Posts Tagged ‘Exakt’

Rumphuggen tävlingshelg

Sunday, April 26th, 2015

Nä, Dyggur Reg är inte så mycket att blogga om för mig.
Tar med mig det som kändes bra: övergångarna satt, Exakts trav, att han tog korrigeringen i galoppuppslaget i trav fort och lätt. Tölten på väg in på banan, och att vi höll gångarten i T1 hela vägen (första gången han går en öppen töltgren), Att vi fick 5,6 av en domare i V1.
Samt att det faktiskt gick att sätta lite tryck i ökade tölten utan att han slog upp. Dock saknas fortfarande lite tempo och när han blir spänd blir tölten också en smula styv.

Vi valde att åka hem med hästarna på lördag em/kväll istället för att stanna kvar för en final i V2 (Vísir). Pga strykningar i finalerna i V1 och T1 hade jag fått rida A-final med Exakt i bägge, men det gick inte att veta när vi åkte därifrån på kvällen.
Det hade varit bra banträning med honom, men nu fick han en ledig dag i hagen istället och jag hann få en del gjort hemma, och få en sovmorgon.

Så är det ibland.
På fredag är det på´t igen, den här gången på Häringe.
Nöta bana är vad vi skall göra den här säsongen.

Kursdags igen!

Saturday, April 11th, 2015

Åh vad bra att det var dags att kursa igen – inspirationpåfyllningsdags alltså!
Denna kurs blev egentligen två kurser.
Först skulle Atli Gudmundsson komma till Drakboda fre-lö. Sedan blev det ändrat till lö-sön.
Sedan bara lördag. Fick plats på en kurs på Johanna Elgholm på Ensta på fredagen, så det blev en tvådagars-kurs, men för två olika instruktörer.
Exakt fick komma med till Ensta för Johanna och Brandi kom även med, men honom red jag på ovalen på Ensta utan instruktör i mitten (fick ta med honom för att hinna rida honom den dagen).
Det var roligt att känna att Johannas instruktioner gick i linje med Atlis och inget motsade något vi jobbat med hittills. Nice!
Fick jobba med att ha Exakt mellan hjälperna och få honom att hitta fram till handen och lita på att han kan gå med stöd och vinkla baken.
Jag tog upp att det ju ofta är så med isländska instruktörer att man som ryttare får jobba med skritt och tölt och tölt och tölt (även om jag nu lite busigt rider ganska mycket trav och galopp även för Atli, helt utan att be om lov). Och att jag därför känner att jag sällan får någon direkt hjälp i trav och galopp. Så jag fick rida rätt mycket i trav och galopp.
Überbra var att Johanna är så suuupernogrann med ryttarens sits! Åh vad bra hjälp jag fick där!

Mellan de båda passen med Exakt passade jag på att rida Brandi på ovalbanan, som sagt.
Nästa helg skall ju då han tävla V5 och T8 och det känns bra att ha ridit igenom programmet på en ovalbana och känna av övergångarna och så.
Han skötte sig ypperligt bra och det var nyttigt att känna hur pass lite uppvärmning han klarar/behöver för att orka gå hela programmet!
Jag är väldigt, väldigt nöjd med hans utveckling den här våren!

Andra ridpasset med Exakt jobbade vi, efter uppvärmning, med öppna på fyra spår och skänkelvikning först i skritt och sedan i tölt. In mellan hjälperna och även kunna flytta sig lydigt i tölt utan att någondera av oss blir hängande i innertygeln. Mycket bra övning!

Ensta100415tolt

Ensta100415trav
Britta var och tittade på sin häst och fotade lite med mobilen! Här är två bilder på oss!

Efter andra lektionen lastade jag min fålar (Ah för så lättlastade hästar! Binder fast den ena vid transporten – går på med den andra, sätter fast den, går ut och lägger på bommen bakom, går på med den andra, sätter fast och går runt och sätter på bommen och stänger luckan – klart! Tar max 1 minut sammanlagt!)  och åkte hem med dom och i princip bara lastade ut och ställde av släpet och åkte vidare till Västergården och höll lektioner hela kvällen. Alltid kul med lektioner efter att jag själv ridit lektion/kurs då jag kommer helt “nyinspirerad” till jobbet!

Dagens kurs för Atli blev som sagt lite nedkortad och det visade sig även att den blev en eftermiddag -> kväll-kurs.
Fördelen med det var att jag hann med rätt mycket innan. morgonfodring, sova lite till, mysfrukost till Parks and Recreation med hubby och så åkte vi till Återvinningsstationen med silageplast, hästskor samt en massa skrot hemifrån, äta lunch och slappa ett ögonblick med en latte i solen på framsidan av huset!
Sedan iväg och ta in hästar och lasta för avfärd till Jursta.
Valde att rida ett pass på Exakt och två på Brandi.
Exakt var ootroligt trevlig och ofantligt duktig! Helt med på noterna från början och dansade fram så fint. Vi fick länga och värma och sedan rida in mellan hjälperna och börja för “Hinni/Atlivändningarna” (med hästen ställd i rörelseriktningen). Alltså bakdelsvändning – rakt fram en långsida och så bakdelsvändning för andra skänkeln. Först i skritt och sedan i tölt.
Exakt och jag fick även gå vidare till att rida bakdelsvändning i tölt (eller liten volt tillbaka i sluta kan vi även kalla det) och sedan öka på – fånga upp och in i bakdelsvändning åt andra hållet för att sedan öka upp igen.
Åh vad härlig Exakt var! Kände hur jag bara satt och LOG stort! Visst går han emot emellanå och spänner sig lite, men han släpper så fort och vi kan lösa det i farten. Det är bara några steg åt gången när det händer!
Han kom upp, bar sig och håvade in beröm från mäster Atli! “Så här fin har jag aldrig sett honom tidigare, Malin!” var uttryck han svängde sig med!
Avslutade med lite rena tempoväxlingar längs spåret och lite kort tölt med riktigt lång hals (utan att tappa energin) och så lite trav och galopp Och kände hur jag de sista minuterna verkligen bara hade lekstuga och njöt av att kunna välja tempo, gångart och riktning fullkomligt!

Brandi erbruder emellanåt så mycket samling och vinkling att han nästan storknar. Jag får aktivt be honom att går FRAM och länga ut sig emellanåt.
Även han fick börja göra Atlivändningarna, men mest i skritt. Riktiga bakdelsvändningar har vi nog aldrig gjort hittills, utan mest vänt för ytterhjälperna.
Men riktigt trevliga bakdelsvändningar i skritt fick vi till och andra passet även lite sluta. Jobbade lite grann med vändningarna i tölt första passet och lite mera andra passet och han skötte sig så bra!
Atli avslutar alltid med ett litet prat med genomgång om vad man skall tänka på och vad som är “hemläxan” till vi ses igen och den här gången bestod det bara av “Jag är mycket nöjd med dig och dina hästar nu – fuxen har jag aldrig sett så här fin och den här bruna är på god väg mot något mycket bra – keep it up!”.
Jag suger på den karamellen och jobbar på sitsen! In i framtiden!

Imorgon är det dags för clinic för Johanna E på Evidensia i Stav!
Yay, vilken härlig helg!

Genomblöt, men vad gör det när man har dansande hästar

Tuesday, March 31st, 2015

Fyy vad det har regnat! På söndag vaknade vi till regn. Jag hade morgonfodring så jag var uppe med tuppen och fodrade och släppte ut Juppe och Váli (som står inne på nätterna för att hålla J sällskap). Åkte hem och sov en stund till och tog sedan en mysförmiddag med en lite bakfull make (40-årsfest igår, som jag inte vågade gå på iom smittorisk) i soffan framför Öppet Arkiv.
Vid 12 var det bara att inse att det inte kommer sluta regna. Så det vara bara till att klä på sig regnkläderna och åka ut.
In med Brandi och Exakt i stallet och först ut på “lille B” (inte liten någon annanstans än inne i huvudet). Myyycket duktig pånnihest! Vad FIN han är min kille! Blir så glad av honom!
Tindra fick en promenad denna dag istället för ridning. Att gå raskt med regnkläder är varmt. Dessutom sprang vi 3 små intervaller. Ännu varmare.
Men Tindra ser så fin ut och är så glad när hon får trava, och det värmer ju ett mattehjärta.
Svettig på insidan av kläderna och blöt på utsidan av de samma.
Exakt red jag ett pass på ridbanan och vad gör ett riktigt strilande hällregn när man har en sån där dansande fux?! Fantastisk han är den där fuxpojken!
Med ett stooort leende skrittade vi hem.
I detta helvetes hällregn var det faktiskt inte ridandet som var jobbigt, utan det var efter ridandet när hästarna var ute igen. Och jag stod där genomblöt (det  var typen av regn, som regnkläder inte rår på efter sisådär 4 timmar) och ganska trött och frusen med en hög läder som inte bara kan slängas in i sadelkammaren och en ligghall som måste mockas.
Djupt andetag, skala av sig tredje paret vantar som är helt genomblöta, och torka av sadel och träns och putsa det med läderbalsam.
Ut och mocka ligghall och seeen äntligen hem!
Resten av dagen låg jag still i soffan och gjorde så lite som bara möjligt!

Igår, måndag, började dagen med unghäst i ridhus i Tungelsta. Unghästen, Hera, skötte sig mycket fint!
När jag åkte mot stallet började det regna…igen. Och det fortsatte det med.
Brandi och Exakt fick sig varsitt pass i repgrimma på volten…i regnet…det strilande regnet.
Och så ut på Tindra 50 minuter. I regnet.
Sååå drygt. Genomblöt – igen.
Så glamouröst det är att jobba med hästar heltid!
Så när jag jobbade på Fors på kvällen njöt jag i fulla drag av ridhuset.

Men nu, hörrni – nu skiner solen!
Dagen börjar med unghästjobb i Tungelsta, ridning hemma och sedan lektioner på Vädersjö. Så kan vi bara hjälpas åt och hålla tummarna för uppehåll. That´s all I ask.

Öltöltad och glad!

Sunday, February 1st, 2015

Idag var det dags för den årliga öl- och vägtölten på Fors!
Det sköna med sådana här evenemang är att de är drop-in, så man kan kolla ut genom fönstret och se på vädret innan man bestämmer sig för om man åker dit med eller utan häst.
Det kan till exempel vara skiiitkallt – då kan det gå såhär!
Idag snöade det, men var milt väder i övrigt och vi var taggade och glada, så jag skruvade på Polarpadsen på Exakt och så lastade vi Vísir och Exakt i låddan och åkte alla …typ 4 kilometrarna till Fors.
Incheckning och anmälan. Britta ville inte rida öl-tölt, så jag lånade Vísir till den och så Exakt i vägtölten.

Vi lallade runt på gården lite och jag hälsade på mina ridskoleelever och peppade dom och svarade på frågor.
Sedan dags att göra i ordning. Upp på Vísir och skritta fram lite och sedan trava ner för vägen och sträcka halsen på honom lite. Sedan värma upp mellan konerna. Rida slalom gick bra, men han var lite förvirrad över det här med att jag plötsligt envisades med att hålla tygeln konstigt (med en hand) och så att öka och bromsa och svänga helt om så. Vi övade några gånger och lite extra på fram-stopp.
Så var det dags för start. Alla står samlade uppe på parkeringen och en och en går fram och får en ölsejdel i ena handen och Ylva leder fram en till startlinjen och så är det kööör. Slalom mellan konerna ner för vägen och runda sista konen och “full rulle” upp till start/mål.
Visir gjorde detta alldeles elegant och vi galopperade upp och stannade så mjukt, så mjukt med näst in till all öl kvar.
Och det gick “som det skulle” – vi vann 😀
(det är inte helt första gången, räknade till 8 st. 1:a pris-pållar hemma)

 

statyett2.jpg

Näst upp var vägtölten. Britta fick tillbaka sin, något uppvärmda häst och jag sadlade och tränsade Exakt.
Vi gick in i ridhuset där den första vi mötte var “big Daddy” – Mökkur! 30 år gammal i år så fick han vara med i vägtölten med Ylvas barnbarn Alicia i sadeln. Fina, fin “Kungen”!
Vi red fram inne i ridhuset och Exakt kändes fokuserad och fin! Väldigt trevligt att känna honom så! Vi red några gånger upp och ner för vägen och kände på. Slask och plask var underlaget och jag var a) glad för polarpadsen som var på (såg flera andra som fick rejäla styltor) och b) att jag inte hade några boots på Ex.
(har fnulat och klurat lite på det senaste tiden och – nej, varför ha boots på honom alls? Han går i princip aldrig bättre med boots. Han lyfter definitivt inte mera på knäna med boots. Han har svårare att hålla ihop kroppen med vikt fram. Nej – inga boots).
Startdags!
Långsam tölt ner för vägen och sedan lite fortare upp. vågar inte helt trycka på farten upp för vägen, då Exakt ha så himla lätt för att slå över i galopp. Men han var stabil.
Britta red precis före mig och vad jag såg så där rakt bakifrån såg det trevligt ut!
Vi satt av och traskade runt lite med hästarna. Stod och pratade med kompisar, Exakt nosade och pillade förtjust (och försynt, för det är så han är lagd) på söta Embla som stod bredvid, och så fick jag springa iväg och trösta en stackars ridskoleelev som fick uppleva hur fort en islandshäst kan springa.
De 10 finalisterna ropades upp och båda jag och Britta var med bland dom! Upp på hästen, tölta ett varv runt gården och så iväg. jämn och trevlig på vägen ner. På vägen upp tryckte jag försiktigt på lite mera. Och fin pålle! Han tog i, sträckte försiktigt halsen lite och kändes helt enkelt bra!
Klappa om och sitta av och krama om Exakt. Promenera lite och så av med grejer och på med regntäcke (blötsnö hela dagen från skyn).
Hade lovat Ylva att vara tidtagare i passen, men precis när jag raskade till starten för att hitta klockor och flagg så haffade Caroline mig: “Malin kan inte du rida Sara i passen?”
kompisen hade anmält Carro i passen, men hon ville verkligen inte rida den. Men ville gärna att Sara skulle gå den.
“Eh?…det kan jag väl göra?…kanske”
Sara är alltså en gammal vän – Sara frá Minni-Borg, ett sto jag tränat och ridit (och även visat) ganska mycket för ca 10 år sen. Räknade ut att det nog var 10 år sedan jag satt på Sara senast. “äh, allt är som vanligt” sade Carro glatt. Haha, ok – vi raggade upp några andra som tidtagare.
Jag provlade Sara. Gick ju sådär. Först tokgalopperade hon upp för vägen en gång, Sedan försökte hon småbocka när jag inte släppte iv’g henne omgående när vi fått stopp och svängde. Nästa vända gjorde vi en one-reinstop.
Sedan låg hon fint en gång. Ojoj, här var det krut i tanten (hon är alltså 22 år nu)! Ingen jäkla galopp innan.
Så var det dags. Och vi körde iväg, men första sträckan slog vi upp i galopp och jag släppte och galopperade upp. Men andra sträckan slog vi inte upp förrän preciiis på linjen. Linjedomaren godkände och vi fick en tid.
In i After Riden på prisutdelning.
Och till min stora glädje så visade det sig att Exakt och jag vunnit vägtölten! Åh vad jag blev glad över det! Jag har aldrig vunnit den tidigare och det känns något mera prestigefyllt än öl-dito (även om den också är en konst att få till).
Och Sara och jag kom tvåa i passen (av 4). Så det var ju en trevlig dag det här!

Att lära hästen tölta

Friday, January 30th, 2015

Töltsättning har jag fått frågor om.
Det finns ju flera vägar och det är också olika från individ till individ. En del hästar börjar tölta av sig själv efter ett tag, andra måste man verkligen lära tölta och på en del ligger så när ytan att det bara är att ta fram. Och så finns det de som bara töltar – där man istället får lära dom trava.

Jag föredrar hästar som väljer trav i fritt tillstånd och även med ryttare på ryggen. Jag anser det lättare att lära de hästarna att länga överlinjen och slappna av. Många – inte alla, men många – så kallade “naturtöltare” travar inte av en orsak. Spänningar, en skada av ett fall som föl/unghäst eller en hälta.
Jag drar alltid öronen åt mig med hästar som inte travar i frihet och vill se dom lösa på en ridbana eller i en rundcorall. Ofta, ofta finns det en orsak till att de inte travar när man börjar nysta i det.
Observera skillnaden mellan en häst som visar både trav och tölt/pass i frihet och den som inte travar öht.

Hur som helst. Vi säger att vi har en unghäst, som rör sig i skritt, trav och galopp i frihet. Vissa töltinslag finns ofta, t.ex. i nedförsbackar, svängar osv.
Grundinridningen sker i lugn och ro och de första månaderna som ridhäst får hästen förflytta sig i vilken gångart den vill. ABC (Starta, stanna, svänga), samt framåtbjudning och mod befästs.
Ofta är det lägligt med en vila efter att grunden sats. Gärna några månader på stora marker i flock.
När unghästen sedan kommer hem/in igen kollar jag först av så det den lärt sig första perioden är kvar och låter hästen komma igång lite igen. Oftast skall den skos igen och anpassa sig lite till livet i flocken hemma/på stall eller hur man nu har sin häst.
Viktigt är att hästen kan några saker innan man börjar med tölten (imho då, andra må ha andra synpunkter på detta): att hästen går fram, kan svänga för korrekta hjälper (ytterhjälperna, inte innertygel), att hästen kan rygga (igen – inte för tygeln primärt utan för vikt och säte – en halsrem hjälper mycket här!), samt att hästen förstår förhållandet mellan framåtdrivande och förhållande hjälper – d.v.s halvhalt.
Om hästen har lätt för att spänna sig och korta överlinjen bör den kunna länga halsen också först. Det är aldrig fel att lära dom det.
Sätt god tid på att lära hästen gå fram till handen och lär den tölta med en korrekt överlinje.
Här kommer det lite individuella in i bilden.
En del hästar kan flyta på och tölta små bitar i en fri neutral form i en hyfsad balans av sig själv.
Andra kan inte det från början.
De som inte kan flyta på från början får inte springa runt och tölta obalanserat och dåligt utan de får jobba med att långsamt lära sig att länga överlinjen och gå fram till handen och öka upp skritten steg för steg upp mot grundtölt (= skrölt) med en hyfsad/bra överlinje.
Det tar TID!
Men ha aldrig bråttom med unghästar – det är sååå värt det att ge dom den där tiden!

Exakt är ett strålande exempel på en häst som inte har tölten naturligt. Den dök inte alls upp av sig själv. Fanns inte. Han hade enormt lätt att trippa med bakbenen och vinkla haserna och trava med bakbenen.
Första gångerna såg “tölten” ut såhär:

Exakt69
Det här är i april 2012, och så fel.
Så jag lade direkt ner det och jobbade med att han skulle kunna skritta bra och inte börja småtrava så fort jag bad honom skritta på lite (alltså vi pratar inte ens om mot grundtölt/snabb skritt, utan minsta lilla skänkel ledde till trav). Han kunde inte skritta upp för en liten backe utan att börja trava. Så vi skrittade upp för backar, till en början gick jag upp för backar (rätt små backar).
Och så blandade jag det med grundträning med hjälp av det han var bra på – trav och galopp.

Exakt15

På två veckor (3 ggr/vecka) lärde han sig skritta mycket bättre. Då började jobbet med att lära honom länga sig i överlinjen i skritt och gå fram till handen.
I slutet av maj 2012 hade vi kommit hit:

Exaktmaj 057

Exaktmaj 085
Här rör han sig i en neutral form i hyfsad balans.

Jag var hela tiden noga med att ha Exakt normalskodd utan boots.
(Efter maj 2012 gick Exakt på vila och kastrerades (han var otroligt överkänslig och skrikig som hingst och åt dåligt då han mest sprang och skrek).
Jag hade nästan ingen kontakt med honom förrän hösten 2013 (över ett år senare). Och i november 2013 kom han hem!)

Det viktigaste, enligt min åsikt och mitt tänk, är att ge det tid – beröm mycket när hästen gör lite rätt!
Många korta sekvenser, som sakteliga blir längre, av det som är jobbigt och blanda med roliga saker som hästen är bra på för att behålla glädjen.
Tänk på att när du driver med skänkeln skall hästen svara med att avspänt gå fram till handen och länga halsen så mycket du ber om.
I mångt och mycket stämmer det att kan du länga hästens hals hela vägen ner till marken (be den nosa på marken), så behöver du det inte.
Kan du böja behöver du inte böja. Men du måste kunna om du vill.
Lång och låg är, som tidigare sagt, inget vi rider runt i massor – men hästen måste kunna det och få sträcka ut hals och rygg i början och slutet av ridpasset. Och ibland en liten stund i mitten. Och då måste det vara inlärt och hästen måste få öva på det.
Men du kan behöva kolla så du kan det går att böja lite, länga halsen, flytta för skänkeln eller vad det nu är du jobbar med.

Brandi har tagit tid. Började lite smått med tölten sommaren 2013, insåg att han inte var stark nog och jobbade med överlinjen och lät tölten dyka upp lite då och då (i farten, i nerförslut) i neutral form. Skrittade fram mot grundtölt.
I oktober 2013 tittade jag på hans bakknän när han gick bredvid mig och hajade till över hur “wobbligt” det såg ut.
“Jessus – det där vill jag knappt sitta på, ännu mindre börja tölta på!” tänkte jag och såg väl ut som emoijin, ni vet :

Sen började vi på Karlslunds Gård Träning & Rehab.
Hela 2014 har jag jobbat väldigt strukturerat och tålmodigt med B och hans tölt (och även tidvis traven). Och ni skall veta att jag tidvis bitit mig i tungan och mummlat “Takt, lösgjordhet, kontakt” då han bitvis börjat bjuda på mera än jag vill ta fram för hans ålder.
Det är en sak att en häst kan en sak – en annan att den skall bli stark i det!
Så vi har tragglat med att kunna länga överlinjen, gör mjuka övergångar, flytta för skänkeln och göra ännu mera övergångar och gå FRAM.
Och vet ni vad – jag är såå glad att jag låtit det ta den här tiden. Nu är han helt fantastisk att rida. jag ler runt hela huvudet varje ridtur.
Han är nu 5,5 år (blir 6 i sommar) och börjar verkligen kännas fin. Mjuk som smör, stadig och otroligt glad!
(Just nu ser en vanlig vecka för Brandi ut såhär (all ridning är ut längs vägarna, då ridbanan för tillfället är is och oplogad snö)
Måndag: rida
Tisdag: gå som handhäst, antingen med Tindra i skritt eller med Visir i tempo
Onsdag: vattenbandsträning på Karslund
Torsdag: vila
Fredag: rida
lö/sö: rida/vila/nått från marken)

Självklart är det massor jobb kvar med Brandi och han är långt i från klar, men det känns verkligen att han börjar bli stark i kroppen och gångarterna är jämna för tillfället!
Ju starkare han blir desto mera börjar han fråga om han få lägga sig i pass. Inte så att han drar iväg i pass eller bara går över själv. Men i galoppen känner jag emellanåt hur han blir lite styv och lateral och då kan jag välja att styva till sätet lite och krama en tygel och säga “varsågod” eller slappna av lite mera själv och driva fram och säga “nej inte idag”.

IMG_7692-small

Har ni mera funderingar och frågor kring töltsättning? Kommentera!
Roligt att tänka till och diskutera!