Archive for the ‘Gnäll’ Category

kvinnogrejs

Monday, November 17th, 2008

Ja, jag skall slå ett slag för en typisk kvinnogrej.
Så om någon kille läser kan han sluta med det nu.

Menskoppen!
Fantastisk uppfinning! Glöm bindor och tamponger! Köp en menskopp istället!
Ja, det känns lite äckligt att ta i och den är lite meckig de första gångerna, men så mycket praktiskare, skönare (känns inte ö.h.t.), billigare i längden och inte minst miljövänligare än alternativen!

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Idag har varit en lugn dag.
Mikael Jansch, naprapaten jag hyr rum av, är hemma i Sverige och har rummet på kliniken hela veckan (han hyr det av mig istället för tvärtom), så jag har inga massager den här veckan.
Så idag har jag sovit halvlänge (det är till 9), ätit slow-frukost. Fixat lite med korrespondens och fakturering, tränat på gymmet tillsammans med maken. Trevlig och nyttig fisk-lunch hemma med Pelle innan han drog till jobbet. Stekt rödspättefilé och sallad med världens godaste vitlöksdressing till:

ca 2 dl olivolja
4-5 klyftor vitlök (pressade)
ca 1 msk rödvinvinäger
1 tsk strösocker

ca ½-1 msk Herbamare (örtsalt)

Blanda allt i en liten skål, låt gärna dra i några dagar (ej kylskåp). Färdigt!

Red Gná på volten idag igen. Del 2 kan vi kalla det.
Och idag gick det mycket bättre! Hon var inte lika ofokuserad och betydligt mjukare.
Jill var med och kollade och det är toppen med en god vän, som är duktig och ser och berättar hur det ser ut. Feedback på plats liksom!
Vi snackade även lite om hur lusigt man reagerar själv ibland på med- och motgång.
Igår gick Gná sådär, inget jätteilla, men inte super heller. Direkt dyker jag ner i höstdeppträsket och är deppig och lite “grå” hela kvällen. Vill inget och skulle helst sälja hästarna och inte stiga upp ur soffan igen. Inte enbart pga dagens ridning, att det är skitgrått ute och så inihelvete trist väder och har varit det i flera veckor känns det som spelar såklart också in. Och så att jag avskyr hösten, speciellt november.

Men idag har allt känts bättre.
Är mycket mera uppåt idag och så gick dessutom Gná mycket bättre (delvis kanske pga av det?).

Nu skall jag kura upp mig i soffan med en kopp te och läsa Ridsport Special, med det passande temat Motivation, i en timme innan jag måste åka och ha avslutning med ridskolan för terminen (shit, vad fort terminen gått, jag tyckte precis att vi började).

Höstblåst

Tuesday, November 11th, 2008

Ja nu blåser höststormarna upp.
De få löv som lyckats klamra sig fast såhär länge på de nästan nakna grenarna rök nog idag.

Började denna blåsiga dag med att stiga upp tidigt och massera i Tyresö. Precis när jag var klar med den sista patienten kom en tjej in och frågade om jag hade tid med en behandling till. Hon hade råkat gå förbi och sett min lapp utanför dörren och kommit på att massage nog skulle vara skönt. Tänk om fler kunder droppade in så enkelt!
Så en extra behandling blev det då jag jag ändå hade tid.

Efter en lunchsallad med Pelle, som hade varit och gymmat (jag hann inte med det idag) och lite kaffe hemma var det stall och ridning.
Red ut på Gná. Började med att klättra i skogshagen och jobba med avslappnad skritt längs vägen.
Sedan lite trav, tölt och sidförande och galopper och övergångar.
Hon kändes väldigt loss och bra! Mjuk, följsam och lydig. Snart dags att börja öka pressen och få henne lite mera på baken!
Idag var första gången jag kunde galoppera henne genom en högerkurva i vänster galopp utan att hon bytte galopp (helt eller bara fram). Det har hon alltid gjort hittills. Har jobbat målmedvetet med att rida galopp längs spåret på volten och sedan vänt snett igenom och brutit av till tölt, trav eller skritt efter det, innan hon hunnit byta. Och även ute fokuserat i galoppen på att kunna vända lite zick-zack över vägen i galopp utan byten.
Trevligt att känna att arbetet betalar sig.
Över huvud taget tycker jag Gná har börja få lite mera personlighet nu.
Låter kanske konstigt eller rent av taskigt, men hon är nog den häst jag haft som är opersonligast. Å andra sidan har jag alltid haft hästar med enorm personlighet och mycket åsikter (Eldir, Freyr, Tindra…).
Gná har hittills mest varit “hästen häst”.
När man pysslat med henne har hon stått och stirrat rakt fram med lite tom blick och knappt rört ett öra. Lite avstängd liksom.
Men det kanske bara har tagit väldigt länge för henne att acklimatisera sig här?
Jag vet ju inte hur hon varit innan. Hon var lite så också när vi var och provade henne, men å andra sidan var det väldigt varmt de dagarna.

Nu har hon börjat öppna sig känns det som. Hon är med i både blicken och med öronen när man gör i ordning henne eller pysslar. Hon vill gosa när man tränsar och står hon i boxen och jag på stallgången sticker hon ut huvudet och vill bli kliad.
Mycket socialare!
Och vet ni vad förrästen! I fredags då jag och Jonaz red ut bockade Gná! Jag vet inte om det var Jonaz som i misstag råkade toucha henne med spöet (han red Tindra brevid mig och Gná) eller om det bara var en väldigt pigg Gnu som stått en dag, men plötsligt mitt i traven gjorde hon ett skutt rätt upp i luften!
Bara ett, sen var det klart. Förbluffad vände jag mig om och tittade på Jonaz och frågade “bockade hon???”. Och han intygade att hon gjort det.

Hur som helst känns det som Gná och jag börjar hitta varann och förstå varann nu. Vilket känns jättebra! Börjar gilla henne mer och mer (mera än “det är en fin häst”)! Ja, jag kan nog säga att jag älskar henne!

Fákur då. Igår började jag med att böja honom på volten i skritt och trav i åttor och när han kändes loss i sidorna (gick fort faktiskt) travade jag ut från volten och vidare ut i skogen. Körde på med trav-galopp-tölt-trav-galopp-tölt 7-8 gånger på raken. Ute är tölten riktigt bra nu! Ren, bitvis riktigt bärig och går att jobba i. Red utan boots.
Idag red jag ut och töltade nästan enbart (efter skritt och massvis av öppna, sluta och skänkelvikningar längs vägen. Han kändes mycket bra!
Imorgon är sista dagen han är här. På onsdag eftermiddag åker han hem igen. Lite trist! Jag gillar honom  väldigt mycket och Gná trivs himla bra ihop med honom.

Tindra red jag ut och bara njöt av att rida mitt underbart mjuka fina (och feta) sto! Att hon kan röra sig så med det fläsket…
Men hon är bara bästast!

tindraornas3.jpg

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Nu har jag precis haft ridskola på Fors i tre timmar och sitter med en kopp te och väntar på min kvällsjobbande man.
Slösurfar runt i cyberspace.
Ha suttit och läst lite på Buke, men på islandshästdelen är det något väldigt dålig stämning för tillfället.
Har tappat all lust att skriva där. Folk verkar bara racka ner på varann där och det är ytterst få trådar som är värda att öppna.
Det är så synd!
För några år sedan var Bukefalos en stor källa till kunskap och diskussioner. Allvarliga och intressanta diskussioner som kunde få en (mig) att tänka till och lägga pannan i djupa veck över sakernas tillstånd (islandshästar, that is). Just nu finns det en seriöst intressant diskussion där, den har jag läst.
Det fins så mycket kunnigt folk där, men jag tror att det är flera som känner som jag och inte orkar sitta och läsa dravlet och tjafset mellan användare där.
På hästvård finns det fortfarande en del intressant att läsa.

Nå, nog flummat för ikväll.

Ut med mig!

Thursday, November 6th, 2008

Ja vad fan sitter jag inne och bloggar för nu? Solen skiner, det är +14 grader i solen och ja just  – SOLEN!
Ut med mig!

Red Gná ut en lite lugnare runda igår och kollade egentligen bara att mjukheten och lydnaden var där – och det var den!
Åh, hon är så kul nu! Vilket “break” vi haft! Är så sjukt nöjd!
En sak som jag dock märk under de senaste veckorna är att när jag rider Gná och bara Gná så domnar alltid min högra hand. Oavsett om hon hängt på höger tygel eller inte. Tänkte extra på det i förrgår då jag skritt-klättrade i skogshagen. Trots att jag bara skrittade och Gnun var hur mjuk och rund i formen som helst så domnade min högerhand helt!
Igår var jag jättenoga med att slappna av i fingrarna i högerhanden helt när jag red henne och det blev lite bättre, men ändå domningar
Och varför kommer de bara då jag rider henne? Försökte tänka på det då jag red Fákur i förrgår, men känner inte att jag gör något direkt annorlunda med händerna på honom…
Mysko!
Jag har karpaltunnelsyndrom och det kommer fram och visar sig då jag blir “för stark” i underarmarna och handlederna. Blodet får liksom inte plats.
Det gör dock inte ont på mig, men handen domnar delvis eller helt.
Då jag är högerhänt, och rätt rejält så, är ju högerhand helt klart starkare än vänster. Måste se till att massera upp underarmen, handleden och handen själv morgon och kväll. Och stretcha. *Suck*

Fákur fick massage igår av Adina. Har jobbat mycket med smidigheten och mjukheten på honom och det kändes som en gigantisk belöning då Adina på kvällen rapporterade att han var mycket bättre i ryggen och orden “trodde nästan inte det var samma häst” ringde otroligt skönt i öronen! Hon frågade också om han eventuellt lyft lite mera på benen än tidigare. “Jadå, det har han ju”  svarade jag. Det kändes tydligen också i musklerna på honom.

Men nu skall jag ta mig i kragen och skutta ut i solen och rida “Fáken”

80-talistångest och ICA-rabatter

Sunday, October 19th, 2008

Vad är det för fel på många av dagens ungdomar?
Jag vet, jag låter gammal nu – kanske är jag gammal?

Men seriöst – ungdomar. Har ni så mycket ångest? Springer ni till terapeuten för att killen gjort slut eller för att “mina föräldrar förstår mig inte”?
Har reagerat på att det varit mycket “min psykolog tycker/säger/är dum i huvudet” och “jag har sån ångest” och “jag är så långt nere och funderar på att ta livet av mig”  i bloggar skrivna av folk födda ca 1980-1992.
Läste även en artikel i Metro om “Varför 80-talisterna mår så dåligt”. Även SvD skrev om det.
Men vad är det som alla ungdomar genom alla tider klarat av, som svek, motgångar, bakfylla, föräldrabråk osv, som inte dagens unga klarar av? De inte bara deppar lite – de sjukskriver sig, är djupt deprimerade och äter psykofarmaka. De pluggar, men verkar inte vill jobba efter det, eller leva som studenter gjort i evigheter innan dom – fattigt.
What´s up med det?
Vill understryka (så där PK) att det självklart inte är alla 80-talister som är såhär. Det finns många underbara ungdomar och varje gång jag träffar dom så blir jag glad. Generationen är inte förlorad!

Men ibland kan man ju träffa en sån där underbart glad och positiv ungdom. Sen går man (being me) in på (ut på?) internet och läser den glada ungdomens blogg, jag gillar att göra det, och inser att nähä…det var inte helelr en sån där glad och positiv ungdom man hade hoppats på. Den åt piller eller bara låtsades.
Ungdomar har väl å andra sidan ända sedan Hedenhös (eller skrivkonstens tillkomst) skrivit av sig i dagböcker. Skillnaden nu är att deras dagböcker är publika på internet – Bloggar.

piller

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

ICA har ju börjat med personliga erbjudanden. De vet ju tack vare kundkortet vad man gillar att handla där och så får man lite rabatter på just det man behöver.
Super! Bra! Äntligen rabatter man kan ha någon jävla nytta av!
Tänkte jag och maken.
Men nej då! Då hittar jag detta i dagens DN. Vadå ajabaja? WTF?
Jag vill ha personliga rabatter! Jag jag är nog inte ensam om det. Sådeså!

kort

jaha, nu har det börjat

Wednesday, October 1st, 2008

Jill kom över idag för att få lite hjälp med sin ömma rygg.
Vi gick in på mitt “kontor”/rum för att ställa upp bänken. Och jag klev i en blöt fläck på golvet. Tittar upp – det droppar från taket.
Upp i rummet ovanför för att kolla, nej det verkar inte läcka i något rör där.
Så Pelle ringer försäkringbolaget och frågar vad man skall börja med och börjar sedan med att bryta upp taket i rummet på nedervåningen (det det droppar ner i). Det är kallt vatten, så det bör inte vara ett rör (då säger Pelle att det skulle vara varmt vatten).
Vi fixar, donar, river, grejar, lyser och tittar. Och nu tror vi att det är en takläcka. Och det hällregnar ute, så vi kan inte ta oss upp på taket och kolla. Så fort regnet tilltar så droppar de intensivare och nu precis slutade det regna och droppande upphörde. Bör alltså vara taket.
Pelle ringde jobbet och slapp gå dit i alla fall.
Skit också!

Så just nu talar Pelle med försäkringsbolaget igen…
och detta går tydligen inte på försäkringen. SKIT!