Obloggat…

…va´re här.

Jaha, vad har hänt sen sist? Inte bloggande i alla fall. Håller på att skriva ett inlägg om passläggning och -ridning, men det tar tid då det skall hittas representativa bilder och inspiration och tid att sitta och leta och skriva måste finnas.
Det kommer när det är klart.

I övrigt är det det vanliga som hänt. I mitt liv är det ju då hästar. Lektioner, ridning av egna och andras hästar och lite mera lektioner.
Tindra skrittar och skrittar. Ca 4 – 5 dagar i veckan med ryttare och ibland två gånger om dagen. Beror på lite hur vi hinner med, Erica och jag. Senan känns rätt ok nu, inga större förändringar sker. Vissa dagar är den aningens mera svullen än andra. Förmodligen beroende på hur underlaget (snö) i hagen är och om hon sprungit nått, går ju inte att övervaka henne heltid. Dock har jag inte sett henne springa i hagen alls förutom att hon ibland kommer travande fram när jag ropar på henne.
Exakt känns bara helt underbar. Utvecklingen går framåt och det är speciellt i töltarbetet det känns. Vi jobbar ganska mycket med tempoväxlingar nu. I alla gångarter, men speciellt i tölt. Och galoppfattningar. I tömkörningen blir det mycket skritt- och töltarbete.
Brandi gjorde ett herrejävlar-bra backpass på vattenbandet Karlslund igår. Shit vad stark han börjat bli! Vilket även känns i ridningen. Bara förundras och glädjs varje gång jag rider honom!
Som vanligt, när det gäller livet på Karlslund, är det händelserikt.
Igår höll jag en kurs i Knapamerki 1-2 (de isländska ryttarmärkena) på Fors, så Ancan (som gett sig fan på att träna upp Brandi till världens starkaste islandshäst) åkte och hämtade Brandi hos oss. Det kallar jag service det!
Så när jag hållit kursen klart åkte jag via stallet och hämtade mitt släp och sen vidare till Karlslund. Där jag hittade “alla” i en av hagarna med en stackars travhäst som haft lite väl kul och sprätt runt i hagen och lyckats trampa sig själv riiiktigt rejält med en brodd. Så rejält att den kommit åt en ven strax ovanför hoven och blodet verkligen rann.
Så jag vinkade snabbt åt min häst, som gick i en annan hage och rusade till för att hjälpa till.
Vi fick om et rejält tryckförband med hjälp av gasbinda. Placerade en oupprullad gasbindsrulle mot såret (bomull underst) och lindade fats den hårt, hårt. Veterinärsamtal och diskussion.
Sedan fick Brandi komma in och jobba på bandet och medan han sedan stod på vibrationsgolvet efter passet gick vi och kollade till hästen med såret. Det hade gått över en timme och trots det så rann blodet fortfarande så fort vi tog av bandaget. Så på med nytt tryckbandage igen och mera veterinärsamtal.
Här finns lite bilder, varning för mycket blod, ifall ni är känsliga.

Idag var jag med på Evidensia och hjälpte till med att hålla i benet när en veterinär, som var snäll och kom in och jobbade en söndag, sydde ihop såret med två stygn.

På Karlslund jobbar jag även med B och hennes ponny (eller han är nog en liten häst egentligen). Hästen har blivit inriden alldeles för fort och inte hunnit smälta, förstå eller bli stark i övningarna och blivit ett “problem” och skänktes bort för 1 kr på Hästnet.
Nu bor han på Karlslund och är uppkollad, genomgången och så har vi börjat om med den och gör allt väldigt lugnt och försiktigt. Jag har jobbat honom lite grann i repgrimma själv för att lära känna honom och så har vi jobbat med att jag håller i linan och B sitter på. Repgrimma under tränset som tyglarna sitter i och halsrem och så metodiskt kolla igenom hjälperna och göra små övergångar. Hästen tar lätt till flykten och bockar (och skoja inte vilka jävla bockningar!), så vi har även jobbat med Villiga Ville på ryggen.
Ville är gjord av skumgummi och sandsäckar och han sitter kvar i alla lägen!

Här Villiga Ville – helt huvudlöst bra ryttare!
När hästen klarade alla gångarter med Ville på ryggen (tog endast ett träningspass, i slutet galopperade han frustande runt med låg hals) satte vi upp B.
Idag jobbade vi för  4: de eller 5: te gången och B kunde rida fram i skritt, trav och galopp lugnt och avslappnat och vi har även tagit en liten promenad ute. Mycket bra, men vi har långt kvar.
Men det är så underbart att få vara med och jobba med en häst som får en chans till (när människan är fuckat upp allt för den!) och den får all tid den behöver och hitta ro och tillit till människor och att jobba med ryttare!
Mycket roligt och utvecklande! Det är det absolut bästa på Karlslund – att vi kompletterar varandra och kan lära oss av varandra!
Till exempel är jag rät erfaren och kunnig med unghästar och igår fick jag även visa mina kunskaper i att lägga “galoppbandage”. Ancan är fantastisk på att träna hästar på vattenband, klura ut var eventuella problem sitter, se ojämnheter och har eeenorm kunskap inom sååå många områden om hästar, speciellt runt anatomi, fysiologi, skador och rehabilitering!

Nu är det strax dags för en ny arbetsvecka, som innehåller ridskolearbete, ridning av hästarna, Karlslundbesök med både Brandi och en kunds häst och lektioner lite här och var. Snälla naturen, visa dig från den där mysiga, soliga sidan!

2 Responses to “Obloggat…”

  1. Kim says:

    Intressant inlägg!
    Jag skulle tycka att det vore intressant att läsa ett inlägg om olika “problemhästar” som du har stött på och jobbat med.

  2. MalinS says:

    Bra idé Kim, tar till mig det och skriver ner på “en vacker dag skall jag skriva om det här”-listan 🙂

Leave a Reply

ERROR: si-captcha.php plugin: GD image support not detected in PHP!

Contact your web host and ask them to enable GD image support for PHP.

ERROR: si-captcha.php plugin: imagepng function not detected in PHP!

Contact your web host and ask them to enable imagepng for PHP.