Archive for June, 2013

Bloggdags

Saturday, June 8th, 2013

Jaha, man kanske skulle drista sig till att skriva ett inlägg, eller vad säger ni?

Sedan sist, då jag precis kommit hem från en lång, tung och rolig tävling på Strömsholm har vad hänt?
*funderar*

Hållit lite strölektioner. Inga mängder, vilket varit rätt skönt. Trots att jag älskar att instruera och brinner för att lära folk rida bättre och lära sig kommunicera rätt med sina hästar, så är en lugnare vecka då och då rätt skönt.
Och som alltid i juni börjar min kropp ställa in sig på “semesterläge” och påtala att den årliga vilan börjar närma sig.
I tisdags kom hovslagaren och skulle sko de två ungtupparna Brandi och Nykur. Efter en snabb överläggning med oss själva och Hovis fick hon helt enkelt sko av och verka bägge. De skall ändå på vila snart, så det kändes lika bra att låta dom på barfota.
Har ridit Brandi två vändor efter det och han har känts bra. Inte ömfotad, vilket Nykur var.
Brandi och så sjukt rolig att jobba med och jag är hjälplöst kär i honom. Attans.
Nu kommer det ju inte gå att sälja honom… Well,well, vi får se vad tiden utvisar. Fin som tusan och så himla trevlig i psyket är han i alla fall nu.

Imorgon skall jag tävla Váli och Vísir på Vallfaris tävling på Häringe.
Nära och bra. Váli skall gå femgång och Vísir sin sista lättklasstävling. I höst är det dags för öppen klass för honom.
Under vecka har bägge herrarna skött sig bra. Lilla vit till och med ypperligt bra. Det är så sanslöst roligt med dom båda, men faktiskt främst med Váli då hans förutsättningar varit så annorlunda än Vísirs.
Vi fokuserar fortfarande mycket på skritt och olika övningar däri samt att klättra och gå i skogen. Tölten funkar till 98% hemma. Idag töltade han härligt rent och avspänt även utan boots! Både på volter och längs fyrkantsspåret. Tölt på tävlingsbanan är fortfarande ovisst. Det kan gå toppen (5,0!) eller botten (2,0). Har upplevt båda delarna.
Hemma töltar han för mera än den eftersträvade 5,0:an (som kan ses i det här inlägget)!
Vísir känns verkligen som han är på “G”. Han tar hjälperna, blir smidigare och starkare och i måndags var det en glädje att se honom med sin matte. De har höjt sin nivå tillsammans så otroligt den här våren!

På nationaldagen var jag ute hos Carro och Kelda och kollade av läget innan söndagens tävling och sedan red jag Krás på banan. Det tar sig där också. Madam måste bara få jobba sin skalle så hon är med mentalt.  Det är där problemen för henne sitter.
Men lite jobb i repgrimma innan uppsittning och konsekvent jobb där samma beteende alltid får samma konsekvens så han man en lös och ledig pålla som dessutom börjar tänka rätt mot tölten.
Sedan red jag och Erica ut på en långis med Tindra och Vísir. Över terrängcampen till Stav och runt travslingan i Stav och sedan var det depåstopp på Lillhästen. Påfyllning i form av glass och vatten och snack med bekanta.


Glass och häst i skön harmoni


Tindra kollar så Erica skriver rätt hashtags på instagram

Efter vätskepausen red vi “valackbanan” runt och hem.
Och firade nationaldagen med grillmiddag på altanen. Pelle och Erica skojade om att jag är nysvensk, då jag (trots 16 år i Sverige) blev svensk medborgare förra året…


Hos oss heter det inte finservetter, det helter FEIF-servetter. Men fina är de, va?

Igår var det också en liten lektion, samt ridning av diverse hästar i stallet. Krás hade ett sår på hasen och var lite halt, så hon fick vara. Váli var otroligt trevlig på volten.
Kvällen avslutades med ytterligare en trevlig grillmiddag och film.

Idag har jag dömt SM-kval på Örnäs 9 – 12.30 och sedan har jag ridit Váli och Vísir samt packat inför morgondagen.
Som startar tidigt, så jag måste gå till sängs nu.
Skall försöka få ihop en rapport från tävlingen imorgon!

 

Hemma igen

Monday, June 3rd, 2013

OMFG vilken helg.
Långhelg, what ever.

Kom till Strömsholm på torsdag kväll och stack ut och sprang en sväng i den vackra omgivningen.
Strålande vacker och lagom varm kväll!Passade på att ta den här bilden med mobilen, inte så pjokigt va?

Boendet var på Strömsholms vandrarhem, vilket är helt ok -men att som domare på så här stora tävlingar dela boende med ryttare, som går upp jättetidigt, har egna ryttarfester på plats osv är lite…ja faktiskt jobbigt. Vandrarhemmet är väldigt lyhört och vi väcktes lite då och då av slamrande dörrar (det går inte att stänga de där dörrarna tyst, så det var inte deras fel, men det var inte bara jag som väcktes). Dessutom var det nått fel på värmesystemet så elementen i rummen var glödheta och det var ett lätt tropiskt klimat inne i rummen. Trots att vi uppmärksammade ägarna om det så löste det sig tyvärr inte.

Tävlingen var en nationell tävling modell lite större. 153 ekipage.
Tre dagar, som borde varit fyra. De innebar i stället väldigt långa dagar. Vilket innebär mycket kaffe, otroligt låg humor, många skratt och hunger och trötthet.
Men går gör det ju. När det på lördag kväll regnade hela stilpassen och jag stod med startflaggan och flaggade igång tiden för ekipage efter ekipage och kände hur jackan långsamt började läcka kände jag mig (förutom trött och hungrig) rätt modstulen.
Men vi fick (slutligen) middag även på lördag och alt blev bra, som genom ett trollslag  😉

Vilka ekipage det var på den här tävlingen! Det var som lill-SM! Fasen, femgången och T2: n var mera VM-standard. Sanslöst!

Jag sov som en jäkla stock i natt i alla fall.

Idag har Brandi jobbat ute och fått sitt första riktiga bad, Nykur, Váli och Stígur har alla jobbat på volten på volten. Samtliga var väldigt duktiga!