Posts Tagged ‘broddar’

Snö!

Monday, December 14th, 2009

Kallt, -7 grader nu, och SNÖ!
Underbart!

Efter en lugn morgon med surfande i soffan och lite pappersarbete och en massage red jag Sága för första gången på riktigt länge.
Hon är nu 4 ½ år och stor. Och verkar växa mera.
Och vilken härlig häst! Allt bara finns där! Det är bara att sätta sig ner och plocka fram! Och hon har vuxit så mycket mentalt också sedan i jag red in henne i våras.
Hon har en gudabenådat fin trav. Verkligen stundar fram med långa kliv. Men ibland blir de lite många ben, mest baktil och så tappar hon balansen och det blir passtaktig tölt. Dock inte grisepass längre 🙂
Och hon har blivit väldigt mycket starkare i traven.
Tölten är bra för det mesta. Visst ligger passtakten där och lurar lite med de långa bakbenen, men hon försöker verkligen och är ren långa sträckor. Med aktion!
Galoppen är bra, men än så länge behöver hon tempo för att orka hålla ihop den.
men det som är allra bäst med Sága är hennes lyhördhet och samarbetsvilja! Utan den är inte gångarterna tillnärmelsevis lika roliga att rida.
Grattis Jill till en riktigt fin häst!

s

sa
Sága förra vintern i tölt och galopp (foto: överst: Jill, underst: jag)

sagaaug091.jpg
Sága travar lös i augusti 2009 (foto: Erica Osterman)

Då Sága stod i sin box och mumsade tog jag in Gná och skruvade i två broddar i varje sko och red ut en liten runda.
Det hade hunnit bli kallare och underlaget på ängarna var perfekt!
Det var mörkt, men snön lyser upp så fint och vi jobbade med trav och galopp-övergångar ute på ett stort, underbart fält och livet var så där perfekt som det bara är ibland! 😀
Gná var alert och fin och vi njöt nog lika mycket båda två!

Nu är det snart dags för middag och jag booorde ta tag i mitt skrivbord innan det…

dubbat

Tuesday, October 20th, 2009

Ja, eller nästan dubbat och klart.
Bilarna och transporten har fått vinterdäck och idag blev det vinterdäck även på hästarna. Eller nästan. Broddarna får vänta lite, men nu har de skor som är redo för att dubbas vid behov.

Fick se analysen på hösilaget idag och det är tyvärr katastrofdåliga värden. Så nu blir det till att köpa extra protein till pållarna i vinter. Eller ja, redan nu. Attans. Alla andras hövärden har ju varit så fina i år.
Well well, det är väl bara att bita i det sura äpplet och göra det bästa av situationen.

Tränade på gymmet idag (som så många gånger förr) och jag tänker varenda gång jag springer på löpbandet att jag beundrar alla som orkar springa mer än 15 min.
Och då har jag ändå blivit bättre. Tidigare var jag helt slut efter 10 minuter på bandet.
Nu orkar jag faktiskt 15 min, men inte mycket mera. Hur kan man vara så genuint dålig på att springa/jogga?
Cykla långt – nema problema
Gå långt- fine!
Rida många hästar-  no problemo!
Jogga – döööd efter 15 min.

När vi var i Sundsvall och dömde, Malin och jag, så tränade vi ju på hotellets gym. Malin påstod att hon aldrig springer och skuttade upp på bandet och sprang hej hopp i 35 minuter.
Jag, som springer på det jäkla bandet 2-3 gånger i veckan, slaknade som vanligt efter mina 10-13 minuter.
Dock kände jag mig rätt fräsch även efter 15 minuter idag, men bestämde mig för att styrketräna och spara lite springkraft till morgondagens uppvärmning inför Cirkelträning/core-passet.

Nu har Helena skott sig på andra…

Tuesday, November 4th, 2008

…igen. Kul är jag också
Helena är då min hovslagare Helena Gutå. Underbar hovslagare! Bättre går inte att hitta enligt mig!
Idag skodde hon sig på (och skodde) Tindra, Gná och Kengála.
Samtliga fick även broddar på. Nu har det ju varit minusgrader på nätterna och isfläckar här och var och man vet ju aldrig om vintern slår till. Bäst att vara förberedd.
Lykta fick en hals-bogklippning medan de andra skoddes och Tindra och Kengan fick även de varsin liten halsklippning.
Red Tindra igår på volten och lite på ovalen. Myshästen! Hon är bara så underbart kul att rida. Vi känner varann så bra och allt bara funkar! Och hon var till och med lite flott när vi öste på på ovalen.
Fákur red jag på volten igår och jobbade med smidigheten (alltid…) och att han skall följa tygeln i galopp och så att länga och korta bakbenssteget i skritt.
Ute är tölten inget problem, men på ridbana är det som förgjort att tölta. Korta stunder kan han släppa, men så plötsligt bara binder han sig och går in i sig själv igen.
Undrar om det någon gång hänt något på volten med honom. Eller om det tidigt satts för stor press på honom i tölt inne på volt (för tidigt)?
Funderingar.
Red honom idag på ovalen medan Jill tittade på. Han kändes bra! Rätt så uppe och lös från början och töltade rent. Så länge vi var på ovalen. Red in på volten i mitten av ovalen och galopparbetade lite och visade sedan Jill vad som händer med tölten på volten.
Hon kom med idén att rida in och ut från volten i tölt och prova hur det känns. Så jag provade.

Startade inne på volten i (passaktig) tölt och red ut från volten i tölt. Och vips! När han kom ut på ovalen blev tölten ren. Töltade en bit, red volt tillbaka (fortfarande i tölt) och så tillbaka in på volten. Tre-fyra steg var rena inne på volten och så blev det passtakt igen. Fortsatte att rida in och ut från volten i tölt några vändor och varje gång han kom ut på ovalen blir han ren i takten och så fort han kommer in på volten spänner han sig och blir passtaktig. Sista gången jag red in på volten fortsatte han dock att tölta rent ett helt varv inne och fick avsluta då!

Gná blev avmaskad i söndags efter kursen och vilade igår. Idag skrittade vi 25 minuter i skogshagen och klättrade bara samt jobbade med att hålla uppmärksamheten på mig och formen lång och låg hela tiden.
Det gick riktigt bra! Hon kändes lugn, mjuk och fin!

gna14.JPG

När jag hade städat efter Helena i stallet och mockat och fixat lite åkte jag hem och käkade lunch.
Hade lite av köttfärssåsen från i förrgår kvar så jag lade den mellan två rostbröd och in i mackjärnet med det. Mums!
Det är väldigt mycket barndomsminnen för mig med just det. Pappa gjorde ofta (det kanske inte var ofta, men jag minns det som ofta) precis den “rätten” till oss två (mamma är vegetarian). Köttfärssås hette “prytla” hemma hos oss och pappa gjorde den godaste “prytlan” som fanns. Speciellt då den var mellan två rostbröd!

Kvällen skall avslutas med lektioner på Drakboda och kvällsfodring i stallet.
Samt mys i soffan med maken, kanske framför någon film.