Archive for January 5th, 2014

Femte januari tvåtusenfjorton

Sunday, January 5th, 2014

Å denna leriga vinter fortsätter! Det regnar, det är grått, det är lerigt. Gummistövlarna är ju i alla fall välanvända.
Har tagit in Exakt några dagar nu. Vattenslangen är bland det farligaste han sett lät han berätta. “Iiiiik! It´s gonna eat me alive!” hojtade han storögt och for bakåt. Så vi har övat att gå hit och dit över slangen och igår ägnade jag ungefär en timme åt att med hink och svamp rengöra fina fuxen.Under tiden fick han socialisera med en avklippt bit slang som jag rörde över hela honom med och han fick hade den hängande över halsen och ryggen.
Tömkörde honom sedan en stund. Fina snubben!
Idag kom vi överens med slangen (och lite godis) så pass att frambenen och ena bakbenet blev spolat (framsteg!).
Red sedan en stund på volten och kände mest av läget. Som är att lösgörande skall jobbas med. Speciellt att böja igenom till höger är inget han direkt bjuder på själv. Eller gör alls helst.
Jag har sett att det här har varit ett problem när jag haft honom på lektioner på ridskolan. Men det släppte en del under ridningens gång.
Det här är ju en häst jag känner väl och jobbat mycket med, men inte under det senaste året. Jag var hela tiden under den våren jag red honom nog att rida med spö, just för att han är så känslig och så lätt blir överkänslig för saker. Jag vill kunna rida med ett spö i handen utan att hästen rycker, far i väg eller “får hjärtsnörp” så fort spöet skrapar mot sadeln. Och det fungerade utmärkt (i början behövde jag dessutom spöet för att inte hamna i dikena när vi red ut.
Nu är han inte riden med spö på ett bra tag. Och är såå hispig för det.
Så lösgjordhet och spöträning. Och skrölten. Den är borta. Så fort drivningen i skritt ökar drar han ihop halsen, kröker nacken lite och kortar steget och töltar iväg.
Men vi har tid – och jag tycker ju att sånt här jobb är kul!
Samt att jag vet att han har kunnat skrölta och ridas med spö avspänt och att han varit mycket lösgjord.

Vísir har några dagar fått gå i skogen och idag tömkörde jag honom. Han börjar vara en hejare på att skrölta för töm avspänt och fint. Men ibland glömmer han hur man svänger för töm. Det lilla livet.
Váli har jobbat fint och igår på volten var han riktigt mjuk och fin och även tölten, som jag börjat plocka in mera och mer kändes bra!
Idag red jag ut och på hemvägen sade jag ur galopp “varsågod och lägg dig i pass”.
“Va??? FÅR jag?” svarade lilla vita förvånat och sen tjong! svävade vi. Lät det vara bra med en kort liten sträcka och travade framåt-neråt och skrittade av sedan.

I fredags var det en otroligt ledsam och sorglig dag i stallet då en av inackorderingarnas älskade hund (som vi alla tyckte mycket om!) försvann och några timmar senare hittades överkörd av tåget.
Så fruktansvärt tragiskt och sorgligt och hela dagen var en enda dimma gråare än leran i hagarna.


Fina, glada Yrsa vad vi saknar dig!