Archive for the ‘Träningshästar’ Category

Tillbaka i sadeln

Wednesday, July 31st, 2013

Ja precis så är det! Jag är tillbaka i sadeln. Egentligen börjar jag jobba först på torsdag och har alltså semester ännu, men då maken börjat jobba igen så blir det ju så förbenat tråkigt hemma, så jag åkte till stallet. Där jag träffade Britta, som frågade om jag vill rida Váli, som hon precis stod och borstade.
Jajamen! Ett lösgörande pass på volten med upprepningar av övningarna från Atli-kursen. Litenvit har mått bra av vilan och jobbade jättefint!
Igår red jag ut på Váli och njöt av att känna att han längde sin lilla hals jättefint i alla gångarter ute också! Fick även i uppdrag att rida Vísir igår och även han kändes mjuk och trevlig. Och en mycket trevlig bieffekt av ridandet var de enorma mängder stora vildhallon som växer på träskvägen! Mums!

Att semestra är skönt, speciellt när jag inte är hemma och gör det. Men att ha semester och vara hemma, speciellt när maken jobbar, blir mest frustrerande. Visst, en ledig dag här och var, men annars föredrar jag att ha något att göra.
Idag är det min sista semesterdag och jag har nått att göra! Jag skall gå på Gröna Lund med Erica! Yay!
Åka roliga manicker och hoppas att vädret håller sig fint.

Imorgon börjar allvaret, höll jag på att kalla det. Men jobbet i alla fall.
Egentligen skulle en ny inridningshäst anlänt, men ägaren har fått bekymmer så de kommer antagligen i september istället. Så är det ju i det här yrket. Folk bokar och bokar av, bokar om och flyttar. Hit och dit.
Nåja, det skall bli en intressant häst att jobba med, när han kommer.
Brandi skall skos imorgon, men jag tror han får vila någon vecka till innan jag börjar rida. Eller så kan jag inte hålla mig och börjar markarbeta honom lite.
Stígur kommer åka hem till sin ägare då det i juni, efter ett klinikbesök med röntgen, visade sig att han har små pålagningar i bägge kotorna fram. Han visade inte initial hälta i longering (vilket är positivt), men vid böjprov reagerade han.
Efter lite efterforskning visade sig att han haft dessa pålagringar länge. Tyvärr!
Otroligt tråkigt och ledsamt. Fina, fina, dundersnälla Stígur, som ligger mig så varmt om hjärtat!
Han har verkligen känts superfin hela våren och bara gått från klarhet till klarhet både på tävlingar och träningar, men i början av juni då en som var lite intresserad av honom provred några gånger började han dra (igen, det har förekommit tidigare men försvunnit helt) och det helt blint. Och sedan hände det hände även med mig och helt oprovocerat.
Då kände jag att det var dags att gå igenom honom på klinik.
Stígur har nu vilat hela juli och skall lugnt sättas igång under augusti för ett återbesök i september. Pålagringarna är små och behöver inte vara något problem. Han kan fungerar bra för ridning och även tävling – men man måste vara medveten om problemet, lära sig tyda hans signaler och vara uppmärksam. Samt väldigt noggrann med skoning, uppvärmning, avskrittning och allt.
Så för tillfället är ha så klart inte till salu och vi får helt enkelt se hur det blir.
Men jag är otroligt ledsen över detta. Dock måste det ju erkännas att det var en liten lättnad då det uppdagades att pålagringarna funnits där länge. Självklart inte för hästens skull, men för min (helt egoistiskt). Han har inte fått skadorna hos mig. Självklart är det skönt att veta, även om jag verkligen känner att jag ridit och jobbat honom förståndigt och känt efter hela tiden så han inte visar tecken på smärta.

Tindra är kvar på Bärby hos Vaki.
Tydligen har hon varit helt ointresserad av att få flera barn, så hon blev i juli igångsprutad och sedan har jag inte hört nått mera. Enligt Islandshestkonsults hemsida ligger deras internet nere så de kan inte besvara mail, och på telefon har jag inte fått tag i dom.
Tar sig inte Tindra i år är det ingen kris. Hon får åka tillbaka nästa år i så fall. Dock undrar jag varför hon är så ointresserad då allt gick så väldigt smidigt och lätt förra gången (2008). Hon tog sig direkt, dräktigheten gick smärtfritt och fölningen likaså.
Well, well, time will tell.

Om någon därute råkar söka ett mycket fint ungsto till riding och avel vet jag förresten ett sådant! Född 2009 (4 år alltså) och e: Ómi från Stav. Fux och vacker som en dag.

Nu skall jag piffa till mig lite och cykla till VH för avfärd. Tjing!

Vallfaris invigningstävling på Häringe

Sunday, June 9th, 2013

OBS! Inlägget uppdaterat inlägget med bilder av hovfotografen (Götebooorrrg) Erica Osterman!
Klicka på bilderna för att få upp dom i större format!

Hemma, mätt och varm. Äntligen!
Vilken lång dag det blev!
Den började så fint med att en lite hispig Vísir blev rädd för stallkatten Sune medan jag kratsade pålles bakhov. Han hoppade till och smällde ner hoven med tån först rakt på min lilltå. Aaaaj!

Vallfari ordnade lättklasstävling för att (åter)inviga Häringebanan, som klubben fått kommunalt stöd för att restaurera och återföra Häringebanan till sin forna glans.
Banan var för ca 15 år sen en riktigt bra bana, där bl.a. Nordiska Mästerskapen 1996 gick.
Sedan fick man plötsligt inte längre komma och träna på banan, det ordnandes inte längre tävlingar där och den sköttes inte om. Vad och varför som hände vet jag inte.
Nu har det dock byggts domarbås och den gamla läktaren är riven och ersatt med en ny, gräset i mitten och runt omkring är nyklippt och staketet är lagat. Och underlaget på banan var bra!

Vi kom till Häringe vid lite över 8 och checkade in och kollade läget.
Ganska omgående var det dags för Vísir och Tölt T7 (långsam tölt, varvbyte, valfritt tempo tölt). Vädret var vackert, men i skogsbrynet hängde svarta, tunga moln och per sms kom rapporter om hagelskurar hemmavid.
Red fram en mycket taggad och spänd Vísir. Det började med en avslappnad Vísir på volten. Rund och fin och mellan hjälperna. Och sen råkade ett av fåren, som fridfullt betade i hagen bredvid volten bräka. “Bäää” rakt i örat på känslig brun, som nog inte sett ett får i sitt liv tidigare (och varit så koncentrerad så han missat dessa). Jag kan lova att det gick fort till andra ändan banan. “Fly för ditt liv” ropade Visirs flyktinstinkt.
Efter det var allt läskigt. Rishögar attackerade, tre chihuahuor förvandlades till dreglande vargar som fick Vísir att frysa fast i marken och skaka.
Så när vi kom in på banan var vi inte optimalt avspända. Dessutom var grinden nått så in i friden läskig så när jag skulle tölta in på banan så tvärnitade han och hoppade sen in på banan i korsgalopp och gick över i trav.
Vinkade lite ursäktande till domarna och tog ner i skritt och samlade om.
T7:an gick riktigt trevligt till. Lugn och stadig i korta tölten och bar sig bitvis ok. Poäng 5,0 / 5,0 / 5,5.

img_4370

img_4356
Valfritt tempo blev lite skakigt pga åsksmällar. Jag tror domarna bortsåg från ett litet galoppuppslag som var en direkt följd av en åsksmäll bakom oss som Vísir hoppade iväg för. Poäng 5,5/ 5,5 / 6,0.
Slutpoäng 5,3 / 5,3 /5,8 = 5,47 och en delad 5:te plats (delad med Carro och Kelda! Duktig elev!). Även en plats i A-finalen!

img_4392

Efter den här uttagningen åkte fotografen hem då det inte riktigt går att fota i hällregn. Har full förståelse för det. Vi frågade oss både en och två gånger vad vi höll på med egentligen mellan blixtarna och åsksmällarna.
Hon återvände dock när vädret blev fint igen på eftermiddagen och fotade finaler!

Lite vila emellan och sedan var det dags för lätt fyrgång (V5) för Vísir. Nu hade de hotande mörka molnen övergått till ett rejält åskväder, med hällregn och helvetes många blixtar och åsksmällar rakt ovanför oss. Blev genomblöt på 3 sekunder efter att överdragsbyxorna åkte av och jag satt upp.Vattnet rann ner för insidan av benen och ner i skrevet i sadeln och det började kännas lite blött och kallt om ena foten också.
Vísir kändes dock lite lugnare och koncentrerade sig ok.
Jag hade anmält mig i höger varv, men i colleting ring meddelandes jag att det här var vänster varv. Jaha? Eh..okej. Vi provar, jag orkar inte bråka och Vísir är inte omöjlig i vänster varv, det är bara att vänstergaloppen är lite svagare.
Tölten, som är i valfritt tempo, funkade ok. Litet galopp uppslag.
Poäng 5,0 / 5,5 / 5,5.
Traven gick elegant. Lite stabilare än tidigare. 6,0 rakt igenom.
I skritten slappnade han av riktigt trevligt! Bra där! 5,5 /5,5 /5,0.
Galoppen tog han fint och direkt och var helt ok för att vara den svagare galoppen.
Vísir har stor potential i sin galopp, men den kräver styrka. Det är på g, men kommer ta nått år till innan den är på topp! 5,5 /5,0/ 5,5.
Allt detta springande runt en banan resulterade i slutpoängen 5,5 / 5,5 /5,4 = 5,47. Och en A-finalplats till!

Så var det dags att, genomvåt, sitta upp på den lilla vita springaren och femgång. Han kändes fin och tölten lossnade ganska omgående.
Regnet strilade, byxorna klibbade mot sadeln och skinnet och det var inte bekvämt någonstans.
Kom in i collecting ring och ding! Váli var spänd och tappade tölten förutom på volt.
Vi kom in på banan och liten vit var taggad till tusen! Övertaggad faktiskt. Inte jättekontaktbar. Töltade bitvis rent, bitvis passtaktigt. Man får tacka och ta emot när renheten erbjuds. Poäng mellan 4,5 -5,0 (kändes sämre, men tack ändå)
I traven var det lite bråttom. Slog upp i galopp en gång och fick göra halt och börja om. Poäng runt 5,5. Lite bråttom i skritten (som vanligt då). Poäng runt 4,5.
Galoppen var det enda som gick enligt planen. Bra fattning, trevlig form och bra sväv. Poäng mellan 6,0 – 6,5.
Passdags. Först läggningen gick bra. Snabb och säker. De två sista var han alldeles uppåt väggarna övertaggad. Ingen galopp, toksnabb, men slog upp och sedan  försök att springa iväg, men jag gjorde halt och fattade galopp och lade.Då fick han kramp i örat under passen. Örat vek sig i en konstig vinkel och han lade huvudet på sned och ruskade på det. Stackaren.
Jag har sett öronkramper förr (Freyr fick det då och då), men aldrig mitt i en passträcka.
Poängen var bättre än känslan. Fick 5,0 för passen och totalt 5,2 /4,9 /4,5 = 4,87. Och A-finalplats.
Direkt när jag kom till gräsplanen stannade Váli och kissade! Stackaren. Kissnödig och kram i örat, tro fan att det är svårt att koncentrera sig på tölt och pass.

Lunchpaus, då det tydligen var lite ont om mat, så alla funkisar och domare måste få innan vi andra fick köpa (självklart!), men det ordnade sig och för att vara en tävlingsplats var det ovanligt bra mat (wok m. nudlar).
Det var hällregn i olika grader, åskan började dock avta. (Puh!)

Så slutade äntligen regnet någonstans inne i den första finalen och efterhand sprack det upp och solen kom fram!
Ljuva tid vad skönt! Alla blev lite gladare, lite roligare och lite finare. Hästar som folk.

Visir skötte sig fint och vi slutade på en tredjeplacering i T7 på 5,34 och likaså i V5 på fina 5,50! Två gula rosefletter och lite blommor, en termos och fina servetthållare med Vallfaris hästsiluett.
Britta promenderade och snurrade/flyttade på Váli och jag hann rida fram honom några minuter mellan två av Vísirs finaler.
Blandade finalbilder på Vísir:

img_4819

img_4877

img_4831

img_4842

img_4923 Britta och Vísir på prisutdelning, jag värmer Váli för femgång.

 

Femgångsfinalen gick inte i vårt favoritvarv (höger) utan i vänster. Har aldrig ridit Váli i vänster på tävling tidigare.
Men någon gång måste bli den första.
I den här finalen var vi 8 ryttare. Det är liksom många på banan det. Fördelen var att jag red in som tredje ryttare av åtta och jag hann tölta nästan ett och ett halvt varv innan alla var inne, vilket var enbart v godo för vite prinsen. För när vi satt igång så töltade han! Rent, mjukt och mot slutet kunde jag verkligen sitta ner och driva i tölten. En helt ny upplevelse på banan!

img_4991

img_4965

img_4984
5,0/5,0 och herrejösses – 5,5 av en domare. I tölt! På Váli! Glädjen var stor!
I traven var han stabil och jag nöjde mig där och satte inte något tryck i honom. Tids nog kommer han ha styrkan att gå med mera tryck och förhoppningsvis kunna hålla huvudet i schack (det är ju så himla kul att springa lite fortare!).
6,0 av samtliga domare.

img_5001

img_4996

img_5012
Efter traven började jag arbetet med att få honom lugn till skritten medan poängen delades ut till samtliga 8 ryttare. Igen en fördel med mängden ryttare i finalen.
För när det var dags för skritten så skrittade han! Och han fortsatte! Poängen var mer an vi någonsin kunnat tro att vi kunde åstadkomma på bana: 5,5/ 6,0/5,0. Började nästan gråta av lycka!

img_5024

img_5023
Vänstergaloppen är lite sämre än den högra dito på Váli. Han är inte lika stark i den diagonalen och blir lätt lite fyrtaktig och har inte lika bra sväv som i häger galopp).  Men han var stabil och kändes bitvis riktigt bra. 5,5 i poäng.

img_5074

img_5062

img_5061

img_5076

img_5084
Och så slutligen flygande pass!
Att lägga pass ur vänstergalopp är svårt på Váli, men jag provade första läggningen. Men det gick inte. Blev bara galopp, så efter en tredjedel av långsidan släppte jag och lät honom galoppera.
De två följande passläggningarna fick jag till högergalopp och han lade sig snabbt och snällt, om en en smula tidigt, och låg stadigt.
5,5 och 5,0 i poäng (som sagt, lite tidigare läggningar).

img_5090_0

img_5087

img_5093

 

Tittar på andras passläggningar

img_5119

På väg till hovbeslagskontroll

img_5122

Vi slutade på hela 5,33 (nytt personbästa!) och en 2:a placering!

Är han söt eller?

img_5141

img_5148

Duktigaste finaste lilla vita, som bara levererar!
Vísir utvecklad stadigt och är också så kul att rida! Så ett stort, stort TACK till Britta,som låter mig och killarna utvecklas ihop och som dessutom är med på alla tävlingar och stöttar, promenerar och servar i största allmänhet!
Ett jättetack till mina kompisar som fotar, hejar (tyst enligt order, de är vettiga) och stöttar och hjälper hemmavid också.

img_5183

Min tå är svullen och lite blåröd, jag har blåmärken på insidan av bägge knäna an blöta ridbyxor mot styv stövelkant (aj!) och är trött som ett as.
Men så lycklig över mitt jobb som ger mig de här möjligheterna! 😀

img_5180

img_4843 Tack för idag, slut för idag!

Bloggdags

Saturday, June 8th, 2013

Jaha, man kanske skulle drista sig till att skriva ett inlägg, eller vad säger ni?

Sedan sist, då jag precis kommit hem från en lång, tung och rolig tävling på Strömsholm har vad hänt?
*funderar*

Hållit lite strölektioner. Inga mängder, vilket varit rätt skönt. Trots att jag älskar att instruera och brinner för att lära folk rida bättre och lära sig kommunicera rätt med sina hästar, så är en lugnare vecka då och då rätt skönt.
Och som alltid i juni börjar min kropp ställa in sig på “semesterläge” och påtala att den årliga vilan börjar närma sig.
I tisdags kom hovslagaren och skulle sko de två ungtupparna Brandi och Nykur. Efter en snabb överläggning med oss själva och Hovis fick hon helt enkelt sko av och verka bägge. De skall ändå på vila snart, så det kändes lika bra att låta dom på barfota.
Har ridit Brandi två vändor efter det och han har känts bra. Inte ömfotad, vilket Nykur var.
Brandi och så sjukt rolig att jobba med och jag är hjälplöst kär i honom. Attans.
Nu kommer det ju inte gå att sälja honom… Well,well, vi får se vad tiden utvisar. Fin som tusan och så himla trevlig i psyket är han i alla fall nu.

Imorgon skall jag tävla Váli och Vísir på Vallfaris tävling på Häringe.
Nära och bra. Váli skall gå femgång och Vísir sin sista lättklasstävling. I höst är det dags för öppen klass för honom.
Under vecka har bägge herrarna skött sig bra. Lilla vit till och med ypperligt bra. Det är så sanslöst roligt med dom båda, men faktiskt främst med Váli då hans förutsättningar varit så annorlunda än Vísirs.
Vi fokuserar fortfarande mycket på skritt och olika övningar däri samt att klättra och gå i skogen. Tölten funkar till 98% hemma. Idag töltade han härligt rent och avspänt även utan boots! Både på volter och längs fyrkantsspåret. Tölt på tävlingsbanan är fortfarande ovisst. Det kan gå toppen (5,0!) eller botten (2,0). Har upplevt båda delarna.
Hemma töltar han för mera än den eftersträvade 5,0:an (som kan ses i det här inlägget)!
Vísir känns verkligen som han är på “G”. Han tar hjälperna, blir smidigare och starkare och i måndags var det en glädje att se honom med sin matte. De har höjt sin nivå tillsammans så otroligt den här våren!

På nationaldagen var jag ute hos Carro och Kelda och kollade av läget innan söndagens tävling och sedan red jag Krás på banan. Det tar sig där också. Madam måste bara få jobba sin skalle så hon är med mentalt.  Det är där problemen för henne sitter.
Men lite jobb i repgrimma innan uppsittning och konsekvent jobb där samma beteende alltid får samma konsekvens så han man en lös och ledig pålla som dessutom börjar tänka rätt mot tölten.
Sedan red jag och Erica ut på en långis med Tindra och Vísir. Över terrängcampen till Stav och runt travslingan i Stav och sedan var det depåstopp på Lillhästen. Påfyllning i form av glass och vatten och snack med bekanta.


Glass och häst i skön harmoni


Tindra kollar så Erica skriver rätt hashtags på instagram

Efter vätskepausen red vi “valackbanan” runt och hem.
Och firade nationaldagen med grillmiddag på altanen. Pelle och Erica skojade om att jag är nysvensk, då jag (trots 16 år i Sverige) blev svensk medborgare förra året…


Hos oss heter det inte finservetter, det helter FEIF-servetter. Men fina är de, va?

Igår var det också en liten lektion, samt ridning av diverse hästar i stallet. Krás hade ett sår på hasen och var lite halt, så hon fick vara. Váli var otroligt trevlig på volten.
Kvällen avslutades med ytterligare en trevlig grillmiddag och film.

Idag har jag dömt SM-kval på Örnäs 9 – 12.30 och sedan har jag ridit Váli och Vísir samt packat inför morgondagen.
Som startar tidigt, så jag måste gå till sängs nu.
Skall försöka få ihop en rapport från tävlingen imorgon!

 

Hemma igen

Monday, June 3rd, 2013

OMFG vilken helg.
Långhelg, what ever.

Kom till Strömsholm på torsdag kväll och stack ut och sprang en sväng i den vackra omgivningen.
Strålande vacker och lagom varm kväll!Passade på att ta den här bilden med mobilen, inte så pjokigt va?

Boendet var på Strömsholms vandrarhem, vilket är helt ok -men att som domare på så här stora tävlingar dela boende med ryttare, som går upp jättetidigt, har egna ryttarfester på plats osv är lite…ja faktiskt jobbigt. Vandrarhemmet är väldigt lyhört och vi väcktes lite då och då av slamrande dörrar (det går inte att stänga de där dörrarna tyst, så det var inte deras fel, men det var inte bara jag som väcktes). Dessutom var det nått fel på värmesystemet så elementen i rummen var glödheta och det var ett lätt tropiskt klimat inne i rummen. Trots att vi uppmärksammade ägarna om det så löste det sig tyvärr inte.

Tävlingen var en nationell tävling modell lite större. 153 ekipage.
Tre dagar, som borde varit fyra. De innebar i stället väldigt långa dagar. Vilket innebär mycket kaffe, otroligt låg humor, många skratt och hunger och trötthet.
Men går gör det ju. När det på lördag kväll regnade hela stilpassen och jag stod med startflaggan och flaggade igång tiden för ekipage efter ekipage och kände hur jackan långsamt började läcka kände jag mig (förutom trött och hungrig) rätt modstulen.
Men vi fick (slutligen) middag även på lördag och alt blev bra, som genom ett trollslag  😉

Vilka ekipage det var på den här tävlingen! Det var som lill-SM! Fasen, femgången och T2: n var mera VM-standard. Sanslöst!

Jag sov som en jäkla stock i natt i alla fall.

Idag har Brandi jobbat ute och fått sitt första riktiga bad, Nykur, Váli och Stígur har alla jobbat på volten på volten. Samtliga var väldigt duktiga!

 

Ridskolelöst

Thursday, May 23rd, 2013

Oj, vad tid jag hade plötsligt! Ingen ridskola att hinna bli klar före.
Hästarna blir ridna lugnt och skönt och rätt många. Hästarna är ju släppta på bete nu och det innebär att de behöver hållas igång för att inte svälla helt bortom alla proportioner.

Váli känns bra och är i fin form. Idag passtränade vi och hejsan vad fort han kan gå. Vi måste “bara” träna upp styrkan och trimma in oss på varandra.
Stígur är rolig som attan och så himla snäll och go att hålla på med.
Hallå! varför är det ingen som är intresserad av denna underbara valack? Så snäll så man smäller av, lätt i ALL hantering (sko, lasta, klippa, duscha, ha med sig) och så bara dunderkul att rida!

Vísir behöver bli stabilare i högre tempon och starkare i sina bakben.

Tindra skall tävla med Erica på lördag på Stadsberga i Årsta Havsbad. Tindra har känts väldigt fräsch den här veckan. Hon trivs med att gå på betet gissar jag.
Hennes son, Brandi, går framåt med stormsteg. Går att rida ut på själv, börjar söka sig fram till bettet och är väldigt vetgirig och läraktig! Sjukt kul att jobba med!
Nykur är också en vetgirig och läraktig typ, men lite större och vingligare än Brandi. Ridbanan blir nästan lite för liten för honom.
Stor i kroppen, men liten i knoppen. Men riktigt duktig han med och också en underbart kul häst att jobba med!

Nu skall jag ta tag i Wordfeudandet innan det är dags för kvällens lektioner på Eriksberg!

247635_10151276576267326_1167881375_n.jpg
Brandi i höstas, fotad av Erica

 

 

304056_10151276551847326_1675920988_n.jpg
Brorsorna från Bergdal