Ja det var ju det där med att jobba med hästar och ha semester. De två grejerna går inte helt ihop.
Men vad gör det där det är mitt i sommaren och bara underbart att vara ute!
Brandi och Exakt är igång tills jag åker till Finland och det gör mig inget alls.
Jättelänge sedan jag visade lite ridbilder, som inte varit tävlingsbilder.
Det beror mest av allt på att jag inte haft någon som kunnat fota mig. En period, för några år sedan jobbade Pelle hemifrån och kunde därför fota mig och hästarna lite då och då. Nu när jag rider så är jag antingen själv eller så är Monica och/eller Britta där och de jobbar ju med sitt och jag med mitt. Och ibland jobbar vi tillsammans.
Och så tänker jag inte så mycket på fotandet heller. Lite ovalbaneträningar har ju Erica och Pelle varit gulliga och fotat under våren och så har det fotats en del på tävling.
Men det är ju kul att ha “vardagsträningsbilder” på sina arbetskamrater. Och det är väldigt nyttigt att se sig själv på bild (och film). Det är ju alltid mycket att rätta till i sitsen och när man inte har speglar att kolla i på volten så är ju film och foton ett bra sätt att se brister hos sig själv att jobba med.
Den här dagen (i söndags) fotade Pelle mig och Exakt som tog oss ett rätt vanligt ridpass på banan hemma på Skogsäng.
Började med att långa överlinjen i skritt och trav.
Som vanligt; klicka på bilderna för att se dom i större version!
Och sen jobbade vi med övergångar och lösgjordhet.
Bilderna är i nödvändigtvis i kronologisk ordning.
Uppvärmningsgalopp med lång hals.
Fina Exakten! Han ä är fortfarande lite ojämn, men hans lägsta nivå är mycket högre och ändå jämnare än tidigare. Och han är betydligt lugnare både i hantering och ridning. Dock alltid en häst man måste vara vaken med och vara beredd på att plötsligt kan det hända oförutsedda saker.
Jobbar mycket med skritten för tillfället.
Kortar, länger, flyttar, skrittar fram, slappnar av.
Och leker mellan skrölt och skritt.
Och har ni sett – stegen börjar bli längre! Att sedan få med det till en ovalbana är inte så lätt men med tiden skall det väl förhoppningsvis gå det med.
Plockade ihop lite också och kollade “signalstyrkan”
Här har vi precis ryggat några steg och jag ber honom gå fram!
Och så en viktig del: lär hästen att sträcka ut sin hals framåt-neråt stillastående med ryttare på.
Ett mycket bra sätt att få heta/villiga/nerviga hästar att tagga ner och utnyttja oxytocinpåslaget hästen får naturligt av att ha nacken lägre än manken (då hästen i naturen betar).
Avslutade det här ridpasset med att ta av tränset och rida lite “bettlöst” (eller, ja, tränslöst då).
Det här var tredje gången jag provade det på Exakt och han verkar tycka det är kul. Han är rätt ridbar även utan träns. Alla gångarter funkar (även om tölten inte blir superstadig) och han går att rida på serpentiner över hela banan. Ryggar, flyttar sig lite för skänkeln och saktar/Stannar superfint!
Barbacka vågar jag dock inte prova på honom än. Vill vara säkrare på honom och säkrare på mitt knä innan det.
Men en vacker dag kommer vi väl prova – vi har ju tiden för oss.
Halvhalt i tölt
Ber honom gasa på i galopp…
…och sakta av.
Sist, men inte minst en liten videosnutt där jag gasar och bromsar i galopp utan träns. Gillar hur han kommer tillbaka och slappnar av direkt.
Klicka på det lilla hjulet i nederkant och välj HD-kvalité för bättre bild!
httpv://www.youtube.com/watch?v=wVWuROe8n7k
Jag älskar att rida hästar såhär.
Inte hela tiden, men då och då. Det stärker verkligen kommunikationen och som ryttare får man en rätt bra uppfattning om hur hästen balanserar och bär sig själv och hur mycket av tempo, gångarter och styrning som är tyglarna.
Om man som islandshästryttare har problem med traven och/eller galoppen är det mycket effektivt att ha bort tyglarna (eller hela tränset) och bara testa lite utan. Löser ofta mycket.
Halsremmen är ett mycket bra komplement här. Man behöver inte oroa sig för att strypa hästen eller ens trycka på luftstrupen om man inte flyttar upp remmen mycket högt på halsen. Luftstrupen ligger så djupt in nere vid halsroten att det inte är någon risk att trycka på den.
Som halsrem har jag köpt gamla martingaler på tradera eller loppisar och så klipper jag bort det som jag inte skall ha. Så jag har bara en tunn läderrem kvar. 30 kr kostade den här på en loppis. 80 kostade en annan på Tradera.
Jag har två i stallet och en som alltid är med i bilen, så elever kan prova på lektioner eller jag kan använda på träningshästar som inte står hos mig.
Man kan absolut använda ett grimskaft eller ett balsnöre eller liknande också, men jag trivs så bra med läder och det ser snyggare ut också.
