…men egen säng bäst! Och det är ungefär det som är bra med hemma.
Det är ju kallt här! Att -2 kan kännas så kallt! Och det är töväder nu förresten. +2 grader. Det måste ha varit i november som det senast var plusgrader.
Men plusgrader i januari känns fel. januari är ju vinter, även om jag inte gillar kyla så där överdrivet. Det skall vara kallt i januari. Så de så!
Så har vi ju då alltså kommit hem från Lanzarote!
Och vilken skön och rolig resa vi haft! Underbart! Och varmt!
Vi reste den 30/12 till Arlanda och åt där en trevlig middag och sov sedan över på Rest and Fly vid Sky City. Vårt plan gick redan 06.55 på fredag morgon och det gör att man bör vara vid incheckningen mellan 5-5.30 på morgonen. Då vill man inte behöva förlita sig på SL och Arlanda Express för att att sig ut till Arlanda. inte den tiden på morgonen och inte i vinterväglag.
Hotellet är helt ok och trevligt och hade sköna sängar, men att sova var som förgjort. Tror jag slumrade två timmar den natten.
04.15 gav vi upp och gick upp och väntade på att incheckningen öppnade och åt sedan frukost.
Väl på planet sov jag rätt mycket.
Nyårsafton firade vi med mamma, Pia och Katinka på en fin restaurang men fin utsikt. Och god mat!
Vid tolvslaget stod vi med fötterna i sanden på stranden och tittade på fyrverkerierna. Som var lite fåtaliga. Faktiskt. Pia visste dock att berätta att de stora fyrverkeriet, som staden sponsrade skulle gå av stapeln kl 02.
Det gjorde det. Jag vaknade av det. Som det small, lät som det var krig utanför. Men gå upp och titta orkade jag inte. Så jag sov igenom det.
Hotellgården vid poolen, utsikt från vår balkong
Utsikt mellan hus
Sedan var det fina, lata dagar! Vi läste i solen, solade och promenerade på gatorna och njöt av stranden! Och badade i såväl Atlanten som i poolen.
Mestadels sol och +20 – 23 grader är inget man lider av.
En dag hyrde vi en bil och åkte till Timanfaya, som är nationalpark.
Lanzarote härjades på 1700-talet av vulkanutbrott. Minsta sagt. I sex år spydde vulkanerna på ön ut lava över ön och dödade massvis med – ja allt. Människor, djur och växtlivet.
Idag, då vulkanerna har varit stillsamma sedan 1820-talet, är området nationalpark. En hisnande sådan.
Man kör bil in på området och parkerar vi en högt belägen restaurang/shop där de serverar mat grillad på vulkanisk värme (bergvärme liksom). Sedan åker man med en buss på riktigt smala vägar (otroligt skickliga chaufförer!) genom lavalandskapet och får information om utbrotten, floran (som ju då näst intill inte existerar) och historian runt parken.
Landskapet var verkligen häpnadsväckande vackert:
Lava som, tack och lov, stelnat för väldigt länge sedan!
Vulkanlandskap
Vulkankrater
Vi åkte sedan uppåt på ön till något som kallas:
Cueva de los Verdes – De gröna grottorna.
Inte för att de är gröna. Men vackra och väldigt häftiga är de!
Här är en väldigt speciell del av grottorna, men jag vet inte om jag skall avslöja varför…
Läs dock gärna här lite om grottornas historia, mycket intressant!
Lanzarote är en rätt liten ö, ca 6 mil lång och 2 mil bred. Så avstånden är inte speciellt långa. Vilket nästan fick oss att köra fel några gånger. Jag hängde inte med på kartläsningen när 5 cm på kartan tog typ 5 minuter att köra (nej, det stod ingen skala på kartan).
Pia springer mot vågorna
Atlantbad!
Pia har en ny fiiin handduk
Jag spanar ut över poolområdet
Mamma och jag löser korsord
Längs strandpromenaden gick vi många gånger. På kvällen för att hitta någonstans att äta och se solnedgångarna och på dagarna för att komma till stranden, kolla i affärerna (shit vad mycket crap det var i dom) och se på staden och stranden.
Det verkade vara en tävling mellan restaurangerna om att ha flest kök representerade. Du kunde få Tex-Mex, Tapas, Italiensk, Fransk och Spansk mat på samma ställe.
Två av kvällarna var vi dock på Taberna Nino. Helt underbar Tapasrestaurang!
Jag avslutar med lite vyer.
