också att hästen “styttar sig” från isländskan). Det betyder att hästen blir för tvåtaktig. Det samsidiga fram- och bakbenet landar precis samtidigt och hästen börjar galoppera för att hålla balansen. Detta sker nästan alltid genom att det blir korsgalopp. För att komma över från korsgalopp till pass igen måste hästen trampa om så den går i ren galopp först. En del hästar är mycket snabba på att göra det här. Så snabba att det ser ut som om de lägger sig i pass ur korsgalopp. Men tittar man riiiktigt noga eller har möjlighet att se i slow motion så trampar de alltid om ett steg – det är fysiskt omöjligt att lägga pass ur korsgalopp!

Tags: , , ,

One Response to “Pass och passläggning”

  1. Tack! Fantastiskt inlägg för en passugen! Du är otroligt duktig på att sätta ord på och förklara komplicerade saker.
    Och hjälp. Det återstår att se om jag och Juppe grejar detta. Det vore ju underbart.

Leave a Reply

ERROR: si-captcha.php plugin: GD image support not detected in PHP!

Contact your web host and ask them to enable GD image support for PHP.

ERROR: si-captcha.php plugin: imagepng function not detected in PHP!

Contact your web host and ask them to enable imagepng for PHP.