Posts Tagged ‘ATG-kliniken’

Tar det aldrig slut?

Monday, February 23rd, 2009

Idag skulle Sól och Sága skos.
Så blev det ju då inte.

Morgonfodrade åt Mona och släppte ut hästarna och fixade med lite mockning och sånt. Precis när jag skulle ner till lösdriften och hämta in småtjejerna ringer Hartangnás ägarinna Mona och säger att hon inte hittar Sól.
Jag tar grimmorna och går ner för att leta.
Efter en längre rundvandring i hagen hittar jag lillan (Sól).
Hagen är en stor (jättestor) skogshage och så är det uppöppnat så de även kan gå på en äng. Precis i kanten av ängen står Sól. Hon gnäggar lyckligt när hon ser och hör mig. Hon står upp med vänster framben böjt. Hon är blöt, kall och skakar. Och stödjer inte på vänster framben.

Jag kommer fram till henne, sätter på henne grimman och känner igenom benet. Ingen värme, ingen svullnad, inga sår.
Men helt klart har hon ont. I snön syns det att hon legat ner, men nu står hon.
Hur länge har hon stått/legat här? Varför är hon helt ensam här? Inga andra hästspår heller.
Har hon förvirrat sig ut på ängen i mörkret och halkat omkull då hon försökt hitta ingången till hagen igen?

Jag prövar leda henne några steg och hon hoppar verkligen på tre ben.
Ringer Hjärta-Mona och förklarar situationen. Hon kommer raskt och vi ringer Mona och Jill som är i stallet och förklarar var vi är. De kommer rask med täcken och bil.
Jag ringer veterinären för akutråd och sedan kliniken. Får instruktioner att linda benet med tidningar (om det är en spricka) och komma dit med henne.
Tack och lov att vi bor så nära ATG Södertörn (ca 1 km).
Jill och jag hämtar transporten, medan Mona och Mona långsamt får med Sól till bortre grinden (ca 40 m, tur att hon var hyfsat nära en grind). Vi lindar benet hårt med tidningar och baxar henne till transporten.
Sól är helt klart chockad, trött, kall och har ont. Men hon nästan kastar sig in i transporten, som om hon förstod att det var hjälp.

Kör oändligt långsamt och försiktigt till kliniken och steg för steg hoppar vi in.
Veterinärerna och tar direkt hand om henne och efter en snabbundersökning får hon lite smärtstillande och vi tar oss till röntgenrummet.
Veterinären Elisabeth tycker hon är liiiite lite svullen över armbågen och eventuellt lite ömmare där. Men det är mycket svårt att säga, då hon inte visar nästan något alls i känsloväg.

Röntgen bogled, armbåge, överamsben och framknä. Inga sprickor, inga frakturer.
Mellan röntgen blir Sòl oroligare och börjar krafsa med det skadade benet. Hon har inga problem att röra det  hit och dit och överallt – hon vägrar dock att sätta ner det.
Hon börjar nu vara mycket trött och chocken börjar släppa. Hon är blöt av smält snö och svett.
Hon får gå in i en box, får ett stödbandage på det andra frambenet. Efter nogrannt skrapande med det skadade frambenet och nosande i spånet lägger hon sig ner.
Hon rullar inte utan bara ligger där helt utmattad.
De klämmer genom hoven medan hon ligger, men hon rör inte en min. Hoven och benet är kallt och inte svullet.
Vi bjuder henne vatten, men hon vill inte ha.

Och där är vi nu. Hon är kvar på kliniken och de har inte hittat något. Vi fick åka hem då hon måste få vila innan vidare undersökning.

Nu ringde de från kliniken precis medan jag skrev. De vet fortfarande inte varför hon har så ont. Hon äter och dricker, har normal temp och ligger helst för att hon blir så trött i det andra frambenet.
Då det är varmt inne på kliniken har hon fått flytta ut i det andra, svalare stallet och jag skall åka dit med ett täcke till henne.
Hon får stanna kvar över natten. Det kan vara en liten spricka, som inte synts på röntgen då den var ny, det kan också vara så att hon halkat omkull och slagit i benet så en nerv har “domnat av” av smällen och då kan det ta ett tag innan den återhämtar sig.
Men time will tell.

sol1.jpg
Min vackra Sól som föl (foto: Jill eller Triss)

Herregud – tar det aldrig slut???
Varför skadar sig mina unghästar jämt? Och vad är det för fel på årgång 05?
Keilir, avslitna sträcksenor vid 1,5 års ålder (fastnade i staket)
Sága, dubbla hovbensfrakturer vid 10 månaders ålder (läkte helt)
Sól, fastnade med huvudet i en höhäck för ett år sedan och nu det här.
Alla tre födda på samma gård 2005.

När jag kom tillbaka från kliniken red jag ut på Gná och hon var så himla fin och duktigt! Vad skönt det i alla fal!

Nu skall jag försöka uppbringa energi för att orka med ridskolan ikväll.
Jag är nog lite chockad jag med.

ATG

Friday, December 19th, 2008

Idag var jag och Gná inne på ATG I Stav. Jill var med för sällskap och stöd.

Vi började med att springa i gången. Veterinären var inte hundra på om det var något eller inte. Hon kände igenom ordentligt och klämde och tryckte och lyfte och fixade.
Sedan longerade vi i ridhuset. Tjoho! Röra på sig sade Gná och travade raskt runt.
I vänster varv visade hon en liten hälta, ½ grad, och i höger varv inget alls.
Ultraljud av senorna var nästa. Infästningarna såg utmärkta ut både upptill och nertill. Förstärkningsbandet på en av böjsenorna och på gaffelbandet var det lite avvikande täthet på UL-bilden. Vilket det inte skall vara.
En liten sträckning eller vrickning alternativt ett slag (KAN vara från när Gná och Lykta slogs) kan det vara.
Benet röntgadet för säkerthets skull också och griffelbenen är fina och hela.

Gná får nu gå i sjukhage i tre veckor och äta Metacam (inflammationshämmande) i 10 dagar. Små promenader dagligen.
Återbesök på ATG den 12/1.

Efter klinikbesöket, då hästen åter stod i sjukhagen och mumsade mat, åkte Pelle (ledig för dagen) och jag till Handen och gick påSystemet.
Lite Xider, Bacardu Breezer och mycket Starkvinsglögg kom med hem.
Handla mat och hämta ut Metacam till Gnu på vägen hem och så släpade jag, en något ovillig, Pelle med till gymmet.
Idag gymmade jag mest för att hålla Pelle sällskap. Det blev fjärde dagen den här veckan för mig.
Men det lärinte bli så mycket (om något alls) av den varan nästa vecka.
Träningsvärken är hur som helst ett faktum.

Imorgon är det fest! Vi har vår (nu) traditionella klappbytarfest med ett gäng glada vänner. Skall bli kul!

Fick detta mail från Fors, lägger ut det för info:

FÖR INFO VIKTIGT
Hejsan.
Idag har vi fått reda på att 3 hästar i vårt stall har en bakterieinfektion; någon typ av streptokocker och de vet ej riktigt vad, så stallet stängs för in- och utförsel av hästar tills vidare.
Det sätts in penicillin på dessa hästar, så tidigast om en vecka kan vi börja räkna att hästarna är friska. Så efter den 29 december 3 veckor framåt måste vi räkna innan vi kan öppna stallet igen. D.v.s tidigast den 8 januari (21 dagar) så kan vi öppna igen, om inga fler hästar insjuknar nu. Detta innebär också att vi inte rider någon julritt i år tyvärr, utan vi håller oss här hemma på gården även de som är friska, så vi kan jula med oss själva här och motioner Era hästar här hemma de som är friska, RID EJ UT !!!! Är det någon som snorar eller hostar sätt in pencillin direkt idag !!!!! Besök ej andra stallar !!!

För övriga som ej hör hemma i vårt stall är detta en info till ER, va uppmärksamma på Era hästar hemma om de varit här om de snorar och hostar, mota Olle i grinden då !!

Ylva Hagander

Ingen A2 alltså, men Streptokocker
Bra att veta!

piggare

Monday, December 15th, 2008

I lördags var det, som sagt, glögg hos Brittis.
Mycket trevligt! Mycket prat och mycket.
Jag körde till Brittis och intog enbart cola och vatten (vilket ledde till många glirningar) och sedan körde jag vidare, med en lätt överlastad bil, till Fisken i Västehaninge.
Där fick bilen stanna över natten, då lite alkohol kändes rätt att konsumera i det sällskapet jag hade.
Så jag konsumerade lite (såväl pengar som alkohol, mera av det förstnämnda än det sistnämnda), diskuterade hästar, livet och lite mera hästar.
Klockan blev mycket. Efter en lite instickare på Ribby Pub (där jag mest satt och kände mig gammal) fick jag skjuts hem med…jag vet inte vad han hette, men han kom och hämtade upp…jag vet inte vad hon hette heller.
Men Anette och jag åkte med i alla fall. Hemma vid 2 och somnade som klubbad.

xider

På söndag tvingade jag mig själv att sova länge. Jag var iofs rätt lättövertalad.
Vaknade vid 8.30 och låg vaken en stund och övertalade mig själv att somna om. Det gick det med.
Frukost och sedan något jag sällan gör – tog en promenad.
Nu var ju promenaden med ett syfte (annat än motion och luft). Jag måste få hem min bil från VH.
Så promenad 2,5 km till VH; bilfärd hem.

Sedan en sväng till stallet och borsta igenom Gnun och mocka.
Även en sväng förbi Fors för att se på en häst. När jag sett den springa några varv runt i ridhuset konstaterade jag att den säkert blir ok i framtiden och åkte hem.
Nej, hästen är inte för mig.

Resten av kvällen gick lugnt till.
Adina, Jenny och jag åkte till Heron City och åt middag och såg filmen “Livet från andra sidan”. Trevlig film, jag gillar Ricky Gervais (från “The Office” och “Extras”).

Idag tog jag av Gná zinkabandet. Benet är nästan inget svullte alls. Hon är inte öm och inte halt.
Och hon var mycket glad för att få komma utanför stalldörren. Luften var klar och hög och det var till och med lite sol. Jag gick av och an i skritt en vända och när vi skulle trava sa det piiip bakom mig och Gnu skuttade rätt upp i ren energi.
Jag såg inget markerande i traven. Mona, som stod och tittade tyckte hon inte var heeelt ren, men att det var svårt att se då Gná hela tiden slog med huvudet av uppdämd energi.
Hästabiten fick på sig paddar och lindor igen och gå ut i lilla sjukhagen.
“UUUUTE – skönt” sade Gná och rullade sig omsorgsfullt och frustade.

Sedan åkte jag direkt ner till ATG-kliniken och beställde en tid til Gná där. Så på fredag skall vi kolla benet på kliniken. För säkerhets skull.
Tills dess får hon gå lindad i sjukhage.

Idag har jag även tränat fullt igen för första gången, vilket gick bra!
Skönt att vara “back in business”. Om jag nu bara kan lära mig äta på vettiga tider så blir det här bra!

Sitter och tittar på “Design Simon och Thomas”. Jag VILL också att de kommer till mig och fixar!