Posts Tagged ‘Femgång’

Vallfaris invigningstävling på Häringe

Sunday, June 9th, 2013

OBS! Inlägget uppdaterat inlägget med bilder av hovfotografen (Götebooorrrg) Erica Osterman!
Klicka på bilderna för att få upp dom i större format!

Hemma, mätt och varm. Äntligen!
Vilken lång dag det blev!
Den började så fint med att en lite hispig Vísir blev rädd för stallkatten Sune medan jag kratsade pålles bakhov. Han hoppade till och smällde ner hoven med tån först rakt på min lilltå. Aaaaj!

Vallfari ordnade lättklasstävling för att (åter)inviga Häringebanan, som klubben fått kommunalt stöd för att restaurera och återföra Häringebanan till sin forna glans.
Banan var för ca 15 år sen en riktigt bra bana, där bl.a. Nordiska Mästerskapen 1996 gick.
Sedan fick man plötsligt inte längre komma och träna på banan, det ordnandes inte längre tävlingar där och den sköttes inte om. Vad och varför som hände vet jag inte.
Nu har det dock byggts domarbås och den gamla läktaren är riven och ersatt med en ny, gräset i mitten och runt omkring är nyklippt och staketet är lagat. Och underlaget på banan var bra!

Vi kom till Häringe vid lite över 8 och checkade in och kollade läget.
Ganska omgående var det dags för Vísir och Tölt T7 (långsam tölt, varvbyte, valfritt tempo tölt). Vädret var vackert, men i skogsbrynet hängde svarta, tunga moln och per sms kom rapporter om hagelskurar hemmavid.
Red fram en mycket taggad och spänd Vísir. Det började med en avslappnad Vísir på volten. Rund och fin och mellan hjälperna. Och sen råkade ett av fåren, som fridfullt betade i hagen bredvid volten bräka. “Bäää” rakt i örat på känslig brun, som nog inte sett ett får i sitt liv tidigare (och varit så koncentrerad så han missat dessa). Jag kan lova att det gick fort till andra ändan banan. “Fly för ditt liv” ropade Visirs flyktinstinkt.
Efter det var allt läskigt. Rishögar attackerade, tre chihuahuor förvandlades till dreglande vargar som fick Vísir att frysa fast i marken och skaka.
Så när vi kom in på banan var vi inte optimalt avspända. Dessutom var grinden nått så in i friden läskig så när jag skulle tölta in på banan så tvärnitade han och hoppade sen in på banan i korsgalopp och gick över i trav.
Vinkade lite ursäktande till domarna och tog ner i skritt och samlade om.
T7:an gick riktigt trevligt till. Lugn och stadig i korta tölten och bar sig bitvis ok. Poäng 5,0 / 5,0 / 5,5.

img_4370

img_4356
Valfritt tempo blev lite skakigt pga åsksmällar. Jag tror domarna bortsåg från ett litet galoppuppslag som var en direkt följd av en åsksmäll bakom oss som Vísir hoppade iväg för. Poäng 5,5/ 5,5 / 6,0.
Slutpoäng 5,3 / 5,3 /5,8 = 5,47 och en delad 5:te plats (delad med Carro och Kelda! Duktig elev!). Även en plats i A-finalen!

img_4392

Efter den här uttagningen åkte fotografen hem då det inte riktigt går att fota i hällregn. Har full förståelse för det. Vi frågade oss både en och två gånger vad vi höll på med egentligen mellan blixtarna och åsksmällarna.
Hon återvände dock när vädret blev fint igen på eftermiddagen och fotade finaler!

Lite vila emellan och sedan var det dags för lätt fyrgång (V5) för Vísir. Nu hade de hotande mörka molnen övergått till ett rejält åskväder, med hällregn och helvetes många blixtar och åsksmällar rakt ovanför oss. Blev genomblöt på 3 sekunder efter att överdragsbyxorna åkte av och jag satt upp.Vattnet rann ner för insidan av benen och ner i skrevet i sadeln och det började kännas lite blött och kallt om ena foten också.
Vísir kändes dock lite lugnare och koncentrerade sig ok.
Jag hade anmält mig i höger varv, men i colleting ring meddelandes jag att det här var vänster varv. Jaha? Eh..okej. Vi provar, jag orkar inte bråka och Vísir är inte omöjlig i vänster varv, det är bara att vänstergaloppen är lite svagare.
Tölten, som är i valfritt tempo, funkade ok. Litet galopp uppslag.
Poäng 5,0 / 5,5 / 5,5.
Traven gick elegant. Lite stabilare än tidigare. 6,0 rakt igenom.
I skritten slappnade han av riktigt trevligt! Bra där! 5,5 /5,5 /5,0.
Galoppen tog han fint och direkt och var helt ok för att vara den svagare galoppen.
Vísir har stor potential i sin galopp, men den kräver styrka. Det är på g, men kommer ta nått år till innan den är på topp! 5,5 /5,0/ 5,5.
Allt detta springande runt en banan resulterade i slutpoängen 5,5 / 5,5 /5,4 = 5,47. Och en A-finalplats till!

Så var det dags att, genomvåt, sitta upp på den lilla vita springaren och femgång. Han kändes fin och tölten lossnade ganska omgående.
Regnet strilade, byxorna klibbade mot sadeln och skinnet och det var inte bekvämt någonstans.
Kom in i collecting ring och ding! Váli var spänd och tappade tölten förutom på volt.
Vi kom in på banan och liten vit var taggad till tusen! Övertaggad faktiskt. Inte jättekontaktbar. Töltade bitvis rent, bitvis passtaktigt. Man får tacka och ta emot när renheten erbjuds. Poäng mellan 4,5 -5,0 (kändes sämre, men tack ändå)
I traven var det lite bråttom. Slog upp i galopp en gång och fick göra halt och börja om. Poäng runt 5,5. Lite bråttom i skritten (som vanligt då). Poäng runt 4,5.
Galoppen var det enda som gick enligt planen. Bra fattning, trevlig form och bra sväv. Poäng mellan 6,0 – 6,5.
Passdags. Först läggningen gick bra. Snabb och säker. De två sista var han alldeles uppåt väggarna övertaggad. Ingen galopp, toksnabb, men slog upp och sedan  försök att springa iväg, men jag gjorde halt och fattade galopp och lade.Då fick han kramp i örat under passen. Örat vek sig i en konstig vinkel och han lade huvudet på sned och ruskade på det. Stackaren.
Jag har sett öronkramper förr (Freyr fick det då och då), men aldrig mitt i en passträcka.
Poängen var bättre än känslan. Fick 5,0 för passen och totalt 5,2 /4,9 /4,5 = 4,87. Och A-finalplats.
Direkt när jag kom till gräsplanen stannade Váli och kissade! Stackaren. Kissnödig och kram i örat, tro fan att det är svårt att koncentrera sig på tölt och pass.

Lunchpaus, då det tydligen var lite ont om mat, så alla funkisar och domare måste få innan vi andra fick köpa (självklart!), men det ordnade sig och för att vara en tävlingsplats var det ovanligt bra mat (wok m. nudlar).
Det var hällregn i olika grader, åskan började dock avta. (Puh!)

Så slutade äntligen regnet någonstans inne i den första finalen och efterhand sprack det upp och solen kom fram!
Ljuva tid vad skönt! Alla blev lite gladare, lite roligare och lite finare. Hästar som folk.

Visir skötte sig fint och vi slutade på en tredjeplacering i T7 på 5,34 och likaså i V5 på fina 5,50! Två gula rosefletter och lite blommor, en termos och fina servetthållare med Vallfaris hästsiluett.
Britta promenderade och snurrade/flyttade på Váli och jag hann rida fram honom några minuter mellan två av Vísirs finaler.
Blandade finalbilder på Vísir:

img_4819

img_4877

img_4831

img_4842

img_4923 Britta och Vísir på prisutdelning, jag värmer Váli för femgång.

 

Femgångsfinalen gick inte i vårt favoritvarv (höger) utan i vänster. Har aldrig ridit Váli i vänster på tävling tidigare.
Men någon gång måste bli den första.
I den här finalen var vi 8 ryttare. Det är liksom många på banan det. Fördelen var att jag red in som tredje ryttare av åtta och jag hann tölta nästan ett och ett halvt varv innan alla var inne, vilket var enbart v godo för vite prinsen. För när vi satt igång så töltade han! Rent, mjukt och mot slutet kunde jag verkligen sitta ner och driva i tölten. En helt ny upplevelse på banan!

img_4991

img_4965

img_4984
5,0/5,0 och herrejösses – 5,5 av en domare. I tölt! På Váli! Glädjen var stor!
I traven var han stabil och jag nöjde mig där och satte inte något tryck i honom. Tids nog kommer han ha styrkan att gå med mera tryck och förhoppningsvis kunna hålla huvudet i schack (det är ju så himla kul att springa lite fortare!).
6,0 av samtliga domare.

img_5001

img_4996

img_5012
Efter traven började jag arbetet med att få honom lugn till skritten medan poängen delades ut till samtliga 8 ryttare. Igen en fördel med mängden ryttare i finalen.
För när det var dags för skritten så skrittade han! Och han fortsatte! Poängen var mer an vi någonsin kunnat tro att vi kunde åstadkomma på bana: 5,5/ 6,0/5,0. Började nästan gråta av lycka!

img_5024

img_5023
Vänstergaloppen är lite sämre än den högra dito på Váli. Han är inte lika stark i den diagonalen och blir lätt lite fyrtaktig och har inte lika bra sväv som i häger galopp).  Men han var stabil och kändes bitvis riktigt bra. 5,5 i poäng.

img_5074

img_5062

img_5061

img_5076

img_5084
Och så slutligen flygande pass!
Att lägga pass ur vänstergalopp är svårt på Váli, men jag provade första läggningen. Men det gick inte. Blev bara galopp, så efter en tredjedel av långsidan släppte jag och lät honom galoppera.
De två följande passläggningarna fick jag till högergalopp och han lade sig snabbt och snällt, om en en smula tidigt, och låg stadigt.
5,5 och 5,0 i poäng (som sagt, lite tidigare läggningar).

img_5090_0

img_5087

img_5093

 

Tittar på andras passläggningar

img_5119

På väg till hovbeslagskontroll

img_5122

Vi slutade på hela 5,33 (nytt personbästa!) och en 2:a placering!

Är han söt eller?

img_5141

img_5148

Duktigaste finaste lilla vita, som bara levererar!
Vísir utvecklad stadigt och är också så kul att rida! Så ett stort, stort TACK till Britta,som låter mig och killarna utvecklas ihop och som dessutom är med på alla tävlingar och stöttar, promenerar och servar i största allmänhet!
Ett jättetack till mina kompisar som fotar, hejar (tyst enligt order, de är vettiga) och stöttar och hjälper hemmavid också.

img_5183

Min tå är svullen och lite blåröd, jag har blåmärken på insidan av bägge knäna an blöta ridbyxor mot styv stövelkant (aj!) och är trött som ett as.
Men så lycklig över mitt jobb som ger mig de här möjligheterna! 😀

img_5180

img_4843 Tack för idag, slut för idag!

Dís Vårlätt 4/5

Tuesday, May 7th, 2013

 I lördags var det tävlingsdags igen!
Målet var att socialträna Vísir, som tycker vajande flaggor, hög musik och speaker är lite läskigt och hitta rätt gångarter lite fortare än på Örnäs och ha bättre poäng än senast i femgång med Váli.

Tidsschemat var väldigt sympatiskt för min del.
Femgångshästarna vet.besiktades tidigast 09.30 och Vísirs första start var vid 10.40.
Så vi var på plats vid 09 och tog det luuugnt.

img_0927
Flytta bakben lite på uppvärmningen

Först ut var då V5, lätt fyrgång, för Vísir.
Han var lite stressad av alla hästar på uppvärmningsbanan och var lite hoppig. När vi kom in på banan var han dock lugnare och mera fokuserad. Men vill gärna se sig lite omkring. Vad mycket folk det var här! Och va? Skulle vi inte in på volten i mitten av ovalen, det brukar vi ju när vi är här?
Så eftergiften i tölten var lite bortblåst, men jag lät honom rulla på och vara stabil i takt och tempo.
Poängen 5,5 / 5,5 / 5,0

img_0975

Övergången till trav satt på direkten, som den skall!
Han travade mycket stabilt och bitvis i en avslappnad form. Att längs halsen från till bettet inne på banan var en aningen mycket begärt, men poängen blev ändå 6,0/ 6,5/ 6,0 med kommentarer som bra takt, mycket gott sväv och spänstig!

img_0981
Lite såhär. Spänstigt med bra sväv men kort i halsen och lite spänd bitvis.

I skritten slappnade Vísir av mycket bättre än sist!
Men var lite av och på. Slappnade av, spände sig, Ihh, någon i publiken rörde sig! Bäst att fort titta dit! osv.
Poängen blev 5,5/ 4,5/ 4,5.

img_1011
Så här såg den ut i sina bästa stunder.

Galoppfattningen satt på direkten och galoppen var ok. Inte helt formad, men stabil och bitvis andades han faktiskt ut!
Inte så mycket annat att  tillägga.
Poängen blev 5,5/ 6,0/ 5,5

Totalt slutade poängen på 5,6 / 5,6 / 5,2 = 5,47
Såja! Nu börjar vi närma oss. Med stabilare form, mera styrka och en avslappnad skritt så blir det här jättebra!
Vi slutade på 2:a plats i uttagningen och en A-finalplats rikare.

Näst ut, ca en timme senare, var tölt T5 för Vísir.
En gren jag generellt inte är så förtjust i, men om målet är T3/T1 så är den nyttig.
I T5 rider man först arbetstempo tölt och sedan, efter ett varvbyte, steglängdsökningar på långsidorna. Jag värmde Vísir rätt lite och med rätt mycket skrölt och skritt.
Inne på banan var han duktig och korta tölten var ok. Inte samlad och ridbar, som på den här bilden, från i vintras, men stabil och små sekvenser kom han till att faktiskt jobba.
5,0 av samtliga domare.
Steglängdsökningarna har han varit mycket duktig i och verkligen börjat bli bra på.
Det var inget som märktes nu på banan. Öka! Galopp! sade Vísir och rollade friskt iväg i två av tre ökningar. Den sista var ok, men då var det ju så dags. Nedtagningarna var i alla fall bra.
4,0 av samtliga domare och 4,5 som slutpoäng.
Jaja, något att träna på kan vi ju kalla det!

Efter en mycket snabbt inta en lunch var det dags för Vális uppvärmning inför femgången!
Följde vårt inarbetade mönster och han kändes fin. Men jättepigg!
Lite tramsig med övergångarna mellan tölt och trav (som ju består av att vi gör halt, slappnar av i nacken och sen travar fram). Ville mest galoppera hela tiden.
Men taggade ner rätt bra.
In i collecting ring och sedan in på banan som andra ekipage in. Så fort vi kom in på banan var det som om Váli bara sken upp. “Vi är ju HÄR! Vad KUL!” kändes det som om han tänkte.
Spetsade öron och full fart. men efter ca 1/4 dels varv började han ta halvhalter och kändes faktiskt helt ok i tölten (alltid med Váli-mått mätt).
Britta var nog fullt fokuserad på hästen när hon fotade. För det var många bilder på Váli med en decapiterad ryttare.
Poängen, var betydligt bättre än senast i Norrköping (då tölten var hemsk!): 4,0/ 4,5 / 4,0

img_1192

img_1191

Övergången till trav gick…inte helt enligt planen. Två gånger ville lille vit studsa iväg i galopp, men på tredje försöket kom traven, lite på och bitvis lite fyrtaktig, men ändå inga uppslag till galopp eller tölt.
Bra så.
Poängen blev 5,0 / 5,0 / 5,5 med avdrag på mellan 0,5 – 1,0 på övergången.

Skritten – håhå jaja. Uscha mig. “Bråttom” skrev en av domarna. Hon hade rätt.
Váli hade jättebråttom. Och som jag tidigare skrivit så går det inte att göra något på tävlingsbanan åt det annat än sitta och vänta på avslappning. Sista stegen innan speakern sade att bedömningen var avslutad skrittade han på riktigt.
Poängen blev där efter: 3,5 / 3,0 /3,5

Galoppen gick ok! Bra fattning och efter ett halvt varv i lite väl högt tempo gick det att få kontakt med vildhjärnan där framme.
Då blev galoppen bra! Men det känns att han behöver ännu mera styrka för att orka bära upp sig hela vägen i galoppen.
Poängen: 6,0/ 6,5 / 6,0

 

img_1229

Så var det dags för passen.
Första läggningen gick inte alls. Han tog inte halvhalten och galopperade så vackert så. Efter en tredjedel av långsidan lättade jag och lät honom galoppera.
Och gjorde en tydlig nedtagning ur galoppen. Med en harkling liksom.
De följande läggningarna gick som smort och passen var bra. Lite tidigt kom vi ner i tempo, men poängen var trevlig: 6,0 / 6,0 / 6,0.

img_1250
Vi fick kommentaren “Bra sväv” av två domare. De hade rätt!

Detta resulterade i slutpoängen: 4,9 / 4,9 / 5,1 = 4,97.
Nytt personbästa för oss! Riktigt trevlig! Då var det ändå både avdrag i trav och en riktig dålig skritt.
Det var ingen final i femgången utan prisutdelning direkt och vår poäng räckte till en 3:e plats efter min kompis Malin Stang och Emelie Althén som båda tog personbästa med sina hästar (Grattis!)

Så var det dags att sadla Vísir och rida fram lite grann inför A-final i lätt fyrgång.
Vi skrittade mest och böjde och bara kände av de andra gångarterna lite grann.
In på banan och red. Vísir var lite trött, men slappnade samtidigt av lite bättre då. 5,0 och 5,5 på allt utom traven där det var några 6: or. Och en 4,5 i skritten av en domare.
Några blandade bilder från finalen:

img_1319

img_1275
“Kom igen killen, nu jobbar vi!”

img_1276
“ok då”

img_0933
Vísirs Diddi Stakkur-sadel med snygg-schabraket

img_1333

img_1336

Vi slutade på 5,33 och blev tvåa, slagna av Eva och Brjann på 5,37 (nära, nära).
Duktig Vísir med lite trötta bakben i galoppen! Mycket nöjd Malin!

 

(Ursäktar att inlägget blev så försenat. Mina inlägg tar nästan alltid typ 2,5 tim att skriva och så skall bilder fixas, beskäras, förminskas, laddas upp och allt skall fås ihop till en sammanhängande text. Är impad av de som kan blogga “lite snabbt”)

 

Dyggur Regional Vår Söndag

Wednesday, April 24th, 2013

Efter en trevlig kväll med middag i Norrköping, kvällsfodring av två rätt ensamma hästar (vi var de enda som stod kvar på Himmelstalund över natten, vi hade ju el på hagen), och sängsurfande- och snackande var det dags för tävlingsdag  två!
Söndagen började med, förutom veterinärbesiktning, Tölt T4 på Stígur.
Valde att rida Stígur på stången igen, han funkar bäst på den i lösa-tyglar-momentet.
Det var attans blåsigt (men soligt!) och en ryttare hade inte kommit (men inte strukit sig heller) så det blev lite väntan och collectingring -utrop på henne innan vi kom igång.
Vi var bara två som red T4 och började i olika varv, så vi fick båda vara själv på banan.
När jag ropades inpå banan så började speakern ropa om totalpoäng och sladdning och jag fick aldrig något “varsågod att visa valfritt tempo tölt”, så efter ca ett halvt varv började jag rida som om jag fått det.
Det var ju bra, för efter ett varv var det “varsågod och visa långsam tölt”. I valfria tempot var det som två olika hästar på de två olika långsidorna. På långsidan mot passbanan en avslappnad häst som töltade mjukt och böljande och på den andra långsidan en häst som spände sig och rollade lite. Vet inte vad han reagerade på på den långsidan men det var genomgående i varje varv likadant. Något var det han spände sig för där.
Valfritt tempo fick poäng mellan 4,5- 5,5.
Långsamma tölten gick en aningens för fort och det tog ca ett halvt varv att komma ner i tempo. Lite tjafsig och mot handen. Och igen, olika på de olika långsidorna.
Poäng 5,0.
Varvbyte och dags för lösa tyglar. Här var Stígur mycket trevligare och lugnare än sist (då han bara sprang). Han var lite styv i ryggen i början, men blev bättre och bitvis var han inte jättehög i formen.
Det är hans stora problem i T4. När jag släpper tygeln spänner han nacken och blir hög och spänd i hållningen.
Det är som om han fått några riktiga ryck någon gång och verkligen fått lära sig att inte ens tänka tanken att fall mot trav. Och blivit lite spänd och rädd i stället.
Det har blivit bättre, men är lite svårtränat.
Behövde inte göra en enda korrigering med tygeln, och satt mest och gjorde halvhalter med sätet och pratade med honom om att slappna av.
Poäng mellan 4,5 (styv) – 5,5 (blir bättre, bra tygelfrihet).
Detta resulterade i poängen 4,9/ 5,1/ 5,1/ 5,4/ 4,9 = 5,03.
Styrmir Snorrasson och Undri hade en poäng på 5,47 och vann och vi fick blå roseflett.

img_0721

img_0695
Här har han börjat slappna av i formen.

Lunchpaus emellan och sedan dags för femgångsfinal där Stígur och jag gick in som fyror.
Red på Micklemtränset och tredelat bett. På uppvärmningen kändes Stickan bra. Han var framme, avspänd och mjuk. Roligt!
In på banan och tölt.
Igen var det två olika hästar på den olika långsidorna. Sökte efter en orsak till spänningarna, men såg inget.
Poängen varierade tydligtberoende på vilken långsida domarna tittat på oss på:  5,5 – 4,5 – 6,0 – 5,0 – 5,5.

img_0740

img_0777
Traven gick bra. Kändes som vi fick rätt bra tryck fram till bettet och på den “bra långsidan var han mjuk som smör! En liiiter rollning till galopp, men det var precis innan momentet var slut så jag tror inte alla hann se det. Poängen: 6,0 – 5,0 – 5,0 – 6,0 – 5,5.

img_0804

img_0789
I skritten var han avspänd men nästan lite loj i solen. Skrittade lugnt och trevlig, men lite mera energi hade inte gjort nått. Blir lite försiktig med drivningen i skritt då det lätt leder till tillfälliga spänningar.
Att istället smacka riiktigt lågt och tyst brukar bli bättre och ge lite mera energi utan spänningar. Det hjälpte bitvis idag.
Poäng: 6,0 – 6,0 – 6,0 – 6,0 – 5,5

img_0785
Galoppen gick fint. Bra fattning (han har verkligen blivit starkare där!) och sedan rida på. Svävet börjar infinna sig ordentligt nu!
Små formojämnheter här och var.
Poäng: 6,0 – 5,5 – 5,5 – 6,5 – 5,5

img_0843
Så kommer avgörandet i femgång: passen. Det är ju lite vinna eller försvinna med den.
För mig och Stígur gick de två första läggningarna ok. Han tar läggningen, men man får hela tiden se till så inte blir för tvåtaktig och slår upp. Han går dock att korrigera tempot på. När han blir för tvåtaktig duttar jag lite med spöet på bogen och han tar snällt ner tempot ett hack och håller passen, om än lite långsammare, istället för att tappa balansen och slå upp. Vilket ju gör skillnaden mellan ingen poäng als och poäng.
Eftersom jag hade två ok läggningar gav vi järnet i den sista (den sämsta av tre räknas bort) och det höll till precis innan slutet då han slog upp.
Poängen: 4,0 – 4,0 – 4,0 – 3,0 – 4,0

img_0905
Här ser man att Stígurs passgrepp med bakbenet börjar bli mycket bättre.
Hur tusan tränar man form i pass? Tips någon?
Det känns som om det kommer med styrkan.

Några av de riktig bra passhästarna misslyckades. Lykill låg som en målsökande missil i första läggningen med slog upp i andra och lade sig inte i tredje och Sprengja slog upp och korsade i nedtagningen.
Den enes död, den andres bröd liksom.

Alltihop slutade med att Stígur och jag kom 2:a på 5,12 och herr Mesch och Silfurfaxi vann med 5,19 (ingen stor marginal alltså).

Alla resultat från tävlingen går att läsa här!

Efter finalen fick Stígur varva ned, drick och pusta och sedan packade vi hop, lastade och åkte hem.
Mycket skönt att kunna åka från Norrköping redan vid 14.15!
Hemma på Skogsäng var jag 16.30 och när jag skulle lasta av hästarna var jag lite disträ efter ett telefonsamtal om en olycka som hänt på Fors under dagen (omkullridning med häst som slutade med sjukhus, vilken tur att ryttaren hade hjälm!!!).
Jag gick in fram och knäppte på hästarna grimskaften och knäppte loss transportgrimskaften så de var lösa.
Gick runt bak och öppnade luckan och kom sen på att jag borde ropat på Monica för hjälp, eller i alla fall inte knäppt loss hästarna från transportgrimskaften (de här är två otroligt lugna och orädda hästar i transport).
Så jag tog bort kedjorna bakom bägge, pratade med dom och så drog jag försiktigt Váli i svansen och sade “Varsågod”.
Lugnt och fick backade bägge hästarna rakt ut och jag kunde ta ett grimskaft i vardera handen. Imponerade killar vad duktiga ni var!
Av med skydd, borsta av och ääntligen fick de gå ut i hagen igen. Det var två mycket nöjda hästar som frustande och njutningsfyllt rullade sig.

Flera bilder på andra ekipage från tävlingen kan man skåda i det här albumet på facebook!

TACK! Britta för all fotografering och hjälp med hästarna och trevligt sällkap!

img_0724
(jag behöver en mindre kavaj, den här har blivit för stor…)

Dyggur Regional Vår Lördag

Tuesday, April 23rd, 2013

Jamen så!
Hemma igen och sitter och vaknar till med en latte (åh, äntligen decent kaffe!).
Vilken helg! Ah! Vad KUL jag haft med både hästar och sällskap!

Himmelstalund är en utmärkt tävlingsplats, speciellt när det är soligt och inte blåser storm. Dådet regnar eller blåser är det vidrigt, då det inte finns minsta skydd för vare sig hästar eller människor. Men banan är superbra och området fint! Tyvärr finns det inte någon som helst sittplats för publik längs med långsidorna på banan när det inte är mästerskap (VM 2005 och ett flertal SM har gått här. Även SM i år går på den här banan).
Britta och jag anlände lördag morgon och började efter incheckning med att göra i ordning hästarna inför femgången, som var första gren för dagen.
Váli var först ut, vilket var bra då han har längst uppvärmningstid och sedan var det bara två startgrupper emellan innan det var dags för Stígur.
Så vi gjorde i ordning bägge hästarna och Britta promenerade med Stickan (och fotade medan jag var på banan) medan jag red Váli. På uppvärmningen kändes Váli fin och takten i tölten helt ok. Lite styv men ändå påverkbar och med.
Så var det dags. In på banan. Passtakt!
Det var så jag ville be mina kolleger i mitten om ursäkt. Ojoj, vad stelt och styvt det blev och vi kom inte riktigt ur det heller.
Poängen blev mellan 2-3,5, helt rättmätigt.

img_9726
Det ser inte tvärtokigt ut på bild, men det var liksom så stabil passtakt. Welll, well.
Dags för trav.  Jag gjorde halt, bad V slappna av i nacken och fram i trav. Elegant och raskt gjorde han så.
Sen travade vi på och hade det trevligt i solen. Han var förvånansvärt lugn (jämför med hur det var senast) och jag satte ingen större press. Poäng mellan 5,5 – 6,0. En stabilare form önskvärt. Tyvärr blev det bara suddiga bilder på traven.
I skritten var han lugn! Ja lugn! Jag vågade knappt andas. Det är det som är så tokigt med lilla vit. När han är ok i skritten kan man inte röra en muskel. Bara följa med. Klia sig på näsan, andas ut ordentligt (som annars är ett bra knep för avslappning) eller röra en fot eller ett lillfinger går inte. Då blir det några spända steg på direkten.
Men vi fick poäng som jag nästan inte vågat drömma om i skritt på Váli: 4,0/ 4,5/ 4,5/5,0/5,5! Jaaa!

img_9758

Dags för galopp. Halt, korta upp tygeln, andas, fattning. SÅ!
I galoppen var han väldigt lugn och ridbar också. Jag provade att rida hans riktigt korta galopp för att se vad domarna tyckte om den. Formen blev dock lite öppen och mot slutet blev det lite energifattigt. Poäng mellan 5,5 – 6,5 med kommentarerna energifattigt mot slutet.

img_9771

Så var det passen kvar.
Váli låg elegant i samtliga tre läggningar. Själva läggningarna var dock det som drog ner lite. Han var lite försiktig och seg i dom och tog dom inte riktigt så rappt som han brukar (sköt inte iväg). Men själva passen var ok och nedtagningarna ok. Ingen korsgalopp, men han dyker lite på bettet.
Poäng 5,0 – 5,5.

img_9843

Iom att tölten och passen räknas dubbelt i femgång och tölten är ett svagt kort för oss. Så vi kom ut på 4,4/ 4,7 / 4,9 / 4,4 /4,7 = 4,60.
Men 4,60 är en enorm förbättring (senast var uttagningspoängen 3,9). Så jag är supernöjd! Och framför allt: Vi hade kul på banan! Det kändes verkligen så!

Stígur hade jag velat hinna värma mera, men nu var det som det var.
Under träning har han trivts väldigt bra på stången, därför valde jag att rida på den. Under uppvärmningen var han dock plötsligt tjafsig på den i tölten och vi var lite oense om både form och tempo.
Här borde jag ha hojtat på Britta och bytt till Micklemtränset med det tredelade bettet.
Men det gjorde jag inte.
In på banan.
Tölten växlade mellan ok och lite styv och tjafsig. Han rollade lite också, vilket var nytt. Poäng mellan 4,0 – 5,0 beroende på hur mycket tjafs domaren sett.

img_0656

Traven gick ok. Här märks det att han fått betydligt mera styrka. Han orkar bära sig längre stunder och är mycket stabilare. Dock hängde han sig lite på stången och blev lite tung.
Poäng mellan 4,5 – 5,5.

img_9938

img_9979<
Han hänger sig lite på stången här, men kolla vad sväv han har!

Skritt så. Och det gick fint. Avslappnad och lugn. Som han skall vara. Jag får passa vänsterbogen lite, men i övrigt kändes det bra! Poäng mellan 5,5 – 6,5. Får vi lite mera energi utan att tappa mjukheten blir det bra!

Galoppfattningen gick elegant och galoppen bra! Han blev mjuk och ridbar och kändes riktigt bra!
Jag satte mig ner och red!
Poäng mellan 5,0 – 6,5!

img_0004

Och så var det passdags!
I första försöket tog Stígr läggning bra, men blev lite för på och överambitiös och slog upp i korsgalopp efter halva långsidan.
De två andra gick ok. Det stora problemet i passen för tillfället är att han blir så lång och hög i formen.
Jag tror och hoppas att det kommer med styrkan. Han tycker passen är kul och försöker verkligen! Och bättre blir det ju!
Poäng mellan 4,0 -5,0.
Med detta kom vi ut på 4,9/ 4,8 / 5,1 /4,9 / 5,2 = 4,97.

Stígur och jag kom på en 4: de plats i uttagningen och Váli och jag på en 6:te. Via att en strök sig i finalen så hamnade även Váli där.
Efter att ha läst domarkommentarerna och funderat lite så valde jag att rida Stígur i finalen nästa dag.
Váli har sitt töltproblem samt att han gick tre grenar på lördag.
Så på söndag mysred hans matte honom istället.

Nästa gren denna dag (lördag) var Stilpass med Váli.
Jag tänkte att jag skulle vara lite “snäll” och inte ha tunga bots på honom utan bara lätt skyddsbots.
Första försöket tog han inte läggningen så snabbt, utan det blev lugnt och iofs fint, men utan tyck. I passen gick det undan, men plötsligt slog han upp i galopp.
Det händer så klart alla i pass då och då, men det brukar kännas innan när det är på väg att hända och det gjorde det inte nu, så jag blev lite förvånad.
Britta fångade uppslaget på bild, och det såg lite kul ut så ni får se det:

img_0261
Här kommer vi i stadig pass

img_0263
Och här gick det fel…

img_0264…och studs med bakbenen…

img_0266
…så är vi i ren galopp.

Andra löpet red jag på säkerhet och då låg han hela vägen, men tiden blev inte så bra.
Och därmed inte poängen heller. (4,5 rakt igenom på andra, 5,0 och 5,5 i första förutom på nedtagning och tid). Jättelåg totalpoäng såklart.
Kom näst sist.
Konstaterade att lätta boot nog inte var en hit på en pålle som är van vid att gå med sina tunga boots.

Sist för dagen var Speedpass.
(Hade jag vetat hur passgrenarna låg hade jag anmält oss till 150 m pass istället, som gick nästa dag).
Nu fick Váli ha sina tunga boots igen och första löpet red jag på säkerhet och då gick det inte så fort. 11,98 sek (100 m).
Andra löpet var jag mera säker själv och Váli varpå hugget och sköt iväg och fram mot bettet. 10,47 sek. blev det istället.
Mycket bättre! Kändes som det hade kunna gå ännu fortare om vi fått ett löp till. Men så kan man ju alltid resonera.
Nu tror jag vi kom precis utanför prisutdelning (5:a eller 6:a).
Kändes i alla fall som ett bra sätt att avsluta dagen på! Bra känsla.

img_0599

img_0476

img_0478
Ibland ärdet svårt att hinna zooma ut kameran när det går fort 😉
Tycker Britta fick en bra bild ändå!

För övrigt såg det ut såhär i hagen typ hela helgen:

img_0212
Det gäller att ligga och sola när tillfälle ges.
Stígur låg också ner och sov mycket. Livsnjutarna var inte stressade i alla fall.

Britta och jag bodde hos min svägerska och hennes familj, som behändigt nog bor 10 minuter från Himmlstalund.
Mycket skönt med så nära!
Váli och Stígur bodde i sin hage (med el) på Himmelstalund och verkar haft en bra natt.

Vi tar söndagen i ett eget inlägg.
Blir så långt annars.

 

 

 

Äntligen nya ridbilder – Stígur

Sunday, February 17th, 2013

Jamen hörrni NU har vi äntligen fått till att fota lite pållar igen! Finally!

Det har ju blivit lite ofotat denna vinter då vår ridbana hemma på Skogsäng inte varit i så fotovänligt skick (den är plogad som en rundbana, så den funkar ok att rida på, men sämre att fota på).
Att fota ute på väg kräver lite mera planering.
Men igår var Erica och jag planerade och duktiga. Det är ju inte bara att ta en vägstump varsom helt och fota loss utan det skall gärna vara en vägbit med bra underlag, bra sikt, otrafikerad och helst även en ok bakgrund.
Allt detta har vi en bit från stallet så jag red dit (bra uppvärmningssträcka) och Erica tog bilen en annan väg.
Här är resultatet:

På bilderna rider jag Stígur med 190 gr boots, min Frami-sadel och Micklemtränset med ett tredelat KY Rotary- bett.Bilderna är inte i någon direkt kronologisk ordning.

img_9757

img_9788

img_9758

img_9808

Stígur kändes väldigt trevlig och bra. Att springa av och an på en liten vägstump i olika gångarter X antal gånger tog han med jämnmod. Men inget rusande hemåt och inget bromsande bortåt. Jämn gas, tog halvhalter och öht väldigt trevligt.
Han är en riktig “treat” att rida och jag ler ofta bara av tanken på honom!
Rörelsemässigt bara växer an ju starkare och mera balanserad han blir. Han är helt enkelt en väldigt flott häst in the making. Det kräver dock kraft att gå avspänt med dessa rörelser. Vi tränar vidare!

img_9815

img_9824

img_9827

img_9931

I dagsläget är passen den svagaste gångarten, och det är inte så konstigt då det är den gångarten som är minst tränad.
Dock är inte passen jättedålig på något vis.
När Stígur kom till mig i september förra året var han inte passtränad över huvud taget. Ägaren hade fått höra att hans pass inte var värd att ta fram utan att han borde satsas på som tölthäst.
Något som för mig låter konstigt. Varför inte utveckla alla hästens gångarter?  Stígurs pass är bra! Taktsäker, blir snabbare och säkrare i takt med att styrka och balans förbättras och han gillar det! Han kommer inte vinna VM i vare sig någon passgren eller femgång, men ett SM-kval i femgång och ev. stilpass är inte någon omöjlighet och framför allt – om jag har en femväxlad bil – skall jag då bara köra på fyra växlar, trots att den femte växeln är bra för bilen att gå på ibland?

Vid fotograferingen igår red jag tre passträckor varav det blev bilder från två av dom. Synd då den sista sträckan var bäst, men bilderna blivit suddiga.
Stigur sträcker sig bra fram mot bettet och tar stöd, men blir i dagsläget lätt lite låg och det var just den delen som funkade så bra sista sträckan igår. Han dök inte utan höll sig rätt och svävet blev bättre och balansen var bra och han sköt ifrån väldigt bra och tempot blev härligt högt!

Men här är två passbilder

img_9849

img_9842

Vi tar faktadelen igen:

Stígur från Widtsköfle är en rödblack femgångsvalack, född 2004 -alltså blir han 9 år i år.
Hans pappa är Dugur frá Minni-Borg och hans mamma heter Skýjaför frá Eyrarbakka och hon är ett fyrgångssto som är tot.bed. 7,75.
Stígurs bror (samma pappa) Isak från Dirhuvud är en känd tävlingshäst med otaliga medaljer i T2 från både SM, NM och VM och de är väldigt lika till utseendet och rörelsemönstret.
Stígur är helt ofantligt snäll och lätt att ha att göra med och en riktig goskille. Han funkar mycket bra i flock och gillar att leka.

IMG_8853

 

Allt runt Stígur är lätt. Skoning, lastning, klippa, vaccinera och fånga i hagen.
Han är stor, 145 cm i mkh (mätte honom i höstas) och både viktbärande och kraftfull. Han är alltid på när det gäller att jobba, oavsett om det är klättra i skogen eller ta ett dressyrpass på ridbanan.
Påtävling och kurser är han lätt att ha med. Ställ honom i en box, hage eller bind honom vid transporten. Han står där man ställt honom och är lugn.

Jag kommer tävla Stígur i femgång och T4 under våren tillshan är såld.

Priset går att diskutera, så tveka inte att höra av er med frågor.
Bilder finns i massor!