Archive for the ‘Ridliv’ Category

Snö, slask, styrka

Thursday, January 25th, 2018

Vintern kommer och går här i Stockholm. -15 på söndag, +7 på onsdag.
Massvis med snö och heeelt underbart ute. Vackert like you wouldn´t believe!
Och så är allt borttöat. Blää! 🙁

Och här jobbas på såklart. Rids och rids. Lektioner hålls. Ridskolan är igång igen på Fors Gård och det är så kul att träffa eleverna och våra underbara ridskolehästar.
Och hemma jobbar Tindra och Brandi med elever. Exakt kommer göra det lite han med!

Jag har tagit ett beslut. Moget eller inte, det vet jag inte.
Men den här säsongen skall jag inte tävla. Jag skall ta ett upphållsår från det.
Jag har tävlat rätt mycket i många år. Och älskat det.
Men nu känner jag mig bara stressad och omotiverad när jag tänker på tävlingssäsongen. Tror jag blev lite utbränd på det förra året.
Jag vill inte stiga upp innan jag gått och lagt mig och släpa in knappt vakna hästar ur hagen och åka någonstans. Alls. Vill inte.
Och varför tävlar jag? För vems skull? Inte för hästarnas i alla fall. För mig? För företaget?
Börjar man tänka och känna så är det dag för en tävlingspaus!
Så i år kommer jag fokusera på att hålla kurser och döma tävlingar i stället. Och fortsätta stärka mig och hästarna.
Kanske ändrar jag mig? Kanske vill jag tävla någon tävling i höst. Då gör jag det.
Men just nu, inte.
img_2467
mera gosa, mindre tävla (Brandi illustrerar)

 

Det har ju kommit in frågor som ni vill ha min syn på! Så kul!
Jag har skrivit upp dom så jag skall komma ihåg vad ni frågat. Så vi kör!

Den här frågan hittade jag i kommentarerna:
[Superstark ser Exakt ut! Bra jobbat bägge två:-)] Hur många år har du jobbat med honom och hur mycket mäter han i mankhöjd? Har han haft skador/överantsträningssymptom el dyl under vägen och hur har du lyckats jobba bort den överstarka flyktinstinkten han hade, som du skrev om, när ni fick honom?
Tack för berömmet! 🙂
Exakt är född 2007 och jag lärde känna honom 2012, då han fyllde fem.
Han var grundinriden av Marie C och hade kommit hem till Fors för vidare utbildning och försäljning.
Han var spänd, elektrisk och stark flyktinstinkt. Inte så att det inte gick att ta honom i hagen eller boxen, men han var ryckig, spänd i hantering och allmänt sökte sig bort från människan om han inte hölls i. Han var fortfarande hingst den våren också, så hormonerna hjälpte inte helt till heller.
Han påminde mig mycket om sin mamma Eyrarrós, som jag kände mycket väl. Var rädd om sina ben och tycke beröring allmänt var lite obehagligt.
Men samtidigt inte så att man hade reagerat på det om man inte stannade upp och tittade och lyssnade på honom.

IMG_1675

Jag älskar att jobba med den här typens hästar. Jag jobbade mycket med Exakt i rundcorallen och med att kunna röra honom överallt när han var lös, att börja få honom att vilja och välja att följa mig, och vara med mig. Mycket sittande på huk med godis.
Sedan att kunna ta longerlinan runt honom från grimman runt hans rumpa till grimman på andra sidan, utan att han skulle fly och sedan i nästa steg att kunna få honom att följa repet runt ett varv och komma till mig och inte fly mitt i. Tog mååånga gånger och när han till slut gick varvet runt och slutade med att trycka huvudet i min famn började jag gråta av lycka.
I ridningen var han studsig (men bockade inte) och hoppig och tyckte att skritta var överreklamerat ute. Han kunde inte skritta upp för en backe, utan att börja småtrava med bakbenen. Så jag ledde honom upp och ner för backar i några veckor och satt fokus på låg hals och slaaaappna aaav (återkommande tema i hans liv).
Exakt är typ 138-139 cm i mkh och ganska spensligt byggd. Hans bakben är långa och rätt så raka, vilket gör det lite jobbigt för honom att vinkla dom under sig.
2013 köpte Britta honom och då började vårt arbete. Han var då ganska låst i nacken, kunde knappt böja sig till vänster, och ganska ihopriden och studsig i steget. ”Dansade” runt och var läcker att titta på, men mycket pga. spänning.
Började med at jobba in grundtölt i honom, vilket är något vi återvänder till ofta.
Sedan har jag hela tiden varit noga med att inte rida honom för mycket, utan jobba mycket från marken. Löshoppning över låga studs, promenader upp-och nerför backar i grimma, tömkörning (mest ut) och så vattenbandsträning – vilket verkligen har stärkt honom väldigt mycket!
I takt med att han blivit mera avspänd och mera lösgjord har han tappat lite av sitt ”studs” i steget och är inte lika ”flashig” att titta på, men betydligt behagligare att vara med och rida.
Efter en av de första tävlingssäsongerna åkte vi in och kollade honom på klinik utan att ha någon känsla av hälta innan. Han hade en liten markering på vänster bakben. Frågan är, i backspegeln, om det någonsin ens var en hälta, eller om det faktiskt bara var den lilla asymmetri som forskningen visat att hästar får på böjt spår (veterinären såg det bara i longering). Kanske var det en liten överansträngning? Förmodligen.
Han behandlades med cortison i bakknäet och vi skrittade rakt fram i sex veckor. Vilket var bra för oss.
Sedan har han varit hel fram till mars förra året som jag skrev om, då han fläkte sig i hagen och hade en kraftig bristning på insida lår på vänster bak. I samband med den skadan gjordes fraktionerat böjprov runt om och han var utan anmärkningar på det.
Fina fuxen (vilket är hans internet-alias) är fortfarande försiktig i sin framtoning, men kommer över om han blir skrämd för något fort nu. Spänningen är något som ligger nära och lätt fladdrar upp, men inte ens varje ridpass.
Det här året skall vi (igen) back to basic och jobba vidare!

Exaktjuni165

Click- tack!

Sunday, December 3rd, 2017

Det var alltså det senaste halvåret det.
Träningshästar, massor lektioner och kurser och ett gäng tävlingar.

Jaha nu då?

Vet inte. Just nu är det Brandi, Tindra och Exakt som jag jobbar mest. Tindra hade trampat av sig en sko igår, så Brandi fick rycka in och gå en utelektion istället för henne.
tyvärr har jag inte sparat några av Tindrans skor, så jag har inget att slå på henne. Hoven ser dessutom lite trasig ut, så vi får se när hovslagaren kan titta förbi.
Det var saker ni ville läsa om, ja!
Klickerträningen kan vi börja med. Jag har varken bilder eller filmsnuttar av det. Jag är typ alltid själv när jag håller på med det.
Jag har inte heller läst på vidare mycket om det innan. Jobbar hästarna lite i frihetsdressyr-ish med bara släpp trycket/ge godis/beröm när hästarna gjort nått jag önskat eller något bra (ibland dyker ju det upp jättebra saker av missförstånd eller bara för att hästen bjuder på nått annat än man hade tänkt sig).
Jag har inte klickertränat någon annan häst eller hund, dock tränat Harry (hunden) operant (”shapeing”).
Men jag började med att klicka och ge godis samtidigt typ tre gånger per dag (ca tio klick-godis per gång och låtit det gå 15 minuter till några timmar mellan gångerna) i två-tre dagar.
Sedan tog jag med klickern in på banan/rundcorallen och började med elementära grejer som jag vet att hästarna kan och vet vad jag vill när jag ber dom om och klickade och belönade på det.
Sedan har jag helt enkelt utvecklat det.
Brandi har jag lekt lite med helt belöningsbaserat (R+) och det är kul, men ställer höga krav på människan. I R+ träning som man kan läsa om på engelska här, har hästen rätt att säga nej. Vill de ställa sig och äta så får de göra det. Då får man andas långsamt och vänta på att de vill ägna en uppmärksamhet (och då belöna det kraftigt!), eller hitta ett utrymme med så lite mat som möjlig i (men hästen får fortfarande säga ”nej” där också).
Så skall jag leka med det får jag vara noga med att vara i rätt sinnesstämning själv och låta det vara kort om hästen säger att det är så det känns idag.

Klickerpassen är ofta ca 20 min långa och man märker att det tar lite på huvudet på pålle, Jag brukar försöka avsluta när det går riktigt bra, men det jobbiga är ju att det är då det är som roligast också. Svårt ju.
En vacker dag kanske jag kan be Erica fota lite när jag jobbar med det?

Jag har börjat ta med klickern upp på hästryggen också. Och speciellt på Tindra är det verkligen kul! Hon blir väldigt glad och nästan skuttig av det och jag tror aldrig jag känt sådana galoppsprång på henne. Jag trodde verkligen att hästarna skulle stanna vid klicket och be om sitt godis, men döm om min förvåning när de traskar på och nästan sträcker lite på sig som om de säger ”jag vet – jag gjorde rätt” när jag klickar och går fram tills jag andas ut och bromsar i sätet. DÅ stannas det dock raskt och huvudet vänds raskt för godisutdelning.
Tindra rids nästan alltid på hackamoore, vilket ju dessutom är enkelt att ge godis på. Brandi har jag vid några tillfällen ridit i repgrimma och det har också gått väldigt bra.
Ridpassen då jag rider med klicker är också rätt korta, ca 30-35 min, med fokus på övergångar och att ha kul! Börjar alltid med så lätta övningar som möjligt där jag får möjlighet att belöna snabbt. Halt (klick-godis), fram flytta bakben (klick-klick-stanna-godis), flytta andra bakbenet (samma sak), FRAM i trav (klick- trava fram – klick-stanna-godis) och så vidare. Pauser på lång tygel då och då (10-30 sek, då och då någon minut). Galoppfattningar är kul att jobba med (kanske det är för att jag tycker det som alla mina hästar är riktigt bra på fattningar?) och lätt att klicka på.

Tindragalopp
Här rider jag Tindra i repgrimma för några år sen.

Tja, så jobbar jag då och då.
Men där klickerträningen gett absolut störst inverkan/resultat är vid skoning!
Brandi blir så uttråkad och Tindra tycker det är jobbigt att hållas fast/stå uppbunden. Båda blir så mycket lugnare och mera avslappnade vid skoningen med klickern. Då klickar jag när de står stilla och är avslappnade. Har även passat på att klicka när hovis spikar i hoven.

Tindramalin

Tävlingssäsongen 2017 pt.2

Tuesday, November 28th, 2017

Fortsättning på förra inlägget.

Sommaruppehåll och semester. Lite ridning, några veckor i Finland med voffe och make (och mamma!). Andas och njuta!
Åh vad det behövs! Varje år.

Augusti kom och förutom väldigt mycket ridning och träningshästar som ledde till att ridbyxorna hängde slappt runt benen (gick alltså ner de där semesterkilona + några till) så var det MöRS KM i slutet av augusti, Exakt och jag vann T3 och kom 5:a i V2 där. Roligt värre 🙂
Brandi och jag kom t 2:a i F2, och positivt är att passen börjar kännas bättre! Lite mera sväv, snabbare och känslan av att han VILL!
Roligast av allt tyckte jag var att min älskade gamla Freyr (som jag sålde 2004 för att kunna köpa Tindra) vann femgången (någon hundradel före Brandi och mig), 26 år gammal! Fina Freysingen! <3

KM17resultat
bra resultat

ExaktKM1
ExaktKM2

ExaktKM4
Exakt i V2 och T3

BrandiKM1liten
Brandi i pass! 

Första helgen i september är alltid KUL!
Där är det Freyfaxis lagtävling på Tunabanan i Uppsala!
I år var vi Haninge Bygg och alltså hantverkare! (Här kan ni läsa och se bilder från förra året på vi var Tjuv och Polis).
Sjuuukt kul tävling med enorma mängder trams! Brandi debuterade T4 med den äran (och gick även femgång). Laget kom 3:a av 12 vilket vi var jättenöjda med!!! Nytillskottet Minna i vårt lag var dessutom en riktig höjdare och vi har alltid så himla skoj i laget! Skrattätaste helgen på året!
HaningeBygg1
Brandi och jag som hantverkare

HaningeBygg2
“Byggare Bob”

24/9 var det Stockholms Distriktsmästerskap på Ensta.
I år hade de gjort en, i mitt tycke, lyckad variant. Under hela säsongen fick man skicka in sina resultat (från uttagningar på tävlingar med 3 eller flera domare). De två bästa resultaten i varje gren räknades och baserat på resultat kvalade man in till DM:et.
Enkelt då man bara kunde ta en bild på resultatlistorna och maila till Stockholms Islandshästförbund direkt från tävlingsplatsen. De högst placerade kom med till DM:et och Mästerskapet genomfördes helt i finalform.
Man kom alltså dit och red endast en final, men prisutdelningar direkt efter. En Distriktsmästare per gren.
Exakt och jag hade en bra dag och slog till och blev Distriktsmästare i både V2 och T3 på runt 5,50 i bägge grenar!
Wow, vad kul det var! Prisregn så att säga med jättefina rosetter, täcken och pokaler!

prisutdeln

DMpriser

Övriga priser hade de gjort så med att alla sponsorpriser gick in i ett lotteri, där man köpte lotter för 20 kr st. och för 100 kr (5 lotter) vann jag ett träns, en jättefin grimma och lite andra smågrejer!
Brandi var kvalad i F2 och vi kom 2:a vilket överraskade på mig, 4,76 och äntligen lite drag och poäng i passen – 5,0 och 5,5! 

KM171
Exakt KMtoltlilten
En absolut favvobild på mig och Exakt!

Sista tävlingen för säsongen var Häringetävlingars hösttävling 14/10.
Ja – när skall jag lära mig att inte anmäla mig till tävlingar i oktober? Jag VET ju hur det är  – varje år! Jag är trött och hästarna börjar vara lite hösttrötta och lurviga. Opepp allmänt.
Och så var det den här regniga morgonen. Jag steg upp skittidigt och redan när jag klädde på mig tänkte jag ”skall jag stryka mig?”. Borde nog ha gjort det.
Men tävlingen var nära hemma, på en bana jag gillar och jag hade engagerat Erica i att vara hästskötare.
Så vi åkte, ställde upp hage i regn och leeera på en jätteblöt äng. Gick runt i gummistövlar tills preciiis innan jag skulle sitta upp och då bytte jag till läderstövlarna inne i transporten och ställde hästen precis bredvid rampen och satt upp fram den. På den nivån liksom.
Red en T5:a på Exakt först. Blöt bana med många vattenpölar: Exakt, som är en av de underlagskänsligaste hästar jag någonsin träffat (han gillar verkligen inte för mjuka eller ojämna underlag, det är därför jag aldrig tävlar ridhustävlingar med honom), var lite skuttig och ojämn. Poäng mellan 5,8 och 5,0. A-finalplats.
Brandi fick gå en T6 och skötte sig bra, för att vara den dagen. 4, någonting och utanför final, men med nöjd matte.
Erica hade faktiskt kameran med sig och fotade lite i T6, så det har vi bildbevis på att Brandi kan gå!

BHaringeT64

BHaringeT65

BHaringeT63
Och sen var det uppvärmning för V2 med Exakt. Som kändes lite bättre. Precis innan jag skulle rida till collecting ring så tog jag en galopp och övergång till tölt på vägen och kom lite långt mot sidan av vägen och Exakt parerade ett snubbel med att sträcka ut sitt bakben ordentligt framåt. Kling! Där rök en framsko. Kände det direkt och stannade, hittade skon och satt av. Tack och lov fanns det en person med walkie-talkie på framridningen (som på Häringe är en bra bit från banan), som kunde ropa upp till speakern att jag var struken (skulle in om ca 4 min när det hände).
Ut med Exakt i hagen och där gick luften ur mig helt. Jag frös, var trött och vill bara hem. Inte irriterad eller ledsen – bara trött och opepp.
Skulle egentligen rida F2 på Brandi också, men under lunchpausen som var innan kände jag bara intensivt hur jag inte ville det.
Och då kommer det liksom inte blir bra och bara bli orättvist mot hästen.
Så vi packade ihop och åkte hem och ååååh vad skönt det var att komma hem och få släppa ut hästarna i hagen och åka hem till en varm dusch och soffa! Det hade varit några intensiva månader utan en enda ledig helg och batterierna var nog helt enkelt slut där!
Nästa dag lyckades jag räta ut skon och slå på den igen (dock utan sulan) och skickade lite bilder till hovslagaren och hon godkände att han gick med skon så tills hon kom ut på torsdag för att sko (då skulle sulorna ändå av). Nöjd med att kunna slå på skon själv!

Tappsko
jepp – avtrampad sko

 

En sista tävling blev det denna höst och det var Tölt in Harmony-tävling på Jursta 29/10.
Förra året tvingades vi stryka oss från den då vi hade några hästar med ringorm i stallet (tack och lov fick inte en enda häst på lösdriften, som ju ligger några hundra meter från stallet, det. Och faktiskt drabbades väldigt få hästar i stallet då det upptäcktes fort och behandlades korrekt från början till slut).
I år åkte vi. Iskallt, men mesta dels uppehåll under dagen.
Mycket intressant då jag aldrig haft tillfälle att tävla TiH själv. Jag har minst sagt varit engagerad då jag varit med i styrelsen på Tölt in Harmony-föreningen sedan den grundades, designat nivå 1 själv (ja, det jag som kom på den!), dömt några tävlingar, hållit ett antal kurser och ägnat timtal åt att skriva och göra diplom till utbildade domare och instruktörer över världen (Ia Lindholm kallade mig Diplomalin under FEIF-seminariet för några år sedan, där ett hundratal diplom skulle hamna rätt! Åh vilka sammanbrott vi höll på att få och vad mycket vi skrattade efteråt!!!).
Men tävla själv har jag inte gjort – förrän nu!
Nivå 1 (vad kul det var att rida det och känna – I made this!) valde jag efter lite velande att rida i trav. Kände direkt när jag kom in i Jurstas ridhus (fibersand) att underlaget påverkade Exakt. Han liksom ”dog” i energi. Men han har en fin, väldigt taktfast trav och även om jag red snäppet för fort i första momentet så kom vi ut på 6,3! På det kom vi tvåa (efter Sofie Engvall och henne jättefina Nökkvi, som vann välförtjänt på 6,4).
I nivå två värmde jag fel! Lite för länge, med för lite återhämtning, med tanke på underlaget. Märkte först efteråt hur stackars Exakt flåsade. Och sällan har jag saknat att ha et spö i handen så. Mycket bra för ödmjukheten!
Det hade nog dessutom gått bättre om inte jag varit så taggad i ökningarna och drivit till som tusan, vilket resulterade i ett litet galoppinslag).
Låga poäng (helt rättmätigt) och en tredjeplacering (eller tvåa, hur man nu ser det. Det var delad förstaplats).

ExTiH2017
Och det var det här årets tävlingssäsong det!
I slutändan så här är jag nöjd! Exakt känns starkare, jämnare och med bättre bärighet och aktion än tidigare. 
Brandi börjar få lite fart i pass och har hittat T4/T6 som töltgren.
Men just nu är jag inte tävlingssugen alls, bara träningssugen. Men jag vet hur det blir framåt februari – suget kommer tillbaka. I know it!

Februari traskar på

Sunday, February 12th, 2017

Det är några minusgrader hela tiden, så det är rätt hårt i backen. Jag rider rätt ofta i sommarhagen där det är lite mera sviktande underlag och har tagit för vana att konditionsträna hästarna där en gång i veckan. Använde Runkeeper för att mäta sträckan ett varv runt hagen och det är 980 m., det är alltså en rejäl hage, som ni hör.
Ganska platt och med undantag för lite skithögar som ligger kvar så är det bra underlag.
Så jag rider lugnt till hagen (ca 10 min) och där jobbar jag med övergångar och stora volter och växlar mycket mellan gångarterna (även skritt). Avslutar med ett varv i galopp runt hela hagen. Olika tempon i galoppen, beroende på häst. På Tindra lugnt “cantrande”, på Brandi och Vísir lite varierande tempo.
På Exakt blev det senast nästan ett och ett halvt varv i mestadels herrejösses-fort tempo senast. Han visste liksom vad det var dags för när jag började galoppa mot ytterkanten på ängen. Håll i manen, spöet i ytterhand (så vi inte flyger ut genom grindhålet) och stadigt stöd i stigbyglarna. Har ju mätt Exakts fart en gång gå jag mjölksyretränade honom i galopp. Topspeed: 51,8 km/h. Det ni! Det går undan på en islandshäst!
Endomondo

Sedan travar jag av lite med lång hals och avslutar med att skritta hem. Då brukar de vara helt nere i puls när vi kommer hem (annars får de skritta av en stund till).

Senast det var Helene Blom-träning på Västergården var jag som vanligt anmäld med Exakt och Brandi. Annika och Gimli samt Britta och Vísir skulle också med från vårt stall.
Men kvällen innan blev Britta sjuk. Vad göra – jo, jag red Vísir också på kursen!
Tre hästar på en kurs = sex st lektioner. Det är tufft kan jag berätta. Men jessus vad kul det var! Samtliga hästar gick så bra och jag fick så bra tips och övningar med mig hem. Roligt också att rida Vísir för Helene, dels då jag har honom i träning nu och dels då Helene bara sett honom med Britta tidigare. Han börjar glimra till bitvis!
Så himla glad över våra fina hästar!

Just nu hoppas jag att min röst inte är borta imorgon, det vore mycket irriterande. Jag skulle inte gett mig ut och joggat idag – jag kände ju att jag inte är hundra frisk. Vaaaarför kan ingen sätta en broms på mig?
Nu sitter jag här och kännes svalget svälla upp och  förbannar mig själv…

Baug162 En bild på Brandi från i somras piggar kanske upp mig?

 

Det årliga öltöltandet på Fors

Tuesday, February 7th, 2017

…är avklarat. En trevlig dag i söndags med lite kyligt (jävligt rått väder!).
Från Vädersjö var vi ett jättegäng som åkte – jättekul! 10 hästar från vårt stall!
Britta hade varit sjuk och var inte helt redo att rida, så Vísir fick stanna hemma, men jag hade med mig Exakt och Váli och så Erica och Tindra. Skönt att det är 20 min mellan gårdarna då jag behövde köra två gånger för att få med alla hästar.

Alla bilder tagna av Erica Osterman (och bilderna på henne är tagna av mig, med hennes kamera) och klickbara!
Först ut öltölt, dennaviktiga allvarstyngda gren där man rider slalom mellan koner med en ölsejdel med öl i ena handen, rundar den sista konen och sedan är det fri fart och gångart upp. Där jag startade först på Tindra. Precis när vi skulle starta ryckte Tindra till lite bakåt så lite öl skvimpade ut redan innan vi kom framåt, men sen flöt det på bra. För Erica och Tindra gick det ändå bättre! De vann nämligen! Tjohoo!

Tindraoltolt173Tindra och jag i starten

Tindraoltolt175 Tindra och Erica på vägen upp

16425928_10154513137677326_3579510716995702168_n Fina vinnarna!

Tindra och jag kom 4:a (av 21 startande).

Näst ut var det vägtölt, där man rider långsam tölt nerför vägen och valfritt tempo tölt uppför dito.
Exakt kändes mjuk och fin på framridningen och väldigt fin när jag provred en vända på vägen.
Så var det dags för start och han kändes fin. Faktiskt väldigt trevlig. Lite het på gröten på nägen upp i valfritt tempo. Hade egentligen velat rida lite högre tempo, men valde att hålla igen då lätt uppförslut lät ger galopp och balansen tappas. men luftig och fin i rörelserna.
Av 44 startande togs de 20 bästa ut till omgång två och där kom vi med. och så red vi på samma sätt en gång till och Exakt kändes lika bra!
I prisutdelningen (som var efter att alla grenar var klara) visade det sig att vi kom tvåa (efter Jex på hennes fina förstaklasshingt Svördur). Exakt och jag slutade på 6,2 och vinnaren på 6,35. 🙂
Några bilder har jag inte hittat, eller jo en, men den är på en fotografs fb-sida och framifrån (det jäkla staketet för det nästan omöjligt att få bra bilder från sidan på vägen).

Sista ut för dagen var speedpassen. 100 meter med flygande start och i lätt uppförslut.
Váli var fram skrittad och longerad i trav och galopp innan var Britta och så hann jag rida fram honom ca 15 min.
Gjorde en provläggning på vägen och han flööög fram! Snabbt och stadigt.
Visade sig att det var helt fel för dagen med en provläggning. När det var dags för passen visste herrn vad klockan var slagen och kokade över fullständigt. första löpet gick i tokgalopp.
Andra löpet höll han på att dra i galopp, men jag fick stopp på ångloket några centimeter före startlinjen och gjorde sedan halt – flygande pass. Och han höll och vi fick en tid, som dock inte var så snabb då det var lite accelereringssträcka med.
Men 12,17 sek kom vi 4:a av 10 startande (7 st som fick en tid).

valioltolt171 Pass med obligatoriskt sväv rakt framifrån

Utandning, avskrittning, och prisutdelning i After Riden.
Våra tre hästar var så himla snälla och duktiga och stod lugnt och hängde avslappnat uppbundna vid bindbommen utanför stallet på Fors. Till och med Tindra bara stod lugnt när hon hade polare runt sig!

Efter prisutdelningen Kopplade jag på transporten (som jag parkerat och hakat av av praktiskt skäl) och så lastade vi på Exakt och Váli, jag körde hem dom och släppte ut dom och åkte och hämtade Tindra och Erica.
Lyckad och trevlig dag!
Tack Ylva, som orkar hålla igång år efter år!

Och STORT grattis även till mina duktiga ridskoleelever Emma, Sofie och Flisan som red jättefint!

Tindraoltolt171 Malin fick låna sin häst i öltölt!