Archive for the ‘Ridliv’ Category

Click- tack!

Sunday, December 3rd, 2017

Det var alltså det senaste halvåret det.
Träningshästar, massor lektioner och kurser och ett gäng tävlingar.

Jaha nu då?

Vet inte. Just nu är det Brandi, Tindra och Exakt som jag jobbar mest. Tindra hade trampat av sig en sko igår, så Brandi fick rycka in och gå en utelektion istället för henne.
tyvärr har jag inte sparat några av Tindrans skor, så jag har inget att slå på henne. Hoven ser dessutom lite trasig ut, så vi får se när hovslagaren kan titta förbi.
Det var saker ni ville läsa om, ja!
Klickerträningen kan vi börja med. Jag har varken bilder eller filmsnuttar av det. Jag är typ alltid själv när jag håller på med det.
Jag har inte heller läst på vidare mycket om det innan. Jobbar hästarna lite i frihetsdressyr-ish med bara släpp trycket/ge godis/beröm när hästarna gjort nått jag önskat eller något bra (ibland dyker ju det upp jättebra saker av missförstånd eller bara för att hästen bjuder på nått annat än man hade tänkt sig).
Jag har inte klickertränat någon annan häst eller hund, dock tränat Harry (hunden) operant (”shapeing”).
Men jag började med att klicka och ge godis samtidigt typ tre gånger per dag (ca tio klick-godis per gång och låtit det gå 15 minuter till några timmar mellan gångerna) i två-tre dagar.
Sedan tog jag med klickern in på banan/rundcorallen och började med elementära grejer som jag vet att hästarna kan och vet vad jag vill när jag ber dom om och klickade och belönade på det.
Sedan har jag helt enkelt utvecklat det.
Brandi har jag lekt lite med helt belöningsbaserat (R+) och det är kul, men ställer höga krav på människan. I R+ träning som man kan läsa om på engelska här, har hästen rätt att säga nej. Vill de ställa sig och äta så får de göra det. Då får man andas långsamt och vänta på att de vill ägna en uppmärksamhet (och då belöna det kraftigt!), eller hitta ett utrymme med så lite mat som möjlig i (men hästen får fortfarande säga ”nej” där också).
Så skall jag leka med det får jag vara noga med att vara i rätt sinnesstämning själv och låta det vara kort om hästen säger att det är så det känns idag.

Klickerpassen är ofta ca 20 min långa och man märker att det tar lite på huvudet på pålle, Jag brukar försöka avsluta när det går riktigt bra, men det jobbiga är ju att det är då det är som roligast också. Svårt ju.
En vacker dag kanske jag kan be Erica fota lite när jag jobbar med det?

Jag har börjat ta med klickern upp på hästryggen också. Och speciellt på Tindra är det verkligen kul! Hon blir väldigt glad och nästan skuttig av det och jag tror aldrig jag känt sådana galoppsprång på henne. Jag trodde verkligen att hästarna skulle stanna vid klicket och be om sitt godis, men döm om min förvåning när de traskar på och nästan sträcker lite på sig som om de säger ”jag vet – jag gjorde rätt” när jag klickar och går fram tills jag andas ut och bromsar i sätet. DÅ stannas det dock raskt och huvudet vänds raskt för godisutdelning.
Tindra rids nästan alltid på hackamoore, vilket ju dessutom är enkelt att ge godis på. Brandi har jag vid några tillfällen ridit i repgrimma och det har också gått väldigt bra.
Ridpassen då jag rider med klicker är också rätt korta, ca 30-35 min, med fokus på övergångar och att ha kul! Börjar alltid med så lätta övningar som möjligt där jag får möjlighet att belöna snabbt. Halt (klick-godis), fram flytta bakben (klick-klick-stanna-godis), flytta andra bakbenet (samma sak), FRAM i trav (klick- trava fram – klick-stanna-godis) och så vidare. Pauser på lång tygel då och då (10-30 sek, då och då någon minut). Galoppfattningar är kul att jobba med (kanske det är för att jag tycker det som alla mina hästar är riktigt bra på fattningar?) och lätt att klicka på.

Tindragalopp
Här rider jag Tindra i repgrimma för några år sen.

Tja, så jobbar jag då och då.
Men där klickerträningen gett absolut störst inverkan/resultat är vid skoning!
Brandi blir så uttråkad och Tindra tycker det är jobbigt att hållas fast/stå uppbunden. Båda blir så mycket lugnare och mera avslappnade vid skoningen med klickern. Då klickar jag när de står stilla och är avslappnade. Har även passat på att klicka när hovis spikar i hoven.

Tindramalin

Tävlingssäsongen 2017 pt.2

Tuesday, November 28th, 2017

Fortsättning på förra inlägget.

Sommaruppehåll och semester. Lite ridning, några veckor i Finland med voffe och make (och mamma!). Andas och njuta!
Åh vad det behövs! Varje år.

Augusti kom och förutom väldigt mycket ridning och träningshästar som ledde till att ridbyxorna hängde slappt runt benen (gick alltså ner de där semesterkilona + några till) så var det MöRS KM i slutet av augusti, Exakt och jag vann T3 och kom 5:a i V2 där. Roligt värre 🙂
Brandi och jag kom t 2:a i F2, och positivt är att passen börjar kännas bättre! Lite mera sväv, snabbare och känslan av att han VILL!
Roligast av allt tyckte jag var att min älskade gamla Freyr (som jag sålde 2004 för att kunna köpa Tindra) vann femgången (någon hundradel före Brandi och mig), 26 år gammal! Fina Freysingen! <3

KM17resultat
bra resultat

ExaktKM1
ExaktKM2

ExaktKM4
Exakt i V2 och T3

BrandiKM1liten
Brandi i pass! 

Första helgen i september är alltid KUL!
Där är det Freyfaxis lagtävling på Tunabanan i Uppsala!
I år var vi Haninge Bygg och alltså hantverkare! (Här kan ni läsa och se bilder från förra året på vi var Tjuv och Polis).
Sjuuukt kul tävling med enorma mängder trams! Brandi debuterade T4 med den äran (och gick även femgång). Laget kom 3:a av 12 vilket vi var jättenöjda med!!! Nytillskottet Minna i vårt lag var dessutom en riktig höjdare och vi har alltid så himla skoj i laget! Skrattätaste helgen på året!
HaningeBygg1
Brandi och jag som hantverkare

HaningeBygg2
“Byggare Bob”

24/9 var det Stockholms Distriktsmästerskap på Ensta.
I år hade de gjort en, i mitt tycke, lyckad variant. Under hela säsongen fick man skicka in sina resultat (från uttagningar på tävlingar med 3 eller flera domare). De två bästa resultaten i varje gren räknades och baserat på resultat kvalade man in till DM:et.
Enkelt då man bara kunde ta en bild på resultatlistorna och maila till Stockholms Islandshästförbund direkt från tävlingsplatsen. De högst placerade kom med till DM:et och Mästerskapet genomfördes helt i finalform.
Man kom alltså dit och red endast en final, men prisutdelningar direkt efter. En Distriktsmästare per gren.
Exakt och jag hade en bra dag och slog till och blev Distriktsmästare i både V2 och T3 på runt 5,50 i bägge grenar!
Wow, vad kul det var! Prisregn så att säga med jättefina rosetter, täcken och pokaler!

prisutdeln

DMpriser

Övriga priser hade de gjort så med att alla sponsorpriser gick in i ett lotteri, där man köpte lotter för 20 kr st. och för 100 kr (5 lotter) vann jag ett träns, en jättefin grimma och lite andra smågrejer!
Brandi var kvalad i F2 och vi kom 2:a vilket överraskade på mig, 4,76 och äntligen lite drag och poäng i passen – 5,0 och 5,5! 

KM171
Exakt KMtoltlilten
En absolut favvobild på mig och Exakt!

Sista tävlingen för säsongen var Häringetävlingars hösttävling 14/10.
Ja – när skall jag lära mig att inte anmäla mig till tävlingar i oktober? Jag VET ju hur det är  – varje år! Jag är trött och hästarna börjar vara lite hösttrötta och lurviga. Opepp allmänt.
Och så var det den här regniga morgonen. Jag steg upp skittidigt och redan när jag klädde på mig tänkte jag ”skall jag stryka mig?”. Borde nog ha gjort det.
Men tävlingen var nära hemma, på en bana jag gillar och jag hade engagerat Erica i att vara hästskötare.
Så vi åkte, ställde upp hage i regn och leeera på en jätteblöt äng. Gick runt i gummistövlar tills preciiis innan jag skulle sitta upp och då bytte jag till läderstövlarna inne i transporten och ställde hästen precis bredvid rampen och satt upp fram den. På den nivån liksom.
Red en T5:a på Exakt först. Blöt bana med många vattenpölar: Exakt, som är en av de underlagskänsligaste hästar jag någonsin träffat (han gillar verkligen inte för mjuka eller ojämna underlag, det är därför jag aldrig tävlar ridhustävlingar med honom), var lite skuttig och ojämn. Poäng mellan 5,8 och 5,0. A-finalplats.
Brandi fick gå en T6 och skötte sig bra, för att vara den dagen. 4, någonting och utanför final, men med nöjd matte.
Erica hade faktiskt kameran med sig och fotade lite i T6, så det har vi bildbevis på att Brandi kan gå!

BHaringeT64

BHaringeT65

BHaringeT63
Och sen var det uppvärmning för V2 med Exakt. Som kändes lite bättre. Precis innan jag skulle rida till collecting ring så tog jag en galopp och övergång till tölt på vägen och kom lite långt mot sidan av vägen och Exakt parerade ett snubbel med att sträcka ut sitt bakben ordentligt framåt. Kling! Där rök en framsko. Kände det direkt och stannade, hittade skon och satt av. Tack och lov fanns det en person med walkie-talkie på framridningen (som på Häringe är en bra bit från banan), som kunde ropa upp till speakern att jag var struken (skulle in om ca 4 min när det hände).
Ut med Exakt i hagen och där gick luften ur mig helt. Jag frös, var trött och vill bara hem. Inte irriterad eller ledsen – bara trött och opepp.
Skulle egentligen rida F2 på Brandi också, men under lunchpausen som var innan kände jag bara intensivt hur jag inte ville det.
Och då kommer det liksom inte blir bra och bara bli orättvist mot hästen.
Så vi packade ihop och åkte hem och ååååh vad skönt det var att komma hem och få släppa ut hästarna i hagen och åka hem till en varm dusch och soffa! Det hade varit några intensiva månader utan en enda ledig helg och batterierna var nog helt enkelt slut där!
Nästa dag lyckades jag räta ut skon och slå på den igen (dock utan sulan) och skickade lite bilder till hovslagaren och hon godkände att han gick med skon så tills hon kom ut på torsdag för att sko (då skulle sulorna ändå av). Nöjd med att kunna slå på skon själv!

Tappsko
jepp – avtrampad sko

 

En sista tävling blev det denna höst och det var Tölt in Harmony-tävling på Jursta 29/10.
Förra året tvingades vi stryka oss från den då vi hade några hästar med ringorm i stallet (tack och lov fick inte en enda häst på lösdriften, som ju ligger några hundra meter från stallet, det. Och faktiskt drabbades väldigt få hästar i stallet då det upptäcktes fort och behandlades korrekt från början till slut).
I år åkte vi. Iskallt, men mesta dels uppehåll under dagen.
Mycket intressant då jag aldrig haft tillfälle att tävla TiH själv. Jag har minst sagt varit engagerad då jag varit med i styrelsen på Tölt in Harmony-föreningen sedan den grundades, designat nivå 1 själv (ja, det jag som kom på den!), dömt några tävlingar, hållit ett antal kurser och ägnat timtal åt att skriva och göra diplom till utbildade domare och instruktörer över världen (Ia Lindholm kallade mig Diplomalin under FEIF-seminariet för några år sedan, där ett hundratal diplom skulle hamna rätt! Åh vilka sammanbrott vi höll på att få och vad mycket vi skrattade efteråt!!!).
Men tävla själv har jag inte gjort – förrän nu!
Nivå 1 (vad kul det var att rida det och känna – I made this!) valde jag efter lite velande att rida i trav. Kände direkt när jag kom in i Jurstas ridhus (fibersand) att underlaget påverkade Exakt. Han liksom ”dog” i energi. Men han har en fin, väldigt taktfast trav och även om jag red snäppet för fort i första momentet så kom vi ut på 6,3! På det kom vi tvåa (efter Sofie Engvall och henne jättefina Nökkvi, som vann välförtjänt på 6,4).
I nivå två värmde jag fel! Lite för länge, med för lite återhämtning, med tanke på underlaget. Märkte först efteråt hur stackars Exakt flåsade. Och sällan har jag saknat att ha et spö i handen så. Mycket bra för ödmjukheten!
Det hade nog dessutom gått bättre om inte jag varit så taggad i ökningarna och drivit till som tusan, vilket resulterade i ett litet galoppinslag).
Låga poäng (helt rättmätigt) och en tredjeplacering (eller tvåa, hur man nu ser det. Det var delad förstaplats).

ExTiH2017
Och det var det här årets tävlingssäsong det!
I slutändan så här är jag nöjd! Exakt känns starkare, jämnare och med bättre bärighet och aktion än tidigare. 
Brandi börjar få lite fart i pass och har hittat T4/T6 som töltgren.
Men just nu är jag inte tävlingssugen alls, bara träningssugen. Men jag vet hur det blir framåt februari – suget kommer tillbaka. I know it!

Februari traskar på

Sunday, February 12th, 2017

Det är några minusgrader hela tiden, så det är rätt hårt i backen. Jag rider rätt ofta i sommarhagen där det är lite mera sviktande underlag och har tagit för vana att konditionsträna hästarna där en gång i veckan. Använde Runkeeper för att mäta sträckan ett varv runt hagen och det är 980 m., det är alltså en rejäl hage, som ni hör.
Ganska platt och med undantag för lite skithögar som ligger kvar så är det bra underlag.
Så jag rider lugnt till hagen (ca 10 min) och där jobbar jag med övergångar och stora volter och växlar mycket mellan gångarterna (även skritt). Avslutar med ett varv i galopp runt hela hagen. Olika tempon i galoppen, beroende på häst. På Tindra lugnt “cantrande”, på Brandi och Vísir lite varierande tempo.
På Exakt blev det senast nästan ett och ett halvt varv i mestadels herrejösses-fort tempo senast. Han visste liksom vad det var dags för när jag började galoppa mot ytterkanten på ängen. Håll i manen, spöet i ytterhand (så vi inte flyger ut genom grindhålet) och stadigt stöd i stigbyglarna. Har ju mätt Exakts fart en gång gå jag mjölksyretränade honom i galopp. Topspeed: 51,8 km/h. Det ni! Det går undan på en islandshäst!
Endomondo

Sedan travar jag av lite med lång hals och avslutar med att skritta hem. Då brukar de vara helt nere i puls när vi kommer hem (annars får de skritta av en stund till).

Senast det var Helene Blom-träning på Västergården var jag som vanligt anmäld med Exakt och Brandi. Annika och Gimli samt Britta och Vísir skulle också med från vårt stall.
Men kvällen innan blev Britta sjuk. Vad göra – jo, jag red Vísir också på kursen!
Tre hästar på en kurs = sex st lektioner. Det är tufft kan jag berätta. Men jessus vad kul det var! Samtliga hästar gick så bra och jag fick så bra tips och övningar med mig hem. Roligt också att rida Vísir för Helene, dels då jag har honom i träning nu och dels då Helene bara sett honom med Britta tidigare. Han börjar glimra till bitvis!
Så himla glad över våra fina hästar!

Just nu hoppas jag att min röst inte är borta imorgon, det vore mycket irriterande. Jag skulle inte gett mig ut och joggat idag – jag kände ju att jag inte är hundra frisk. Vaaaarför kan ingen sätta en broms på mig?
Nu sitter jag här och kännes svalget svälla upp och  förbannar mig själv…

Baug162 En bild på Brandi från i somras piggar kanske upp mig?

 

Det årliga öltöltandet på Fors

Tuesday, February 7th, 2017

…är avklarat. En trevlig dag i söndags med lite kyligt (jävligt rått väder!).
Från Vädersjö var vi ett jättegäng som åkte – jättekul! 10 hästar från vårt stall!
Britta hade varit sjuk och var inte helt redo att rida, så Vísir fick stanna hemma, men jag hade med mig Exakt och Váli och så Erica och Tindra. Skönt att det är 20 min mellan gårdarna då jag behövde köra två gånger för att få med alla hästar.

Alla bilder tagna av Erica Osterman (och bilderna på henne är tagna av mig, med hennes kamera) och klickbara!
Först ut öltölt, dennaviktiga allvarstyngda gren där man rider slalom mellan koner med en ölsejdel med öl i ena handen, rundar den sista konen och sedan är det fri fart och gångart upp. Där jag startade först på Tindra. Precis när vi skulle starta ryckte Tindra till lite bakåt så lite öl skvimpade ut redan innan vi kom framåt, men sen flöt det på bra. För Erica och Tindra gick det ändå bättre! De vann nämligen! Tjohoo!

Tindraoltolt173Tindra och jag i starten

Tindraoltolt175 Tindra och Erica på vägen upp

16425928_10154513137677326_3579510716995702168_n Fina vinnarna!

Tindra och jag kom 4:a (av 21 startande).

Näst ut var det vägtölt, där man rider långsam tölt nerför vägen och valfritt tempo tölt uppför dito.
Exakt kändes mjuk och fin på framridningen och väldigt fin när jag provred en vända på vägen.
Så var det dags för start och han kändes fin. Faktiskt väldigt trevlig. Lite het på gröten på nägen upp i valfritt tempo. Hade egentligen velat rida lite högre tempo, men valde att hålla igen då lätt uppförslut lät ger galopp och balansen tappas. men luftig och fin i rörelserna.
Av 44 startande togs de 20 bästa ut till omgång två och där kom vi med. och så red vi på samma sätt en gång till och Exakt kändes lika bra!
I prisutdelningen (som var efter att alla grenar var klara) visade det sig att vi kom tvåa (efter Jex på hennes fina förstaklasshingt Svördur). Exakt och jag slutade på 6,2 och vinnaren på 6,35. 🙂
Några bilder har jag inte hittat, eller jo en, men den är på en fotografs fb-sida och framifrån (det jäkla staketet för det nästan omöjligt att få bra bilder från sidan på vägen).

Sista ut för dagen var speedpassen. 100 meter med flygande start och i lätt uppförslut.
Váli var fram skrittad och longerad i trav och galopp innan var Britta och så hann jag rida fram honom ca 15 min.
Gjorde en provläggning på vägen och han flööög fram! Snabbt och stadigt.
Visade sig att det var helt fel för dagen med en provläggning. När det var dags för passen visste herrn vad klockan var slagen och kokade över fullständigt. första löpet gick i tokgalopp.
Andra löpet höll han på att dra i galopp, men jag fick stopp på ångloket några centimeter före startlinjen och gjorde sedan halt – flygande pass. Och han höll och vi fick en tid, som dock inte var så snabb då det var lite accelereringssträcka med.
Men 12,17 sek kom vi 4:a av 10 startande (7 st som fick en tid).

valioltolt171 Pass med obligatoriskt sväv rakt framifrån

Utandning, avskrittning, och prisutdelning i After Riden.
Våra tre hästar var så himla snälla och duktiga och stod lugnt och hängde avslappnat uppbundna vid bindbommen utanför stallet på Fors. Till och med Tindra bara stod lugnt när hon hade polare runt sig!

Efter prisutdelningen Kopplade jag på transporten (som jag parkerat och hakat av av praktiskt skäl) och så lastade vi på Exakt och Váli, jag körde hem dom och släppte ut dom och åkte och hämtade Tindra och Erica.
Lyckad och trevlig dag!
Tack Ylva, som orkar hålla igång år efter år!

Och STORT grattis även till mina duktiga ridskoleelever Emma, Sofie och Flisan som red jättefint!

Tindraoltolt171 Malin fick låna sin häst i öltölt!

Lektionera mera

Saturday, January 28th, 2017

Åh, det är så kul med undervisning. Speciellt när man har, som jag, världens bästa elever! Intresserade, engagerade och villiga att utvecklas. Jobbar allt som oftast på hemläxan, kommer med relevanta frågor och funderingar och läser på!

Det ger en glad instruktör som får jobba med huvudet och själv utvecklas.

Jag var på en föreläsning med Haffi Gislason i veckan. Mökkur Ryttarsällskap ordnade den som inspiration i vintermörkret. Vad föreläsningen handlade om var, även efteråt, lite oklart.
inte så att den var dålig – den var intressant när det kom till huvudinnehållet, men vägen dit var lite krokig via avstickare och sidospår.
Men sista 45 min var intressant och gav dessutom intressanta diskussioner.
Det handlade om JAG.
Vad jag ÄR och vad jag GÖR. Att det inte är samma sak och att saker som kan gå fel eller mindre bra i det jag gör kan ge det jag är en törn eller putt uppåt.
Intressant var hur svaren kom när frågan ställdes till enskilda personer i gruppen: “Vad ÄR du?”.
Svaren blir lätt det man gör:
“Jag är mamma”
“Jag är hästägare”
“Jag är sjuksyster”

Jag satt och klottrade ner lite på papper för att få struktur själv.
Det första jag ville svara var “ryttare”. (sedan skrev jag ner glad, social, engagerad på den raden istället)
Och det är intressant. För när det går över en viss gräns och flyter det ju ihop det där med vad man är och vad man gör.
Jag definierar mig själv som ryttare, instruktör och hästmänniska. Jag vet att det är “fel” svar på frågan, men ibland är det så, va?
Allt som oftast drömmer jag om någon elev eller häst och vaknar av att drömmen går över till att jag tänker/grubblar på hur jag skall lösa ett problem eller hur eleven borde göra i en viss situation.
Bla,bla, bla…mycke svammel.

Hur som helst; hästarna jobbar:
Brandi utvecklas mycket i tölten och börjar hitta en stadigare överlinje där. Viktigt att han inte går för fort i tölten, utan får hålla ett lugnare tempo utan att bli lat i bakbenen.
Tindra har jobbat med handhästning denna vecka. Först med Brandi en timme i torsdags, då det var rätt bra drag under hovarna med långa travpartier och galopper och en himla fin töltsträcka på älskade T och så en lugnare vända med merparten skritt igår då Annikas Gimla skulle introduceras mera i handhästandet.

Handhastande – kolla här för litet filmklipp från handhästandet med Tindra och Brandi 🙂
Exakt känns fin! Han har blivit näst in till bra i hull (äter fortfarande rejält med extra käk). Bitvis dansar vi! Men mest är det skritt just nu då det är stenhårt i backen.
Vísir är i träning en månad och vi tränar på att behålla mjukheten och bakbenen på plats i övergångarna och en stabilare form.
Váli rider jag ju till och från 1-3 ggr/vecka och han känns oanständigt fräsch. På volten och ovalen är han simply underbar och ute har vi tidvis våra diskussioner och tempo och ibland även om gångart.

Kanske nog babblat för idag?
Vi säger så. Nu skall jag dra på mig löparkläderna och ta med mig Harry på en joggingrunda!
Vad skall ni göra?