Snö, slask, styrka

January 25th, 2018

Vintern kommer och går här i Stockholm. -15 på söndag, +7 på onsdag.
Massvis med snö och heeelt underbart ute. Vackert like you wouldn´t believe!
Och så är allt borttöat. Blää! 🙁

Och här jobbas på såklart. Rids och rids. Lektioner hålls. Ridskolan är igång igen på Fors Gård och det är så kul att träffa eleverna och våra underbara ridskolehästar.
Och hemma jobbar Tindra och Brandi med elever. Exakt kommer göra det lite han med!

Jag har tagit ett beslut. Moget eller inte, det vet jag inte.
Men den här säsongen skall jag inte tävla. Jag skall ta ett upphållsår från det.
Jag har tävlat rätt mycket i många år. Och älskat det.
Men nu känner jag mig bara stressad och omotiverad när jag tänker på tävlingssäsongen. Tror jag blev lite utbränd på det förra året.
Jag vill inte stiga upp innan jag gått och lagt mig och släpa in knappt vakna hästar ur hagen och åka någonstans. Alls. Vill inte.
Och varför tävlar jag? För vems skull? Inte för hästarnas i alla fall. För mig? För företaget?
Börjar man tänka och känna så är det dag för en tävlingspaus!
Så i år kommer jag fokusera på att hålla kurser och döma tävlingar i stället. Och fortsätta stärka mig och hästarna.
Kanske ändrar jag mig? Kanske vill jag tävla någon tävling i höst. Då gör jag det.
Men just nu, inte.
img_2467
mera gosa, mindre tävla (Brandi illustrerar)

 

Det har ju kommit in frågor som ni vill ha min syn på! Så kul!
Jag har skrivit upp dom så jag skall komma ihåg vad ni frågat. Så vi kör!

Den här frågan hittade jag i kommentarerna:
[Superstark ser Exakt ut! Bra jobbat bägge två:-)] Hur många år har du jobbat med honom och hur mycket mäter han i mankhöjd? Har han haft skador/överantsträningssymptom el dyl under vägen och hur har du lyckats jobba bort den överstarka flyktinstinkten han hade, som du skrev om, när ni fick honom?
Tack för berömmet! 🙂
Exakt är född 2007 och jag lärde känna honom 2012, då han fyllde fem.
Han var grundinriden av Marie C och hade kommit hem till Fors för vidare utbildning och försäljning.
Han var spänd, elektrisk och stark flyktinstinkt. Inte så att det inte gick att ta honom i hagen eller boxen, men han var ryckig, spänd i hantering och allmänt sökte sig bort från människan om han inte hölls i. Han var fortfarande hingst den våren också, så hormonerna hjälpte inte helt till heller.
Han påminde mig mycket om sin mamma Eyrarrós, som jag kände mycket väl. Var rädd om sina ben och tycke beröring allmänt var lite obehagligt.
Men samtidigt inte så att man hade reagerat på det om man inte stannade upp och tittade och lyssnade på honom.

IMG_1675

Jag älskar att jobba med den här typens hästar. Jag jobbade mycket med Exakt i rundcorallen och med att kunna röra honom överallt när han var lös, att börja få honom att vilja och välja att följa mig, och vara med mig. Mycket sittande på huk med godis.
Sedan att kunna ta longerlinan runt honom från grimman runt hans rumpa till grimman på andra sidan, utan att han skulle fly och sedan i nästa steg att kunna få honom att följa repet runt ett varv och komma till mig och inte fly mitt i. Tog mååånga gånger och när han till slut gick varvet runt och slutade med att trycka huvudet i min famn började jag gråta av lycka.
I ridningen var han studsig (men bockade inte) och hoppig och tyckte att skritta var överreklamerat ute. Han kunde inte skritta upp för en backe, utan att börja småtrava med bakbenen. Så jag ledde honom upp och ner för backar i några veckor och satt fokus på låg hals och slaaaappna aaav (återkommande tema i hans liv).
Exakt är typ 138-139 cm i mkh och ganska spensligt byggd. Hans bakben är långa och rätt så raka, vilket gör det lite jobbigt för honom att vinkla dom under sig.
2013 köpte Britta honom och då började vårt arbete. Han var då ganska låst i nacken, kunde knappt böja sig till vänster, och ganska ihopriden och studsig i steget. ”Dansade” runt och var läcker att titta på, men mycket pga. spänning.
Började med at jobba in grundtölt i honom, vilket är något vi återvänder till ofta.
Sedan har jag hela tiden varit noga med att inte rida honom för mycket, utan jobba mycket från marken. Löshoppning över låga studs, promenader upp-och nerför backar i grimma, tömkörning (mest ut) och så vattenbandsträning – vilket verkligen har stärkt honom väldigt mycket!
I takt med att han blivit mera avspänd och mera lösgjord har han tappat lite av sitt ”studs” i steget och är inte lika ”flashig” att titta på, men betydligt behagligare att vara med och rida.
Efter en av de första tävlingssäsongerna åkte vi in och kollade honom på klinik utan att ha någon känsla av hälta innan. Han hade en liten markering på vänster bakben. Frågan är, i backspegeln, om det någonsin ens var en hälta, eller om det faktiskt bara var den lilla asymmetri som forskningen visat att hästar får på böjt spår (veterinären såg det bara i longering). Kanske var det en liten överansträngning? Förmodligen.
Han behandlades med cortison i bakknäet och vi skrittade rakt fram i sex veckor. Vilket var bra för oss.
Sedan har han varit hel fram till mars förra året som jag skrev om, då han fläkte sig i hagen och hade en kraftig bristning på insida lår på vänster bak. I samband med den skadan gjordes fraktionerat böjprov runt om och han var utan anmärkningar på det.
Fina fuxen (vilket är hans internet-alias) är fortfarande försiktig i sin framtoning, men kommer över om han blir skrämd för något fort nu. Spänningen är något som ligger nära och lätt fladdrar upp, men inte ens varje ridpass.
Det här året skall vi (igen) back to basic och jobba vidare!

Exaktjuni165

Domarseminarium 2018

January 16th, 2018

Två otroligt inspirerande och roliga dagar var det i helgen som var för oss i Sveriges domarkår!
Ungefär halva domarstyrkan möttes upp vid Arlanda, utanför Stockholm, för det årliga domarseminariumet.
Förutom att döma minst 5 tävlingar under tre år, måste man delta i ett domarseminarium minst vart annat år. Jag brukar försöka delta i det varje år (tror faktiskt inte jag missat ett enda sedan jag blev domare), då det är så kul att få träffa alla kolleger och jag blir inspirerad och ofta lär mig något nytt inför säsongen!

Först ut var en genomgång av lite olika frågor. Till exempel utrustning.
Vision Design-tränset hade jag som uppgift att ta med bilder på. Så jag hörde av mig till Susanne, som jag är lite bekant med (främst över nätet, men vi har träffats för några år sen också), som jag visste att hade ett sånt och bad om bilder och en liten videosnutt som visade att det inte blir ett ökat tryck på nosryggen av tryck i tygeln. Susanne fixade bägge delarna. Och självklart är tränset godkänt för tävling.

VisionDesignErgonomic1
Vackra Meyja från Rinna visar tränset. Ägare och fotograf är Susanne Törnqvist

PeeWee-bettet diskuterades och i dagsläget är det i Sverige upp till huvuddomaren på varje tävling att avgöra om det är godkänt. Det är ett skarpt bett, som kommer ur westernridningen och det är förbjudet i Danmark till exempel. Vi får se vad FEIF säger om det på sitt möte.
Golden wings Gag bettet är förbjudet om det används som ett gag-bett (såklart). Så använd inte det alls, utan det vanliga Golden wingsbettet istället!
Blinkers på tränset är också förbjudna.

domarsem181

Vi hade fått i uppgift att göra några videobedömningar på förhand och dessa gicks så klart igenom samt att vi tillsammans bedömde flera visningar. Takt, ryggverksamhet och form stöttes och blöttes i vanlig ordning och så gicks det igenom händelser på tävlingar och diskuterades.

Lena Lennartsson gjorde en presentation av LAP, som står för Lateral Advance Placements och är något Gunnar Reynisson skrivit en avhandling om.
Kort beskrivet går det ut på att genom höghastighetsfilmning mäta tidpunkten för varje hovnedslag och med vilken frekvens hästen sätter ner varje hov i förhållande till de andra hovarna och genom att räkna om det i procent bevisa hur ren takten är i tölt och pass. Ett tidskrävande arbete, som Lena gjort tillsammans med Kristina Orrling, som var jätteintressant att höra mera om! (Jag ber om ursäkt om förklaringen är luddig, min hjärna är just nu just de – luddig).

Sedan vara det dags för lite barhäng och middag! Jättetrevligt och supergott. Och mycket prat och skratt!

Söndagen bestod av föreläsningar. Först ut var Marie Rhodin, från SLU, som föreläste om objektiv rörelseanalys! Hon visade hur olika objektiva mätmetoder som t.ex. Lameness Locator fungerar och hur man kan mäta och analysera hästars rörelser och asymmetrier i de samma. Vi fick se videor på halta hästar och via mentometerknappar rösta på det benet vi ansåg hästen vara halt på. Mycket intressant och lärorikt! Otroligt spännande att titta på hur kors och huvud rör sig och hur en bakbenshälta syns fram och vice versa.

domarsem183

Många videotittningar och frågor blev det.
Marie presenterade också spännande forskningsprojekt som är på gång också, till exempel det här:

domarsem185

 

Efter gott fika och en kort-föreläsning om ryttaren som atlet som ju alltid är nyttig att höra om. Jag har varken antecknat eller fotat speciellt från den föreläsningen, men det var intressant.  
Och sen avslutades dagen med en föreläsning om hästvälfärd av en tjej som jag har glömt namnet på, men som var väldigt bra! Hon hade jobbat som djurskyddsinspektör på Länsstyrelsen och tagit fram protokoll för hästvälfärd och gjort en avhandling om det.
Väldigt intressant och dels hur vi människor fungerar, dels om hur man kan lösa olika saker på stallar och så tittade vi på videosnuttar på Painface och diskuterade det.
Här kan man se vad jag menar och träna lite själv!

Åh!
Duktiga jag som fick det här färdigskrivet nu!
Egentligen skulle jag haft lektioner hela kvällen ikväll, men vädret hände tydligen.
Medan jag jobbade Exakt och Brandi (löslongerade dom tillsammans 10 min på ovalbanan och sadlade och tränsade sedan Brandi och red i 15 min och sedan Exakt i 15 min.) började det snöa. Det blåste reeejält sedan innan och snön yrde verkligen.
Och så började frågorna droppa in: “kör vi lektioner idag?”, “funkar det i det här vädret?”. Först tänkte jag glatt “det finns inget dåligt väder osv”, men så upptäckte jag att det blev styltor så fort jag skrittade. Plus vindstyrkor som gör det svårt att få hästarna avslappnade samt svårt för mig att höras. Känns inte som så högkvalitativ undervisning. Så det slutade med avbokning. Men Váli, Exakt och Brandi hann jag med innan hemgång.
Så ni kan ju tacka Stockholmsvädret för det här inlägget 😉 
(“det här blogginlägget presenteras i samarbete med dåligt väder AB”).
Hoppas nu innerligt att all den här snön som yr omkring ligger kvar!

Och jag skall svara på de frågor som kommit in bland kommentarerna 😀
 

 

Vardagen tar fart

January 3rd, 2018

Hej på er igen!
Och så där i efterhand hoppas jag att ni haft en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!!!

Jag hade intentionen att blogg antingen före jul eller i mellandagarna.
But LIFE happened!

Några dagar före jul kom min syster hit och sedan var det fullt upp med:
Handla mat till julen (2 timmar på Maxi kan driva två systrar till vansinne!)
Lite hundfoder till systers hund, på djurbutik så klart och där kan man spendera tid!
Shoppande i allmänhet inför jul
Liten ridtur med syster – yay!

Dag två var det tur att Pelle hade tagit ledigt från jobbet!
Pias hund Tinka hade på måndagen brutit en klo, hemma i Oslo, och blivit kollad rejält av veterinär (Pia är djursjukvårdare och jobbar på djursjukhus, så hon har bra koll), men hade väldigt ont och det såg inte helt bra ut.
Så istället för att dagen innan julafton, eller på självaste julaftonen, sitta hos en jourveterinär så beslöts det att Tinka skulle få besöka Albano djursjukhus för säkerhets skull.
Så Pia, Pelle och Tinka tillbringade en stor del av dagen där och jag höll en lektion och red mina hästar samt ta en riktig långpromenad över fälten med Harry.
Och på kvällen åt vi på heeelt fantastiska Wedholms Fisk! Vi hade för länge sedan bokat bort och bestämt att det var avsmakningsmenys-dags där!
Och det var baske mig helt gudomligt! Om ni har möjligheten – ta er råd med ett besök där!!!
Dyrt – men sååå värt varenda krona för det är en riktig upplevelse!

På lördag kom min mamma och Pias dotter och slöt upp och så firades julen i frid!
Bubbel, mat, ljuvliga julklappar, mycket skratt och en liten julaftonsritt för mig och Pia blev det. Ohemult trevligt alltså!

Harry1217
Harry en av de få dagar vi hade snö här i Stockholm

På juldagen var Pelle och Pia så enormt gulliga och hjälpte mig att flytta ut från min massagelokal i Tyresö och in i min nya lokal i Jordbro!
Om någon ny (eller gammal för den delen) läsare missat det så är jag ju, för utöver total hästnörd, även diplomerad och certifierad massageterapeut!
Jag har i 13 år haft ett rum i Tyresö, men då förutsättningarna för att hyra rummet förändrades valde jag att hitta en lokal lite närmare mitt hem.
Och en stallkompis hade ett rum i sina lokaler i Jordbro industriområde att hyra ut för en vettig (mycket överkomlig) summa! Området är, som industriområden är, inte jättemysigt – men själva lokalen och rummet är fina och trevliga! Så det blir nog bra!
Imorgon har jag min första behandling där!

Mellandagarna ägnade jag åt att jobba och läsa böcker!
Och nyårsafton firade jag i lugn och ro med middag hos kompisar som bor nära och sedan en blöt promenad hem i regnet med Harry (Pelle firade med ett annat gäng vänner på annat håll).
Och sedan värmde Harry och jag oss i soffan med film över tolvslaget och stöp i säng så fort raketerna, och hundstackaren, lugnat ner sig. Skall köpa en thundershirt till honom till nästa år!

Nu har några dagar på det nya året hunnit gå och jag har startat upp igen!
Exakt känns äntligen lite på G igen. Varje år – ja vareviga år har vi en svacka i november-december då allt bara känns blä och segt och inget är kul. Ironiskt att jag passade på att köpa honom precis i den perioden 😉

Exdec17
Pretty boy Exakt i sitt “melodifestival-täcke” som håller honom torr inför massage

Vi har gjort lite som vi brukar då det känns så (man lär ju sig känna igen mönstren och lära sig nått av sina misstag, tack och lov). Lekt från marken, löslongerat, myst utan ridning och vilat lite. Och ridit lite grann då och då. Och så har vi börjat med klickerträning (har inte jobbat honom med det tidigare utan använt ”bra!” som ”klick-ord” istället). Han är precis in-klickad så jag har mest klickat på basgrejer. Som att stoppa huvudet i grimman, gå bredvid mig istället för lite bakom, sänka halsen i olika lägen.
Och igår red jag ett litet pass på ridbanan och det kändes BRA – riktigt bra. Kanske svackan börjar räta ut sig? Tror det.
Tömkörde rakt fram ut idag med mycket grundtölt och små travövergångar (och en glad Harry som fick komma med och skutta i gräset).

Exaktjan18
Glad hund (Exakt har för länge sen vant sig vid Harrys lina och kliver försiktigt över den)

Brandi känns rolig just nu, det jag hinner rida honom själv, mellan eleverna.
Tindra är PIGG som tusan och har till och med dragit med Erica o_O
Och idag ångade hon iväg med en elev på utelektionen också. Inte värre än att hon stannade 40 meter längre fram, men ändå. Gammeltanten då!
Hon blir 18 år i år, min älskade tant brun! Tänk att jag haft henne sedan hon var 4 år och en vinglig unghäst!

I övrigt har det varit ridning av tre hästar som inte är mina (men står på stallet), en lektion, packning av höpåsar och svärande över frånvaron av snö och närvaron av regn.

Kan vi inte bara dansa snödansen lite allihopa? Eller i alla fall minusgrads-dansen så jag får rena hästben på mitt jobb?

 

Exakt som det skall vara!

December 16th, 2017

Det lackar mot jul och lektionerna haglar tätt, trots att ridskolan sluttade för terminen den här veckan. Vilket är bra – jag behöver jobba allt jag kan.
För jag har gett mig världens bästa julklapp i år!
Från mig till mig – en riiiktig god jul:

Exakt09

IMG_2659

 

Jajjemen, nu är det klart och officiellt!
En del av er har vetat det ett tag, andra inte. Men nu är pappren skrivna!
Exakt är MIN!
Jag har ju haft den enorma turen och lyckan att få ha Exakt som min i flera år, men tiderna förändras och jag visste ju att det här inte var för evigt.
När det kom upp att Exakt behövde säljas sade jag spontant att i så fall måste han skickas till någon annan på försäljning, jag grejar inte att sälja honom.
Och så kom frågan om jag vill köpa honom – och oron, har jag råd?
Jag gick ut i hagen och stod och tittade på honom och så kom han fram (så där som han rätt sällan gör) och ställde sig med huvudet mot mitt bröst och efter lite fulgråt insåg jag att ”jag kan inte vara utan dig!”
Min fina, fina vän Britta, som ägt Exakt och sett oss tillsammans de här åren ville ju verkligen att jag skulle ha honom. ”Han är ju DIN häst Malin” sade hon.
Och allt ordnar sig! Och Jag har köpt Exakt!
Vilket är jättestort för mig!
Och det känns jättebra!!!
Och nu jobbar jag massor för att ha råd 🙂
Tur att jag har världens bästa jobb, med världens roligaste och gulligaste elever (både två- och fyrbenta)!

Men självklart blir det lite lugnare precis över jul och nyår!
Min syster, systerdotter, deras hund och min mamma kommer till oss och vi skall äta gott, rida och ha kul!

Och snart drar det nya året igång!
Fullt av träning, dömning och kanske lite tävlade. Och massor lektioner så klart – det bästa jag vet!

 

 

 

Click- tack!

December 3rd, 2017

Det var alltså det senaste halvåret det.
Träningshästar, massor lektioner och kurser och ett gäng tävlingar.

Jaha nu då?

Vet inte. Just nu är det Brandi, Tindra och Exakt som jag jobbar mest. Tindra hade trampat av sig en sko igår, så Brandi fick rycka in och gå en utelektion istället för henne.
tyvärr har jag inte sparat några av Tindrans skor, så jag har inget att slå på henne. Hoven ser dessutom lite trasig ut, så vi får se när hovslagaren kan titta förbi.
Det var saker ni ville läsa om, ja!
Klickerträningen kan vi börja med. Jag har varken bilder eller filmsnuttar av det. Jag är typ alltid själv när jag håller på med det.
Jag har inte heller läst på vidare mycket om det innan. Jobbar hästarna lite i frihetsdressyr-ish med bara släpp trycket/ge godis/beröm när hästarna gjort nått jag önskat eller något bra (ibland dyker ju det upp jättebra saker av missförstånd eller bara för att hästen bjuder på nått annat än man hade tänkt sig).
Jag har inte klickertränat någon annan häst eller hund, dock tränat Harry (hunden) operant (”shapeing”).
Men jag började med att klicka och ge godis samtidigt typ tre gånger per dag (ca tio klick-godis per gång och låtit det gå 15 minuter till några timmar mellan gångerna) i två-tre dagar.
Sedan tog jag med klickern in på banan/rundcorallen och började med elementära grejer som jag vet att hästarna kan och vet vad jag vill när jag ber dom om och klickade och belönade på det.
Sedan har jag helt enkelt utvecklat det.
Brandi har jag lekt lite med helt belöningsbaserat (R+) och det är kul, men ställer höga krav på människan. I R+ träning som man kan läsa om på engelska här, har hästen rätt att säga nej. Vill de ställa sig och äta så får de göra det. Då får man andas långsamt och vänta på att de vill ägna en uppmärksamhet (och då belöna det kraftigt!), eller hitta ett utrymme med så lite mat som möjlig i (men hästen får fortfarande säga ”nej” där också).
Så skall jag leka med det får jag vara noga med att vara i rätt sinnesstämning själv och låta det vara kort om hästen säger att det är så det känns idag.

Klickerpassen är ofta ca 20 min långa och man märker att det tar lite på huvudet på pålle, Jag brukar försöka avsluta när det går riktigt bra, men det jobbiga är ju att det är då det är som roligast också. Svårt ju.
En vacker dag kanske jag kan be Erica fota lite när jag jobbar med det?

Jag har börjat ta med klickern upp på hästryggen också. Och speciellt på Tindra är det verkligen kul! Hon blir väldigt glad och nästan skuttig av det och jag tror aldrig jag känt sådana galoppsprång på henne. Jag trodde verkligen att hästarna skulle stanna vid klicket och be om sitt godis, men döm om min förvåning när de traskar på och nästan sträcker lite på sig som om de säger ”jag vet – jag gjorde rätt” när jag klickar och går fram tills jag andas ut och bromsar i sätet. DÅ stannas det dock raskt och huvudet vänds raskt för godisutdelning.
Tindra rids nästan alltid på hackamoore, vilket ju dessutom är enkelt att ge godis på. Brandi har jag vid några tillfällen ridit i repgrimma och det har också gått väldigt bra.
Ridpassen då jag rider med klicker är också rätt korta, ca 30-35 min, med fokus på övergångar och att ha kul! Börjar alltid med så lätta övningar som möjligt där jag får möjlighet att belöna snabbt. Halt (klick-godis), fram flytta bakben (klick-klick-stanna-godis), flytta andra bakbenet (samma sak), FRAM i trav (klick- trava fram – klick-stanna-godis) och så vidare. Pauser på lång tygel då och då (10-30 sek, då och då någon minut). Galoppfattningar är kul att jobba med (kanske det är för att jag tycker det som alla mina hästar är riktigt bra på fattningar?) och lätt att klicka på.

Tindragalopp
Här rider jag Tindra i repgrimma för några år sen.

Tja, så jobbar jag då och då.
Men där klickerträningen gett absolut störst inverkan/resultat är vid skoning!
Brandi blir så uttråkad och Tindra tycker det är jobbigt att hållas fast/stå uppbunden. Båda blir så mycket lugnare och mera avslappnade vid skoningen med klickern. Då klickar jag när de står stilla och är avslappnade. Har även passat på att klicka när hovis spikar i hoven.

Tindramalin