Archive for December, 2013

Kursad och klar

Sunday, December 15th, 2013

Söndag kväll och jag myser i soffan med “Tack för musiken” från i fredags med Marie Fredriksson som gäst. Det syns att hon är hårt riden av sjukdomar (eller det är väl främst cancer, denna vidriga sjukdom, hon haft i omgångar). Hon har svårt att gå och visst är rösten inte samma som den varit en gång, men vilken styrka hon fortfarande har i den och karisma och humor har hon fortfarande. Intressant program för en som mig som inte vetat så mycket mera om Marie musikaliskt än Roxette (som jag sett live! Och långt fram stod jag också).

I torsdags skoddes Tindra på morgonen och sedan bytte vi hage på ston och valacker (då valackerna är flera än stona får de den större hagen)och släppte ihop Exakt med killarna. Vilket gick galant och jättebra! Greiði fick mycket hår på bröstet och de stod och vrålade lite och slog med frambenen, men annars fint. Inga sparkar vad vi sett.
I fredags när jag var ute i hagen och kollade genom hästarna tävlade Exakt och brorsan Vísir om att bajsa på hög (hingstbeteende), men inga förlorade skor och inga sår eller hältor.
Exakt kommer börja sin vistelse hos oss med en välförtjänt vila i ca 4 veckor.


Här är han – lurvig, lerig och HEMMA!

Brandi red jag i måndags och upprepade det vi fick göra på Hinni-kursen (vända mycket för vikten, snabba hjälper och skritta lååångsamt) och i onsdags fick han springa med mamma Tindra som handhäst. Och nu är han avställd och skall vila till januari någon gång.

I lördags höll jag årets sista heldagskurs. Vi var hemma på Skogsäng och det var 11 ambitiösa och glada elever som trotsade vädret (någon plusgrad och först snö, sedan regn och lite frisk blåst på det) och jobbade på banan. Jag har varit lite öm i stämbanden på morgnarna, så jag hade faktiskt med mig röstförstärkaren i bilen, men inte ens på morgonen kände jag något i rösten, så jag erkänner att jag faktiskt helt glömde bort att använda den. Så kan det gå.
Bland det bästa med att hålla kurser och lektioner är att jag blir så inspirerad av eleverna och deras glöd och arbetsvilja. Det är aldrig så kul att rida som efter riktigt lyckade lektioner (tur för mig då att jag håller lektioner näst intill varje dag 😉 ).

Idag har jag, förutom en skön sovmorgon och läsa DN i sängen, hunnit med att rida Váli och döma en skojig lucia-tölt på Häringe (“glad FIPO-bedömning” i kyligt och regnigt väglag). Och sitta i soffan mera.
Nu börjar snart sista veckan innan jul och den innebär ett (förhoppningsvis) sista återbesök på Evidensia i Stav med Váli (imorgon), lite lektioner på Fors och annorstädes, ridning, ett besök på Karlslundsgård med Greiði och julklappsshoppande (är näästan klar).

 

Nobel hade alla hästar hemma!

Saturday, December 14th, 2013

Det här är rakt av kopierat från Annas läsvärda blogg!

Så här i Nobeltider kan man konstatera att det var TUR att Alfred Nobel verkligen hade alla hästarna hemma (i Sverige)! Annars hade det nämligen knappast blivit något Nobelpris…

Alfred Nobel avled i Italen 1896 och när hans testamente öppnades började det ifrågasättas. Därför gällde det att först och främst fastställa i vilket land han hade varit bosatt, för att veta efter vilken lag testamentet skulle tolkas. Fransmännen hävdade att han varit bosatt där eftersom han vid sin död fortfarande ägde en stor våning i Paris. Och eftersom testamentet inte uppfyllde de formkrav som gällde i fransk lag så skulle det i så fall anses ogiltigt…

Han ägde även en villa i Italien – där han dog – vilket gjorde att man därifrån hävdade att testamentet skulle tolkas enligt italiensk lag. Men att det ändå blev de svenska reglerna som skulle gälla – och som innebar att testamentet kunde förklaras giltigt – beror enligt traditionen på att gammal fransk rättspraxis  sa att en man anses bo där han har sina hästar uppstallade. Domstolarna enades därför om att han varit bosatt i Karlskoga, där han hade sina två Orlovtravare Dorogoj (“Min dyre”) resp Sorvanets (“Bråkstaken”) uppstallade. Resten är – som man brukar säga – historia!

EXAKT som vi ville!

Wednesday, December 11th, 2013

Ja, nu är det klart och “out in the open“!

För nu står han i boxen på Skogsäng: Exakt från Fors Gård!

Exaktmaj 027.JPG

Jag är så vanvettigt glad och lycklig!
Såhär var det:
En dag under alla våra resor i bilen till och från olika kurser och Strömsholms-besök frågade Britta mig: “Om du fick välja en häst att utveckla och tävla och satsa på, vilken skulle det vara?”. Svaret kom rätt fort: “Exakt”! Vi dryftade och diskuterade och det slutade med att jag slog Ylva en pling och vi kom åkte ut och provred.
Ett tag senare åkte vi ut och provred igen – ut i skogen. Och vi log. Diskuterade mera.
Och idag tog vi med Exakt i lådan till Evidensia i Stav och lät duktiga och mycket noggranna Elisabeth besikta och röntga honom.
Och det gick galant! In i transporten och hem.
Nu står han inne över natten och imorgon får han komma ut till flocken!

Det är alltså Britta och Aktivera Stockholm som äger Exakt, men i först hand jag som kommer att rida, utveckla och träna honom.

Exaktmaj 037.JPG
Här är jag och Exakt i maj 2012, han har precis lärt sig tölta (2 veckor sedan de första töltstegen).

Exaktmaj 082.JPG

Exaktmaj 099.JPG

 

En såndär trevlig helg

Sunday, December 8th, 2013

Helgen har varit fin! Fantastiskt fin!
Mysig fredagskväll med middag och soffhäng med FRASSE!

Frasse är våra grannars underbara dansksvenska gårdshund, som vi vaktade även i september. En helt underbar hund, som vi är totalt och helt förälskade i.
Lördagen har vi ägnat åt att vara ute i stallet och kolla till, gosa med hästarna och låta Frasse leka med Monicas hundar Benny och Benke (åh, vad de röjde!)
Och handla mat och j, bara hänga. På kvällen råkade det bli oplanerad utgång med min vän och kollega Malin H. Hennes kompisar Ida och Micke spelade på O’learys i Handen, så vi åkte dit och drack drinkar och snackade och lyssnade bandet. Superduktiga! Idas röst var helt enorm och Mickes gitarrspel helt otroligt tight och bra! Riktigt kul!
Hemma sent på natten lite lagom rund under tassarna. Sova länge i morse (söndag).
Skulle egentligen hålla lektioner borta på Eknäs och Näset, men det blev inställt då det var lite obroddat och snön och kylan har anfallit (-7 grader i morse). Så det var ledig dag i dag också. Erica hade Tindra (och broddade henne, vilket jag inte kan med min skadade hand, så tack snälla E!) och Brandi vilar efter fredagen.
Skall rida honom några gånger till och upprepa övningarna från Hinni-kursen och sedan skall han få en längre vintervila.

Hur som helst så gick vi över och återlämnade (motvilligt) Frasse till sin familj, som hade kommit hem. Sen åkte vi in till stan och åt lunch på Rörstrands Slott (ser inte ut som ett slott, men hade god sallad). Lite småtraskande i affärer och på fik. Middagsinhandling på fina Cajsa Warg, en mycket ekologisk mataffär vid S:t Eriksplan.
Och imorgon är det måndag igen. Ny vecka, som börjas med ett besök på vårdcentralen så att min tumme får lite mera uppmärksamhet. Den lider ju av brist på det…

 

Hinni-kursad Brandi

Saturday, December 7th, 2013

Brandi Bandit är på innelistan igen!
Igår var det kursdag. Hinni, som flyttat tillbaka till Island var på Sverigebesök och Lillhästen i Stav ordnade kursen.
Vädermässigt är det ju lite tricky i början på december. Man vet aldrig om det är 1 m snö, glashalt eller rent av mjukt och barmark.
Allt detta spelar ju ingen roll om man har ett ridhus att hålla till i. Ridhus finnes ju, i samma byggnad som Lillhästens lokaler till och med, men problemet är att det är det är Hästsjukhuset Evidensias ridhus. Och de behöver det för hältkontroller och utredningar under dagen.
Vädret då? Jo, det började med lite underkylt underlag, småregn och rått väder. Och en instruktör som glömt sina stallskor i Keflavik. Så stackaren stod i gympadojor och undervisade.
Han klagade dock inte. Vi var på en rätt stor utebana, som till en tredjedel var täckt av halvfruset vatten.
På den senare delen av eftermiddagen fick vi dock vara inne i ridhuset, vilket var tur då stormen Sven både såg till så det blåste och snöade rätt ymnigt.
För Brandi var det många “första gången” den här dagen! Första gången vi åkte iväg och red någonstans (vi har ju varit varit iväg till Karlslundsgård, men där rids det inte), Första gången på en annan bana än hemma, första gången i ridhus, första lektionerna, första gången han gick två gånger på en dag. Ojoj, liten kille vad det hände i skallen!

Första passet var Brandi mest övertänd och småbockade lite och pep. Vi fick jobba med att skapa stämning mellan oss och följsamhet. Varvbyten ofta, få hästen att följa vikten och gå undan för allt tryck. Snabba hjälper. Och så börja skritta riktigt, riktigt långsamt. Inte kort skritt, absolut inte samlad skritt – bara jätte, jätte långsamt. Stannar hästen; ge en liten skänkel, trycker han sig framåt; gör en liten förhållning. Myyycket duktig Brandi fokuserade hårt!
Efter 25 min (lektionerna är 40 min egentligen) satt jag av och var nöjd! Brandi fick på täcke då det regnade (ytterligare ett första!). Regnet står ju inte honom, men det är trevligare att sadla en häst som är torr över ryggen än en plaskblöt. Ut i en liten hage och vatten och en snutt hö.

Vid lunch (som vi intog på Lillhästen under många skratt och mycket prat – mycket frågor om tummen blev det då jag åt med en latexhandske på vänster handen) började det snöa. Ganska rejält.
Några av passen gick fortfarande på utebanan, men de två sista lektionerna fick vi vara inne i ridhuset. Tur för mig och Britta, som red näst sista och sista passet.
Brandi var pigg och på och helt enormt duktig.
Hinni beömde och tyckte han var precis där han skulle för sin ålder. Men att hans matte skulle skärpa sig! “Han är en unghäst, men ingen bebis! Börja rida honom in mellan hjälperna!”
Det är lustigt det där: skulle jag få in Brandi som träningshäst skulle jag veta precis vad jag skall göra här näst, men bara för att han är min (och dessutom min uppfödning) så blir jag försiktig och daltande och “nååå, lillaplutteponken, han är ju bara så liiiten och åååh…”.
När jag förklarade det garvade Hinni och erkände att han kände igen det där fenomenet från sig själv.
Brandi följde mig mycket bättre det här passet, växlade fint mellan gångarterna när jag bad om det. Han töltar stadigt och helt rent långa sträckor och är lätt i handen!

Att lasta i mörker med två, lite trötta, hästar i snöväder var inte så att de sprang på transporten, men de gick ändå förhållandevis fort (alltså vi snackar ändå max 3 minuter). Hem, ut i hagen och snabb urpackning och så hem till fredagsbubblet och-middagen!

Nu skall vi precis åka ut till stallet så vår weekend-hund Frasse får busa med Benke och Benny i snön!

Tjo i snön på er!