Archive for September, 2013

Ridsugen och inspirerad!

Monday, September 9th, 2013

Uppstart på ny vecka efter en helg på FEIFs utbildningsseminarium på Agersta i Uppsala!
Åh, jag älskar sådana här helger! Blir så otroligt inspirerad och väääldigt ridsugen av att föra föreläsningar och se duktiga instruktörer hålla lektioner!
Och Mette Mannseth! Fantastiskt inspirerande att se henne undervisa. Noggrann, backade inte av för “små problem” (som ju sällan förblir små problem om man inte tar tag i dom), noggrann och grundlig. Och så himla vettig!
Mette for president!

Det var även en demo och presentation av Tölt in Harmony och det är så roligt att jobba med det här! Och lite lätt stolt blev jag ju av att se “Level 1” i skrift på engelska. Cést moi som har designat den! Självklart med stöd av originalvarianten (“level 3”) och med godkännande av de andra i gruppen! Men dock!
Kul!


Lite suddigt, men man ser de berömda linjerna och en lösgjord Sjór som töltar runt

Jag har miljoner anteckningar från lektionerna och föredragen och diskussionerna och behöver sätta mig och renskriva dom för att strukturera upp vad jag sett, tänkt, reflekterat och lärt mig!
Skall försöka få ihop något inlägg om det!
För min egen skull om inte annat.

För er som är intresserade av TiH så är det mera och mera på gång!
Går in på toltinharmony.se och kolla då och då. Mera info läggs upp under hösten!

 

Nu skall jag ut till stallet för ridning och lektioner innan ridskolan!

 

 

Forskningen talar sitt tydliga språk

Friday, September 6th, 2013

Den här artikeln på Hippson gjorde mig lite ledsen och modstulen. Lär vi människor oss ingenting. Vill vi inte lära oss?
Artikel efter artikel predikar hur det inte är bra för hästen att ridas bakom hand, lära sig knäppa av i nacken och därmed tappa kontakten med bakbenen.
Likt förbannat räcker det med att slå ett öga i vilken ridsporttidning eller hästrelaterad webbsida som helst (kanske undantaget western-magazinen, har inte speciellt god koll där) för att se huuur många bilder som helst på hästar som jobbar bakom hand, är fyrtaktiga i traven (syns ju så otroligt väl där dessutom) och inte använder sina ryggar rätt.
Och många, de flesta, verkar så nöjda med hur hästarna går där.
Nu generaliserar jag – JA, jag erkänner!
Men va fan! Wake up, people!

Nej, det var ingen som sade att det är lätt att rida och utbilda hästar – men skall vi jobba med det bör vi i alla fall läsa på och lära oss hästens biomekanik och vad som är rimligt att be av en häst och inte.
När hästen rids bakom lod (alltså medvetet och genomgående, inte hästen som dippar till i formen tillfälligt), så vrids ligamenten i bakknäet så att hästen omöjligt kan jobba rätt med rygg och bakknä. Detta gäller så väl i tölt, trav, som i skritt och passage och piaffe.

Låt oss komma ihåg den här bilden:


Observera nacke och nosläge!

Vad säger ni?


Piaffe?


Piaffe! (OBS! Rid med hjälm!)

Kommer ni ihåg den här artikeln, (som är kopierad för den behöver spridas!) som jag publicerade för nått år sedan? Läs den igen!

När jag jobbar på ridskolan predikar jag ofta ofta för mina elever, var av en del börjar komma upp i ridnivå en hel del (och därmed börjar intressera sig för form), hur viktigt jag anser att det är att våra ridskolehästar arbetar i balans!
Form, javisst, hästarna får gärna forma sig – men det måste komma av att de jobbar rätt genom bakben och rygg, inte genom att ryttaren pillar massor med tyglarna eller sänker handen och drar in nosen på hästen (det senare vet jag flera instruktörer som direkt förordar! Skrämmande!). Balans är så mycket viktigare.
Tyglarna – vi måste komma bort från dom! Tygeln är aldrig grejen!
Tygeln bromsar inte hästen!
Tygeln styr inte hästen!
Tygeln ryggar inte hästen!

Sätet, kroppen, skänkeln gör det!
Se tygeln som en telefonlinje till hästen! Som när du lyfter på luren och ringer upp en vän och säger “Tja, kompis, hur är läget?”.
En häst som går mot handen har lite dålig mottagning.
En häst som knäpper av i nacken och går bakom handen har lagt på luren.

Don´t make them do that!

Och så måååste vi komma bort från aktionshysterin. Aktion ja, men på hästens villkor!
Fast där upplever i alla fall jag, en liten -men dock, förbättring.
Alltid nått!

Nu skall jag packa väskan för att sedan börja bege mig mot Uppsala och FEIFs utbildningsseminarium!
Skall bli mycket intressant!

Rid väl där ute! 🙂

 

 

 

 

Gyða Höst

Wednesday, September 4th, 2013

Ja det var ju nu i helgen som det var dags för höstens först tävling för min del.
Váli var med och gick femgång och speedpass och egentligen skulle Vísir debuterat öppen klass fyrgång och tölt, men han står ju där han står (på Strömsholm) med sitt skadade öga så jag gick ut i hagen och kliade mig i huvudet. Och såg Tindra.
“Jaha, du blev inte dräktig i år så då får du komma med gumman” sade jag och anmälde henne istället.
Hon har förvisso vilat 7 veckor, men var inte speciellt tjock och har en riktigt bra grundkondis och hade då nästan en månad på sig att ridas igång. Så det fick bli så.
När jag under våren tävlat tre hästar rätt aktivt (Váli, Stígur och Vísir) så kändes det väldigt futtigt att åka ända till Sandviken med bara en häst för två grenar.
Fredag eftermiddag åkte Britta och jag med pållarna i lådan till Sandviken. Inkvartera pållar i de fasta hagarna och jogga Váli på banan (mycket trevligt att få rida på banan). Han kändes rätt bra och lossade fint i tölten på banan efter några varv. Joggade bara ca 20 min och lät det vara bra där.

gydahost1320
Váli i sin hage, Tindra bakom i sin

Inkvarterade oss själva på underbart fina Högbo Brukshotell, som ligger verkligen precis bredvid banan, och åt gott.
Lördag och dags för uttagningar efter veterinärbesiktning.
Femgång först ut med Váli. Den första startgruppen med en hovbeslagskontroll efter tog obscent lång tid och försenade allt.
Jag satt av och ledde Váli en bra stund och alla försökte ta reda på vad som hände. Till slut reddes det upp och tävlingen gick vidare. Men när jag red in i collecting ring var det ändå en timme sedan jag satt upp och skrittade fram hästen. Trots att jag kanske ridit effektiv tid 25-30 min och sedan gått avsuttet med V så var vi inte helt “på banan” så att säga.
Kände direkt när jag red in på banan att jaha – nu är det såhär.
Tölten passtaktig som, ja verkligen för länge sen och han kändes helt opåverkbar. Stel och ointresserad av att samarbeta (2,5 – 4,0)
Traven var lite ojämn och inte så där underbart taktfast som den kan vara och något tryck gick inte att uppbringa i den. Små rollningar störde (4,5-5,0).
Galoppen gick ok, även om formen inte riktigt var där jag ville ha den (6,0 rakt igenom)och skritten gick bättre än den går när den är som värst, men inte helt avslappnad ändå (4,0 – 5,0).
Och så passen. Det som alltid brukar funka på Váli. Satt inte. Alls. I alla tre läggningarna bara tog han bettet och galopperade iväg. Nått han liksom inte gör. Ever.
Jag blev, överraskad, förvånad och sedan orolig att något var fel.
Poängen blev såklart historiskt låg (3,20 tror jag) och vi promenerade av och kände igenom om vi kunde kännas nått fel, men hittade inget direkt.
Efter lunch skulle vi starta speedpass, så Britta och jag beslöt att avvakta och se om passen funkade där och inte oroas innan det.
Femgången slutade med att vi hamnade på 12:te plats, alltså utanför B-final. Lite tråkigt, men så är det. I femgång är det verkligen vinna eller försvinna.

Speedpassen var nästa på schemat och där ja – där var passen på plats. Vågade dock inte trycka på fullt på Váli utan höll honom lite för att hålla passen och inte riskera uppslag.
Efter mållinjen ökade han farten rejält i bägge löpen. Då är det ju så dags, när tidtagningen stoppats. Men han låg stadigt i pass och lyssnade bra.
12-någonting sekunder och en tredjeplacering (av typ 7 startande). Okidoki.

gydahost1315
Speedpassridning

Tindra var ut i fyrgång nästa. Hon har varit igång ca 4 veckor och är fin i hullet, men kondisen är så klart inte hundra och inte muskelstyrkan heller.
Ställde inte heller några enorma krav på henne. Red fram ca 15 min och så in på banan. Där det gick ok, som väntat. 5,10 blev det med 5  och 5,5 på alla moment. Vilket är det hon är förberedd för nu. Så jag är nöjd.
Vi slutade 8:de i uttagningen och alltså i B-final.
Strök Tindra från T3 (tölten) då hon dels inte är i kondis för den och dels för att det regnade och var lite kallt och omysigt vid banan.
På med regntäcken på pållarna och sedan till hotellet och få sig en varm dusch och en god middag.

gydahost1304
kort tölt på T

gydahost1313
Lite snabbare tölt

När jag kom ut ur duschen på lördag kväll på hotellet sade Britta “de ringde från sekretariatet och frågade om du ville rida B-final i femgång på Váli. Jag tackade ja, visst var det rätt?”. Kul! Strykningar så vi var i final. B-sådan, men dock!
En liten stund senare ringde sekretariatet mig och det var strykningar även i fyrgångsfinalen så Tindra och jag var i A-final där!Glada miner vid middagen!

Söndag morgon och veterinärbesiktning efter världens bästa frukostbuffé.
Och ganske snart femgångsfinal! Kollade på framridningen så att passen satt den här gången och det var bra för vi fick minsann diskutera lite grann. Tölten kändes ok och i övrigt också ok.
Så in i collecting ring och så in på banan. Tölten bättre än i uttagningen, men fortfarande stel. I kurvorna rent (-ish) och på långsidorna passtakt. Igen lite svår att påverka, men bättre. Resten ok, men inte sitt bästa.

gydahost1321
Något passtaktig tölt

gydahost1323
Sväv i trav, oformad

gydahost1327
Galopp i b-final

Och så var det ju då passdags. Och nu satt alla tre läggningarna. Inte i full fart, men stabilt 5,0 – 5,5 ändå. Det är ju ändå klart bättre än 0.

Pass på #litenvit (som han heter på olika sociala medier)

gydahost1328

gydahost1331

gydahost1329
Och se där, vi vann B-finalen och fick då rida A-final, vilket var sist på dagen. Alltså rätt många timmar senare så vi tackade ja till det!
Och så var det många timmars väntan. För det var först vid eftermiddagens inträde (eller alltså en bit efter det samma faktiskt) som det var först V2 A-final och direkt efter F2 dito.
Så när det var dags så var det verkligen dags. Först red jag fram Váli lite grann medan Britta promenerade med Tindra och så bytte jag till Tindra och Britta promenerade med Váli och flyttade runt honom så han böjde och töjde lite.
Finalen med Tindra gick sådär. Hon var, för ovanlighetens skull, väldigt på tårna efter en hel dag i liten hage med bara några små promenader.
Hade inte tid att skritta för mera än 4,0-4,5 (hästen som lätt skrittar för 7 annars…) och öht lite på tårna och ofokuserad.
Men vi var inte ensamma om en sämre dag så vi red upp oss till en 4:de placering på poäng jag inte kommer ihåg eller bryr mig om att kolla.
Av Tindra och upp på Váli. Och mjuka upp i collecting ring.
In på banan och hepp – styyyyv och passtaktig tölt. Om man blott fick tävla töltmomentet på 20-metersvolt.
Traven lugn, men kunde inte trycka på alls, för då fallerade takten. Skritten gick väl ok och galoppen var väldigt bra till en början och sedan kom en annan glad pålle ikapp och hej vad det gick undan då. En inte helt tänkt tempoökning kan vi kalla det.
Passen satt samtliga 3 läggningar även denna final, men inte i det rasande tempo det kan gå i.
Men vi kom dock 3:a i A-finalen.
Så vi klättrade från en 12:te plats via en B-final (på strykningar) som vi vann till en tredjeplats i A-finalen. Kände ju bra i alla fall.

gydahost1319
Prisutdelning

När alla var nere i pusl igen packade vi in oss i transport och bil och körde hem till Skogsäng (ganska jämt 3 timmar) igen och ut i hagar (frust, frust) och hem till middagar (mums mums).
Det var de helgen det.

 

Jag är inne i ett blogg-oflyt för tillfället.
Har inte helt inspirationen för det. Så as usual friends – blogginläggen kommer när de kommer.

Sörli åkte (skrittade) idag hem med matte efter det trevligaste och bäst ridpass vi haft!
Ren tölt och mjuk och glad häst! Härligt att känna!
Hoppas vi ses snart gubben!