Dagarna rullar på. Hästarna med.
Britta är sjukskriven en liten stund så jag har även Váli och Vísir heltid just nu.
Så just nu är det lite pysslande med att vilka dagar vilka hästar skall jobba med vad. Oftast blir det varannan dag ridning ch varannan dag någon aktivitet utan ryttare för dom.
Den här helgen är den första på länge då jag är hemma och “ledig” (ja, jag rider ju, men i övrigt alltså). Det var mycket skönt! Sovmorgon och mysfrukost med maken bägge dagarna! Ridning i den omfattning jag själv valde – och till råga på allt: i solen!
Gjorde också något jag inte haft ro att göra på länge: jag låg i soffan och läste ut en bok. I ca en och en halv timme bara lkåg jag där och läste! Så himla skönt och rogivande!
Boken jag läste ut var Fredrik Backmans “Min mormor hälsar och säger förlåt”.
Hans förra bok “En man som heter Ove” har väl de flesta läst (om ni inte har gjort det så GÖR då för Guds skull det!) och det här är allts uppföljaren. Skriven lite på samma sätt, men en annan historia. Om att inte vara helt som alla andra när man är snart åtta år och har en mycket annorlunda mormor.
Den är en en bra historia, ibland blir språket lite irriterande, men så tar historien över igen och blir så bra så man glömmer det som irriterade i språket en liten stund.
Jag tror det här är en sån där bok som man antingen älskar eller så lägger man boken ifrån sig i irritation.
Jag älskade boken!
I lrdags red jag ut med Exakt en lite längre sväng och bara njöt av solen och töltade långa sträckor. Och mycket övergångar där emellan. Korta upp och länga steget. Underbar sväng på underbar häst och en riktigt rolig sväng på den bästa lilla vita Váli efter det lyfte humöret ännu mera! Ah, vad bra jag har det!
Igår jobbade Vísir ambitiöst på volten och sedan jobbade Erica på Tindra lika ambitiöst.Sedan var det löshoppningsdags!
Först ut Brandi och Nykur. Glada och lekfulla gossar. Emellanåt stod vi bara och tittade då de lekte och lekte. Så himla söta brorsorna!
De får hoppa låga studs (bra träning för bakknäna!) och välja varv och tempo lite själva.
Rasande söta när de skall leka i sprången. Vi fångade efter en stund in dom och lät sedan en åt gången hoppa lite mera på allvar några språng och slutligen fick de jogga av sig lite utan bommar.
Lilla B som fått sig en liten halsklippning också som ni ser! (My fotade, tack!)
Sedan var det Váli och Exakts tur!
Exakt är inte jättemycket löshoppad. Vet inte om han någonsin provat på det på Fors (tror inte det) och hos oss har han provat en gång förr.
Men han är smidig som en katt och rädd om sina ben och jessus vad han hoppar! Vi gjorde samma sak med de här grabbarna. Jogga fram över bommar (mera rusa av sig värsta energin…) och sedan låga studs åt båda hållen. Liten paus och sedan fick de hoppa en och en.
Full fart över hindren!
Váli är ju också en riktig hopptalang som dessutom älskar att hoppa, men jag är lite försiktig med att låta honom hoppa för mycket än.Han är i full gång och jag känns fin och jämn, men ändå är jag försiktig och kanske lite fjantig med honom.
Hur som helst fick han hoppa bara långa studs och inte riktigt lika många skutt som Exakt.
Exakt fick hoppa några lite högre språng och sedan fick båda grabbarna jogga utan bommar.
Resten av dagen har gått till lite stillsamt hemma pyssel, en joggingtur (!) och lite massage av maken inför ett naprapatbesök.
Vilken helg!
Nästa helg skall jag till Umeå igen och jag ser fram emot att få fortsätta med eleverna där!
