Posts Tagged ‘Gná’

Helg igen

Sunday, February 28th, 2010

Söndag igen. Tyckte det nyss var helg. Men inte mig emot.

Plusgrader och snön smälter och rasar från taken. Vi skottar som tokar på vårt garagetak, som valde att börja läcka så vi har lätt duggregn i garage och förråd. Och på altanen som skottades med inslag av takgenomtramp för Per.
Stefan och Frez var här och hjälpte till med skottandet igår, stort tack.
Emelie, jag och Adina stod för inhandlandet av ingredienseroch lagandet av maten. Vadå könsroller? Men det kändes helt ok att inte skotta snö på taket. Jag har gjort det en hel del också.
Emelie var dessutom gullig och toppade mitt och Adinas hår, det var liksom dags.

Igår började jag dock med morgonfodring, som gick väldigt smidigt.
Lät Furða stå inne och äta och när jag släppt ut och mockat till de som inte stod inne hade hon ätit klart och kl var 07.10 när jag red ut. Tidigt, ja. Dimmigt – jätte. Och helt tyst och trafikfritt!
Furða var jätteduktig och fin från börja och så himla trevlig i tölten. Nu släpper hon så fort och trevligt. Nu börjar det mera vara att hon skall orka gå rent även när hon blir lite trött. Hon tar i så dant när hon går bra så det blir lite “allt eller inget “. Antingen fin ren tölt med aktion och form eller passtakt i lång form och slänger sig fram i handen. Men det blir bättre! Det går att påverka henne och hitta tillbaka till ren takt när hon kastar sig på framdelen, det gick inte tidigare.

Och förutom lite snösjok, som fallit ut på vägen från en granhäck och faktiskt höll på att äta lite grå häst, gick den här ridturen väldigt bra!
Hem och ut med F.
Mocka åt henne och Gná och ut och gå 25 min med en rätt sprallig Gná med vårkänslor. Bortåt längs vägen (måste ju hålla mig på bra underlag på våra promenader så det blir mest Stavsvägen) går det lite segt och det skall stannas och tittas och nosas i snön och fixas och grejas. Hemåt går det i rask skritt med huvudskakningar och små önskemål om snabbare gångart. Men hon är snäll och håller sig ni skinnet.

Efter en snabbvisit på Fors var det lite massage och sedan ledig!
Middag med tjejerna, snöskottningssvärnade och melodifestival.

Idag lugn dag med mera snöskottning. Det är +4 grader så det töar rätt rejält.
Och strax skall jag iväg till stallet och ta hand om djuren.

Promenaddags

Tuesday, February 23rd, 2010

I går, då Gná var fjärde dagen utan Metacam och var finfin i benet (ingen värme, noll reaktion på hård palpaion och torr och fin sena) ringde jag veterinären Marianne igen. Vårt veckosamtal kan man säga.
Hon tyckte inte det verkade vara onödigt att komma och gör ultraljud på senan eftersom den var så bra. Så nu är det dags att gå – promenera.
Vi har i fyra dagar gått 10 min/dag.
Nu skall jag öka på med 5 minuter varannan dag till vi är uppe i en halvtimme och sedan promenera en halvtimmer/dag i en vecka.
Sedan sitta upp och börja skritta uppsuttet.
Tyvärr är det djupsnö i varenda hage, så det är boxvistelse som gäller för stackaren. Det vore vansinne att släppa ut henne i en hage med djupsnö nu. Jag gjorde ju som jag tidigare skrivit ett försök med att skotta sjukhagen, men det går helt enkelt inte. Det är hårt och knöligt under och jääääkligt mycket snö helt enkelt.
Som tur är så är det lite rulljans i stallet så hon inte blir allt för uttråkad. Travhästen kommer in tidigare än de andra så hon har sällskap och folk är där och rider och lunchar och fixar.
Jag ryktar igenom henne varje dag och gosar.

Jag börjar bli småirriterad på att rutinerna i stallet förändras.
Inte för hästarna, de har det bra, men för oss inackorderade.
Mockningen, som vi nu gör själva, har aldrig egentligen ingått. Den har dock sköts ändå, vilket har varit skönt. Jag har personligen inte så mycket emot att mocka själv. MEN: 1) Jag vill veta om att jag förväntas göra det varje dag, så jag kan tidsplanera min dag och 2) vi har alltid tidigare fått välja vad för strö vi vill ha i boxarna.
Då det var dålig hövärden frågade vi i höstas om hästarna kunde få lite halm i boxen för att uppfylla tuggbehovet och räta upp intaget. Vi hade då torv i våra boxar.
Halmen blev successivt mera och mera och plötsligt stod hästarna på en halmbädd istället för på torv med lite halm i boxen. Tyvärr inte en riktigt halmbädd heller, utan bara halm direkt på betongen. Ingen torv under. Torven under en halmbädd är där för att ta upp urinen, så den inte fräter på betongen och förstör den, och ta upp ammoniaklukten.
Det är alltid rejält med halm, så det är inte hårt för hästarna.
Någon torv gick inte att få då vi frågade om det.
När Gná skadade sig pratade jag med Marianne om halmbädden och hon höll med om att det vore bättre med en torvbädd som är fastare och inte blir så djup och “gungig” att stå på för henne.
Jag tar upp det med stallägaren och får svaret att ja, men då får jag köpa torven själv så länge. När jag idag frågade om det påverkar stallhyran att jag köper eget underlag till boxen fick jag svaret att nu är det halm som finns i stallet till alla hästarna. Torv kommer inte köpas in.
Men Gná har ju skäl till att stå på torv, svarade jag. Ja, och det är ok, men du får köpa den själv var svaret.

Jag får inte riktigt ihop det.
Jag tar ju inget av halmen till Gná när hon står på torv och dessutom köper vi till eget lusern till våra hästar då hövärdena är låga. Det har inget med ströet i boxen att göra, men det kostar och vi fick dessutom tjata rätt rejält för att få se höanalysen.
Så nu börjar det vara en rätt rejäl stallhyra i förhållande till hur mycket vi skall göra själva och extrautgifter för tillskottsfoder och strö.
Vad vi förväntas göra i stallet är fortfarande inte helt klart. Vatten är sällan påfyllt i boxarna (det slutade tydligen samtidigt som mockningen) heller och jag får dagligen kolla så mina hästar har rätt kraftfoder upplagt.
Huvudsaken är och förblir att hästarna har det bra och det har de! Vilket känns jättebra.

En torvbal står och tinar i förrådet hemma.

Hur som helst har jag idag promenerat med Gná 15 min, ridit Furða som var het som en potatis men bitvis riktigt duktig och ridit Tindra.
Den sistnämnda fick ett pass på ovalen där vi jobbade mycket med att går fram för små signaler och gör övergångar. Hon är för go min Tindra! Hon får mig att le!

Skulle egentligen masserat idag, men samtliga tre massager blir avbokade. Två pga av förkylningar och en pga ihopkört schema. Sånt händer.
Jag fick mera tid i stallet och hann dessutom med ett rejält pass på gymmet!

Kallt!

Monday, February 22nd, 2010

-24 grader i morse. Och nu är det -21. Brrrr!

Skall ta mig till stallet och mocka och ta en liten promenad med Gná och så ringa veterinären och diskutera pållans ben igen.
Och frysa, antar jag.
Undrar om det tänkte vara så här kallt ikväll också när det är ridskola?

Dikeskörning

Sunday, February 14th, 2010

Furða börjar släppa så fint nu! Igår red Adina och jag på ovalen med Tindra (Adina hjälpte mig med morgonfodring och mockning mot att jag tittade när hon red och gav lite tips) och de första 10 minuterna var Furða hoppig och studsig och överallt med alla ben, men sedan släppte hon helt och var bara så fin! Och fokuserad!
Idag red jag ut med henne själv och fokuserade på tölt. Vilket gick väldigt bra!
Hon slappnar av fortare och fortare och tölten är riktigt fin när hon släpper i länden!
Red till vägslutet och vände (det är en sån väg) och efter lite skritt plockade jag ihop Furðisen lite och red igång i tölt och hon var helt avslappnad och ren, vilket är typ första gången som hon är det direkt ur skritt!
Nöjd och glad slappnade jag av och red  och njöt av vädret, hästen och underlaget och– Vips! Furða tvärnitade och flöög åt sidan – rätt ut i snömassorna på sidan av vägen.
Och det var inte lite snö att landa i. Nu satt jag kvar (även om det var på håret), men pålle stod upp till näsan i snön. Bokstavligt talat! Vi stod i så djup snö att jag hade snö över mina knän när jag satt i sadeln. På något vis simmade, trasslade och kravlade vi oss upp på vägen igen.

Förvirrad tittade jag mig omkring. Vad hade hon blivit så rädd för?
Ja – det var ju läskigt… det var en snövall på den plogade vägen som hade fått lite sand på sig och därför var prickig och såg annorlunda ut.
Furða stod och skakade och “trumpetade” och var liiivrädd för snövallen (som vi ridit förbi åt andra hållet för en liten stund sedan).
Lilla gumman…
Kollade så hon var ok efter snödykningen och sedan spenderade vi ca 15 minuter med att gå och nosa och “klappa” på snövallen och sedan skritta av och an förbi den och till slut tölta samma sträcka. Sedan kunde vi fortsätta hem och Furða var hur avslappnad och fin som helst.

Gná står på boxvila fortfarande och äter Metacam. Och har tråkigt stackaren. Hon får en ordentlig rykt per dag och gos så mycket jag hinner.
Började skotta upp sjukhagen idag, men vette tusan om den går att använda. När Furða fick gå där efter att hon jagat Hjartangná genom staketen några gånger (och innan vi hunnit fixa en ny hage åt henne) ägnade hon några dagar  åt att gå runt och runt i hagen och trampa upp ett spår i hagen. Nu när jag började skotta så har det ju frusit under och spåret är djupare än mitten på sjukhagen. Så det är rätt ojämnt underlag. Vilket Gná inte får ha. Suck.
Stackaren.

Well, det är inte så mycket jag kan gör åt just nu. Så tills vidare får hon stå på boxvila och så skall jag ringa veterinären igen och diskutera.

Nu är det dax för kvällste med maken.
Ha en bra vecka ni där ute!

Kväll

Wednesday, February 10th, 2010

Onsdag kväll och soffmys efter ridning på Furða och lektioner på Fors.
Och blodgivning!

Idag har jag varit en duktig medborgare och givit blod!
Praktiskt när Blodbussen kommer till Haninge C.

Igår red Jill och jag ut på Furða och Kengála och det var inte Furðas och min bästa dag. Inte alls. Furða vilade dagen efter öltölten och var piiigg. Och hoppig och mera hoppig. Hon for hit och dit som en skottspole och höll knappt ordning på benen på sig själv.
Hu!
Idag red jag på ovalen och jobbade bara med att hon skulle ta det lugnt. Och det var liksom en annan häst under mig än igår. Trevligt!

Gná, lilla stackaren, står på boxvila och äter Metacam en vecka. Efter satt ha stått med zinkaband i tre dagar var benet lite bättre, men hon reagerade lite på palpation av senan och jag tyckte hon markerade lite i trav.
Så jag ringde veterinären och diskuterade och hon skrev ut Metacam och skall komma och göra ett UL på benet nästa vecka.
Lilla gumman. Vad gör man med en häst som är så känslig i senorna? Hon får inte gå i djup snö alls. Sjukhagen ligger under massor snö så den är off limits. Boxvila alltså.  🙁
Tills matte får tid att skotta sjukhagen i alla fall.

Jaja, i övrigt är allt väl.
Klubbarna börjar maila och boka in en till att döma tävlingar. Och idag har jag anmält mig till SIFs domarseminarium på Dille Gård i Östersund i mars! Skall bli jättekul!