Meeen vad november är grått och lerigt!
Så grått och lerigt och tråkigt så Vísir tänkte att han skulle ge oss lite spänning. Så han skaffade sig helt sonika lite gaskolik sådär oförhappandes.
Tur i oturen var att koliken anföll när Britta och jag stod och tittade på honom. Han gick från att vara helt ok (normal) till att få jätteont på 30 sek!
När jag, efter att ha masserat patienter i Tyresö, kom till stallet hade Vísir precis fått lite hö inne i boxen och Britta stod och sade “men killen vill du inte ha hö?”. Då blir man ju lite orolig då det här är en kille som gillar mat. Strax lade han sig ner och såå upp igen och så ner!
Anade oråd och gick in till honom och då började han bukandas och stampade några gånger. Lyssnade på magen på honom och det var tyst – så tyst.
Britta fick direktorder att gå bort till Evidensia Stav med honom på en gång och jag tog bilen.
När vi traskade in på kliniken och sa “hjälp – den här killen har kolik” sa de “nämen en till!”.
Vísir var den 4: de hästen den dagen som kommit akut in med kolik.
Typiskt då det varit ner till -5 grader (första riktiga minusgrader-natten). Vísir har förmodligen druckit lite dåligt och ev fått i sig lite sand eller jord så.
Vi fick komma in direkt och Maria lyssnade och kände och konstaterade att han hade väldigt mycket gas i tarmarna. Gaskolik alltså. Han sondades med parafinolja och fick smärtstillande och dropp och så behövdes det övervakning över natten.
Vi hade en sån himla tur att Ancan från Karlslunds Gård också hade en kolikhäst som måste kollas till under natten (Evidensia Stav har inte jourpersonal, så vi erbjöds att ha hästen där, men måste själva kolla till honom) så Vísir fick åka med till Karlslund och stå där över natten.
Stackaren mådde inte bra under nattten. Kramper i magen, bukandning men inte så dålig att det blev farligt så Ancan höll koll och han fick stå på vibrationsgolvet (som är bra till mycket!) och skaka i omgångar.
Tidigt i morse var han tillbaka på kliniken och vi möttes alla upp där.
Fortfarande ont och han såg uppdragen och trött ut. Ny rektalundersökning och sondning med parafinolja och så fick han smärtstillande och kramplösande medicin samt ställas med dropp igen. Vad skönt det var att se när den kramplösande medicinen tog – plötsligt andades han normalt igen och såg piggare ut!
Nu har han stått på kliniken hela dagen och fått dropp och övervakning och han är bättre med behöver övervakas även i natt och kollas imorgon igen!
Fy vilken pärs det är när de är dåliga så där! Men så skönt att:
1) det händer mitt på dagen en vardag i dagsljus (annars tenderar koliken att dyka upp på en fredag-söndag sent i mörker då veterinärvård är som dyrast och man inte ser ett smack)
2) det hände när han stod inne och vi var bredvid (vi hittade honom inte ute i hagen jättedålig efter Gud-vet-hur-länge)
3) vi har promenadavstånd till en jättebra hästklinik och får hjälp direkt4) Karlslunds-folket är underbara och alltid ställer upp!
Blir frisk fort nu älskade Vísir!
I övrigt har Exakt töltat fort i mörkret (oj vilket tempo han kunde hålla i tölt! Första gången jag verkligen kände tryck i honom i ökad tölt!) och Brandi gått superfint och med både avslappning och tryck i både tölt och trav. Och mitt när vi travade så avslappnat och fint och var helt fokuserade så står det fem jävla rådjur mitt på travslingan och vi är så fokuserade så vi inte ser dom så när de studsar iväg som popcorn åt alla håll blir både Brandi och jag så rädda så vi håller på att fall omkull! Men det gick tack och lov bra!
Vi fick till riktigt trevlig pass en lagom lång bit också – kändes mycket lovande och bra!
Idag har Brandi och jag lekt med longreining i lilla fyrkanten i 15 min och bara övat på attt lyssna, vänta och svara avslappnat på hjälperna från marken. Och flytta ett ben åt gången i en riktning (jmfr med alla ben hoppar hit och dit och ganska fort), Váli har fått ett tömkörningspass och Exakt har ätit sig i form (han håller på att tunna ur lite och får varje dag komma in och äta extra hö samt lusern, krafft muskel och mineraler).
Brandi med “benen i oordning” förra hösten