Första arbetsveckan klar. Ja, egentligen började jag ju jobba igår, så så mycket till vecka kan man ju inte kalla det. Váli och Vísir har jag ridit den här veckan, nästan hela den, men i övrigt har det ju varit väldigt lugnt.
Nykur och Brandi fick skor igår.
Idag när jag tog av Vísir flughuvan, som han fick på sig igår då han var lite rinnig i ögonen igår, var han dock väldigt kläggig i bägge ögonen och det ena var helt igenmurat och efter lite rengörande med både vanligt vatten och ögonvatten jag lyckades hitta så konstaterade jag att han var tydligt svullen runt ena ögat. Men han hade inte feber utan helt normal temp. Dock vadet helt klart inget man rider med.
Ser ut som ett getingstick. Han fick stå inne i boxen medan jag och Váli tog en klättertur ute i skogen.
Då Váli var riden och avspolad tog jag en sväng på Brandi på volten. Åh, vad min fining är kul att jobba med! Vilan har gjort honom gott både för kropp och själ.
Vi började med ett tips från Atli-kursen. Att både från marken och ryggen lära lillpålle att sänka huvudet och länga halsen stillastående. Från maken provade han snabbt på rätt sak. Jag stod framför honom och började med att hålla lite lätt i bettringarna och så peta lite lätt i vardera och fortsätta småirritera och peta (på samma sätt som om jag kramade lite mjukt höger-vänster i tyglarna om jag satt på ryggen) tills han provade på att sänka huvudet pyttelite mot marken, då släppte jag direkt och berömde massor. Gjorde sedan om några gånger och berömde massor då han frågande sänkte huvudet (att sätta sig på huk kan hjälpa om hästen inte förstår). Sedan satt jag upp och gjorde samma sak från ryggen innan jag red fram. Lite förvirrat provade B först med att rygga, sedan med att kyssa stigbygeln innan har råkade testa på rätt grej, sträcka huvudet lite framåt-nedåt. Första gången han gjorde det och jag släppte tyglarna och berömde i övermått kunde man nästan se frågetecknen sväva över hans huvud.
Gjorde sedan, efter lite skritt, volter och övergångar, så att jag red på den övre 20-m volten i trav tog ner till skritt och vände snett igenom. Mitt på diagonalen gjorde jag halt och bad Brandi sänka huvudet (alltså inte ställa sig “i form” utan sträcka ut halsen och ner nosen mot marken). När han tänkte åt rätt håll berömde jag massvis och red fram igen (fortsatte vägen längs diagonalen) och in på den andra 20-metersvolten där jag jobbade i skritt mot skrölt ett varv. Skritt igen och snett igenom med halt och huvudsänkning på mitten. Och så trav igen.
För varje halt reagerade B lite bättre och snabbare.
Avslutade med en galopp i vardera varv, lite kort och busigt och satt av och ledde honom några varv.
Ca 20 min, lite fuktig bakom öronen.
Innan jag släppte ut herrarna kollade jag Vísirs öga igen och nu hade han öppnat det lite och såg betydligt bättre ut i det. Lite klägg hade kommit till igen så jag putsade ur det och konstaterade igen att det måste vara ett getingstick. På med flughuvan och ut i hagen och så en sväng via apoteket för inhandling av mera ögonskölj.
Imorgon kommer en odräktig Tindra hem.
Damen har varit helt ointresserad hela tiden och inte ens reagerat på spruta. Hon är kollad två gånger av veterinär och har släppt ägg och har gulkropp, men brunstar inte. Vi vet inte varför. Antingen har det något med den extrema värmen att göra (det är tydligen två ston till som beter sig likadant där) eller så tror hon själv att hon är dräktig.
I slutet av maj brunstade hon rejält och sedan tyckte jag mig se en liten brunst i mitten av juni. Men sedan har det alltså varit tyst.
Då hon inte brunstar kan man inte heller ta ett bakt-prov.
Så hon får komma hem och vara ridhäst ett år till (“inte mej emot” kvittrade Erica glatt) och så får vi se om vi hittar en brunst nästa vår som vi kan ta bakt- prov på och se så allt är ok och så får hon åka tidigare till Vaki då.
Ingen kris. Men så klart lite trist.
Nu är det sängdags.
Vi avslutar bara med lite söta bilder på Gná från när jag träffade henne hos Nona i juli:
Vanvettigt skönt att bli kliad
Fina Gnun!
På lång tygel i ridhuset
