Helg i Linköping.
Jill och jag kom fram till hotellet vid 19.30 på fredag kväll.
Damen i receptionen var sur. Hon skulle snart pensioneras (fick vi senare veta av en mycket trevligare kollega till henne) och ville helst inte vänta en dag längre än nödvändigt på detta.
Vi fick rumsnyckeln och frågade om frukosten. “Den serveras klockan 8-9” sade hon (surt). Nu skulle ju vi vara på domarmöte på Gerstorp vid 8.30, så frågade om det var möjligt att få frukost lite tidigare? “Nej!” blev det bestämda svaret. Men vi lyckades få henne till att ge oss en frukostbricka med till rummet, som vi skulle få samma kväll.
Vi begav oss ut i Linköping för att käka middag. “Wok på hörnet” låg närmast och såg ok ut. Utifrån.
Hela stället var inrett som en söderhavsö. Bambuimitationer, palm i mitten av rummet, bastmattor. Och helt nersläckt och endast värmeljus och ljusslingor i blått som belysning. 
Menyn var lång och svår att läsa i den dämpade belysningen. Rätterna hette saker som Wok and Roll, Mr. Kermit (grodlår i röd curry), Birdie NamNam (strutsfilé…) och sånt.
Vi tof båda något som hette hälsotallrik och var jasminris, massor med sallad och groddar, en kycklingfilé (hoppas vi, om det inte var struts), och lite champingjoner och grejs. Allt med Sweet Chilisås hälld rakt över.
Men det gick bra att äta ändå.
Vi hann knappt kliva innanför dörren på vårt rum innan tanten från receptionen ringde. Jag svarade och hon fräste “ja kunde ni hämta frukostbrickan nu eller?” (inget onödigt tjafs om “hej…” elller något annat som kunde ha tytt på att hon jobbade med ett seviceyrke…).
Vi gick ner till receptionen efter brickan. Två frysta frallor var, några småpaket smör, en tallrik med ost och skinka, en liten tetra juice var och ett halvt dricksglas mjölk (till kaffet, “vattenkokare finns på rummet, och pulverkaffe!”). Okeej…
Rummet var ett ytterst ordinärt hotellrum:
Komplett med väggprydnad i plast och takfläkt från början på 90-talet.
Och så hade de fått pengar över och lagt hela rubbet på tvålhållare från Björn Borg:
Vår frukost i kylen och Jills åsikt om att bo väg i vägg med ett tryckeri, vars fläktar låter som ett jetplan som startar:
Tävlingen flöt bra. lite kallt och rått, men sånt finns det kläder mot! Ok nivå på ekipagen och endast två varningar på hela helgen. Munnarna såg fina ut här också! Vilket alltid är trevligt att se!
På söndag morgon var det dressyr, FS.1., vilket är ganska jobbigt att döma då man skall hinna se till så de rider rätt väg, vad som ingår i vilket moment, ge en kommentar och poäng.
Men dressyren var av ovanligt hög kvalité denna helg! Ryttarna red bra! De red dessutom lugnt (vanligtvis rider många dressyren som om det vore på tid) så det hanns med såväl som kommentarer som poäng på rätt moment!
På lördag eftermiddag var Lisen (“Mamma Stenholmen”) gullig och tog sig tid och kom med oss till unghästbetet så vi kunde hälsa på Sága och Sól!
De går på ett underbart stort bete och har det super!
Det enda som syns av Sóls skada är ett ärr på kinden! I övrigt ser hon hur trevlig ut som helst. Rund och go, men inte fet!
Inte direkt tjusigt uppställd…
Jills Sága (e: Mökkur):
Och så Malin Stangs Hamingjá (stavas det så, Malin?), ett år:
Det skall bli så kul att ta hem damerna efter nyår!
Somnade tidigt igår kväll och vaknade rätt utvilad vid 8.15.
Efter lite frukost i soffan blev det ett snabbt träningspass på gymmet. Blev ju inte så mycket förra veckan då jag var förkyld (eller lite halv i alla fall).
Men jag tror förkylningen ligger kvar lite än. Jg blev svettig av ingenting idag och orkade inte alls som jag brukar. Och då blev jag lite sur också. Jaja, fick ju lite träning i alla fall.
Och en dricka fick jag då jag varit och tränat 56 ggr. sedan jag började (i slutet av mars)! Man har en loggbok som man stämplar i varje gång man tränar och på gång typ 20,39,56 och eh…90? får man en present. Egentligen fick jag en solning, men jag kände inte riktigt för att sola, så en Vitamin Defence-dricka fick det bli istället. Och den rekommenderas! GOD! och så kände jag krafterna komma tillbaka fort (vet iofs inte om det är dryckens förtjänst).
Åkte direkt från gymmet till Västergården och red Gabriel. Han är så grymt söt! Och rätt riden kommer han blir så fin!!
Skrittade i skogen som uppvärmning och snirklade mellan träden och övade halter. Han var lite virrig och väldigt glad att komma ut. Inte 100 koll på fötterna, men märkte snabbt att han måste skärpa sig blad stenar och rötter för att inte stå på näsa.
När vi kom ut ur skogen skuttade han iväg utan en tanke på att fråga sin ryttare om det var ok och det blev en one-rein-stop. “Gabbe” är väldigt snabb på att fatta och var jätteuppmärksam efter stoppet.
Travade fram och tog sedan en “tokgalopp” upp för en backe och så över i tölt. Och visst finns det både rörelser och tölt i killen. Han ramlade på i ren tölt (och i ren förvåning kändes det som) och jag bröt rätt fort och berömde.Red ner vid grannstallet, Mellangården, och tog en liten galopp till på vägen bort från stallet och töltade lite till tillbaka hemåt. När han är helt rak knäcker han lätt av i nacken eller slänger sig på handen och blir passtaktig och kort i steget, men när man rider lite slalom på vägen och håller honom uppmärksam och lite böjd blir det rent.
Vi stannade, kollade så bakbenen gick att flytta för bägge skänklarna (vilket gick utmärkt!) och skrittade av.
Lite lätt fuktig och flåsig blev han, men inte mera. Utmäkt, då han är så ung (5 år).
Ut hagen med Gabriel. Hjälpte Adina att mocka Fagras box och sedan åt vi lunch i VH.
Nu skall jag slappa en stund innan det är dags att rida Gná och sedan är det 5 lektioner innan natten…
Just det! Mamma Mia, ja…i lördags spelades soudtracket till teateruppsättningen “Mamma Mia” om och om och om igen på tävlingen…därav rubriken.
.
