Archive for the ‘Allmänt svammel’ Category

Exakt som det skall vara!

Saturday, December 16th, 2017

Det lackar mot jul och lektionerna haglar tätt, trots att ridskolan sluttade för terminen den här veckan. Vilket är bra – jag behöver jobba allt jag kan.
För jag har gett mig världens bästa julklapp i år!
Från mig till mig – en riiiktig god jul:

Exakt09

IMG_2659

 

Jajjemen, nu är det klart och officiellt!
En del av er har vetat det ett tag, andra inte. Men nu är pappren skrivna!
Exakt är MIN!
Jag har ju haft den enorma turen och lyckan att få ha Exakt som min i flera år, men tiderna förändras och jag visste ju att det här inte var för evigt.
När det kom upp att Exakt behövde säljas sade jag spontant att i så fall måste han skickas till någon annan på försäljning, jag grejar inte att sälja honom.
Och så kom frågan om jag vill köpa honom – och oron, har jag råd?
Jag gick ut i hagen och stod och tittade på honom och så kom han fram (så där som han rätt sällan gör) och ställde sig med huvudet mot mitt bröst och efter lite fulgråt insåg jag att ”jag kan inte vara utan dig!”
Min fina, fina vän Britta, som ägt Exakt och sett oss tillsammans de här åren ville ju verkligen att jag skulle ha honom. ”Han är ju DIN häst Malin” sade hon.
Och allt ordnar sig! Och Jag har köpt Exakt!
Vilket är jättestort för mig!
Och det känns jättebra!!!
Och nu jobbar jag massor för att ha råd 🙂
Tur att jag har världens bästa jobb, med världens roligaste och gulligaste elever (både två- och fyrbenta)!

Men självklart blir det lite lugnare precis över jul och nyår!
Min syster, systerdotter, deras hund och min mamma kommer till oss och vi skall äta gott, rida och ha kul!

Och snart drar det nya året igång!
Fullt av träning, dömning och kanske lite tävlade. Och massor lektioner så klart – det bästa jag vet!

 

 

 

Click- tack!

Sunday, December 3rd, 2017

Det var alltså det senaste halvåret det.
Träningshästar, massor lektioner och kurser och ett gäng tävlingar.

Jaha nu då?

Vet inte. Just nu är det Brandi, Tindra och Exakt som jag jobbar mest. Tindra hade trampat av sig en sko igår, så Brandi fick rycka in och gå en utelektion istället för henne.
tyvärr har jag inte sparat några av Tindrans skor, så jag har inget att slå på henne. Hoven ser dessutom lite trasig ut, så vi får se när hovslagaren kan titta förbi.
Det var saker ni ville läsa om, ja!
Klickerträningen kan vi börja med. Jag har varken bilder eller filmsnuttar av det. Jag är typ alltid själv när jag håller på med det.
Jag har inte heller läst på vidare mycket om det innan. Jobbar hästarna lite i frihetsdressyr-ish med bara släpp trycket/ge godis/beröm när hästarna gjort nått jag önskat eller något bra (ibland dyker ju det upp jättebra saker av missförstånd eller bara för att hästen bjuder på nått annat än man hade tänkt sig).
Jag har inte klickertränat någon annan häst eller hund, dock tränat Harry (hunden) operant (”shapeing”).
Men jag började med att klicka och ge godis samtidigt typ tre gånger per dag (ca tio klick-godis per gång och låtit det gå 15 minuter till några timmar mellan gångerna) i två-tre dagar.
Sedan tog jag med klickern in på banan/rundcorallen och började med elementära grejer som jag vet att hästarna kan och vet vad jag vill när jag ber dom om och klickade och belönade på det.
Sedan har jag helt enkelt utvecklat det.
Brandi har jag lekt lite med helt belöningsbaserat (R+) och det är kul, men ställer höga krav på människan. I R+ träning som man kan läsa om på engelska här, har hästen rätt att säga nej. Vill de ställa sig och äta så får de göra det. Då får man andas långsamt och vänta på att de vill ägna en uppmärksamhet (och då belöna det kraftigt!), eller hitta ett utrymme med så lite mat som möjlig i (men hästen får fortfarande säga ”nej” där också).
Så skall jag leka med det får jag vara noga med att vara i rätt sinnesstämning själv och låta det vara kort om hästen säger att det är så det känns idag.

Klickerpassen är ofta ca 20 min långa och man märker att det tar lite på huvudet på pålle, Jag brukar försöka avsluta när det går riktigt bra, men det jobbiga är ju att det är då det är som roligast också. Svårt ju.
En vacker dag kanske jag kan be Erica fota lite när jag jobbar med det?

Jag har börjat ta med klickern upp på hästryggen också. Och speciellt på Tindra är det verkligen kul! Hon blir väldigt glad och nästan skuttig av det och jag tror aldrig jag känt sådana galoppsprång på henne. Jag trodde verkligen att hästarna skulle stanna vid klicket och be om sitt godis, men döm om min förvåning när de traskar på och nästan sträcker lite på sig som om de säger ”jag vet – jag gjorde rätt” när jag klickar och går fram tills jag andas ut och bromsar i sätet. DÅ stannas det dock raskt och huvudet vänds raskt för godisutdelning.
Tindra rids nästan alltid på hackamoore, vilket ju dessutom är enkelt att ge godis på. Brandi har jag vid några tillfällen ridit i repgrimma och det har också gått väldigt bra.
Ridpassen då jag rider med klicker är också rätt korta, ca 30-35 min, med fokus på övergångar och att ha kul! Börjar alltid med så lätta övningar som möjligt där jag får möjlighet att belöna snabbt. Halt (klick-godis), fram flytta bakben (klick-klick-stanna-godis), flytta andra bakbenet (samma sak), FRAM i trav (klick- trava fram – klick-stanna-godis) och så vidare. Pauser på lång tygel då och då (10-30 sek, då och då någon minut). Galoppfattningar är kul att jobba med (kanske det är för att jag tycker det som alla mina hästar är riktigt bra på fattningar?) och lätt att klicka på.

Tindragalopp
Här rider jag Tindra i repgrimma för några år sen.

Tja, så jobbar jag då och då.
Men där klickerträningen gett absolut störst inverkan/resultat är vid skoning!
Brandi blir så uttråkad och Tindra tycker det är jobbigt att hållas fast/stå uppbunden. Båda blir så mycket lugnare och mera avslappnade vid skoningen med klickern. Då klickar jag när de står stilla och är avslappnade. Har även passat på att klicka när hovis spikar i hoven.

Tindramalin

Hejhej på er igen!

Sunday, November 19th, 2017

Ojojoj. Det var fasen inte igår!
Hur fortsätter man nu? När de gått så länge sen sist.
Vi får väl ta en sak i taget.
Vi kan börja med er som läser. Har ni intresse av att jag bloggar? Vill ni läsa?
Det är alltid lite roligare och mera motiverande att skriva om det finns en mottagare eller flera.

Jaha – hur var det här då?
Jo, tackar som (kanske) frågar. Här har det varit upp över öronen mycket jobb. Något man som egenföretagare blir hårt uppfostrad att vara glad och tacksam för! Vilket jag är! Missförstå mig rätt – det ÄR verkligen en ynnest att kunna jobba med sin hobby och klara sig på det som levebröd! Men det som händer är ju till exempel att en blogg blir liggande obloggad ett tag ibland.
Jag har helt enkelt inte orkat, inte hunnit och inte velat blogga.
Och när det är mycket i livet så gäller det ju att rensa bort onödiga måsten så att man inte träffar den berömda väggen. Så den tiden jag haft över har jag ägnat åt att vila (tar ofta i veckorna en powernap mellan stall och lektioner om möjligt), läsa och umgås med maken, hunden och vänner.
Livet, helt enkelt.

Jag gör ett försöka att blogga igen. Let us see how it goes…
Uppmuntran hjälper 😉

 

Skrev alltså senast i mars, när Exakt precis hade varit på Mälarkliniken och fått benet ompysslat.
Får nog fasen hämta almanackan för att se i vilken ordning saker gått sedan.
Han fick Metacam, vilade en vecka och skrittades en vecka. Tillbaka till Karlslund och låta Ancan klämma och känna. Börja rida igång lite mera och tog återbesöket på Mälarkliniken den 10/4. Izabella kollade igenom, vi sprang, longerade och gjorde ett ridprov. Och fick fritt fram att köra på.
Fortfarande lite spänd i muskeln på insida lår, men mycket bättre och inte lika öm och rörde sig framför allt rent.
Sedan har vi jobbat på. Hela tiden med mycket skritt, och mycket arbete från marken. Regelbunden stretching och koll på Karlslund. Men först i slutet av juni kändes det helt och fullkomligt bra!

Exaktaug17
Exakt och jag på träning för Helene i augusti

 

De övriga hästarna då?
Brandi är – ja Brandi. Underbart snäll, gullig, gosig och rar. Och taktren. Men någon stjärna på banan kommer han aldrig bli.
Han och hans mor Tindra jobbar en del med att gå privatlektioner, både ut i naturen och på ridbanan, med elever. Och så har jag börjar klickerträna med både Tindra och Brandi! Jätteroligt och inspirerande, men utmanande dels för huvudet (på såväl mig som på hästarna) och koordinationen och timingen. Men lite av en nytändning är det.
Brandi är otroligt duktig på att lyfta manken och både trava och tölta (!) på lös lina i trevlig form runt mig. Tindra kan gör glädjeskutt framåt i galoppfattningar och är framförallt (tycker jag) kul att rida med klickern (hon rids ju dessutom mest på hackamoore, vilket underlättar belöningen). Jag trodde hon skulle stanna direktt för klicket från ryggen, men hon traskar glatt på tills jag ber henne stanna – då stannar hon å andra sidan raskt och vänder uppfordrande huvudet mot mig (i början med öppen mun).

BrandiLena
Brandi och eleven Lena på en utelektion på ängen i vintras

Tindra är ju den riktiga hjärtehästen. Så är det.
Hon jobbar, precis som Brandi, med lektioner med elever och så har Erica som vanligt ridit/jobbat henne en hel del.
I juli, mitt i ”brinnande semester”, när jag låg och läste/andades/joggade med hunden/sov/drack vin i Finland, fick Tindra en spark på vänster bakknä på betet. Som tog rätt illa.
Tack gode Gud för fina medryttare och vänner! Damen fick komma upp till stallet i hästbuss (betet ligger ca 20 minuters promenad från stallet) och nästa dag skjutsades hon till klinik där tre god vänner var med och hjälpte när veterinären kollade, röntgade och ultraljudade skadan. Ett lite elakt sår precis över ligamentet i bakknäet, som fått sig en smäll och svullnat.
Dränage och några stygn. Metacam, sjukhage och en stor haklapp på grimman som gjorde at hon inte kunde komma åt såret själv.
Såret läkte helt problemfritt och vi gjorde ett återbesök på kliniken 4 veckor senare och ultraljudade bakknäet en gång till för att kolla så inget var skadat där inne. Men allt var jättefint, hästen ohalt och osvullen och – ja, hem och köra igångsättning. I slutet på september var Tindra tillbaka i full ridning och kondition!
Och Erica och Malin som vakade över henne. Tempade, skötte såret och gav Tindra mys och mat. Tusen, tusen tack bägge två!

Tindrabakben
Tantens bakben på kliniken

Lite träningshästar har även hunnit passera under tiden jag inte bloggat:

Beyla, ett litet sto e: Reynir frá Hólshúsum , som jag hade i träning under maj-juni. Fint sto med mycket rörelser, men som behöver lära sig att inte vara så ”på” hela tiden och att hantera sin stress. Mycket skritt och massor övergångar blev det. Tyvärr fotade vi aldrig henne under tiden.
Stefnir, en häftig valack e: Gladur från Stallgården, var hos mig i augusti. Allmän träning, men fokus på tölt. Enormt villig kille med rörelser, som är lite för stora för hans balans. En jättehärlig och häftig tölt. Och starka magmuskler är ett måste på hans ryttare : )

Stefnir1

Stefnir2
Stefnir på ovalen hemma på Vädersjö i augusti

Jóga, ett femårigtsto e: Ófsi frá Brún, var också hos mig i augusti. Hon är grundinriden vintern då hon var 3, men har sedan stått skadad till och från och inte helt kommit igång i ridningen.
Så det var egentligen mest stärka och bygga vidare på grunden med tydligare vändande hjälper, sidförande hjälper och att börja hitta mellan gångarterna. En jättekul häst, som inte behövde töltsättas i den meningen utan tölten fanns där. Jag hoppas jag får fortsätta följa henne lite närmare igen!

Jogaaug178
Jóga på den enda fotograferingen vi gjorde, vi borde gjort en i slutet av träningen också 

Smári, stor valack e: Hárekur från Österåker, som varit hos mig 6 veckor i okt-nov. Behövde vidareutbildas i tölten, då det var svag och travtaktig och han lätt spände sig så fort man tänkte lite på tölt. Tre veckor tillbringade vi mest med att grundtölta. Helt oglamouröst, men viktigt. Och tölten har blivit väldigt mycket säkrare och bättre, men behöver så klart ännu mera tid för att befästas helt och stärkas upp ännu mera.
Jag är jättenöjd med hans utveckling och då han åkte hem idag töltade han fint med sin ägare i lite olika tempi, men främst håller vi det ännu till grundtölt och kort tempo tölt.
Traven och galoppen har utvecklats av bara farten de med!

Smari4nov175

Smari4nov1711

Smari4nov1712
Smári i oktober, ytterligare lite bättre och starkare i bakbenen 

Idunn, ett sto e: Erro från Mörtö, som mest av allt behövde lära sig att slappna av och gå fram samtidigt. Antingen sprang hon med stel hals och högt huvud, eller var avslappnad, men stod då stilla eller på sin höjd skrittade. Traven hade hon helt och hållet tappat bort på vägen.
Efter uppmjukande arbete och rätt mycket skritt och galopp, så kom först en överlinje i tölten och så började traven titta fram!

Jag har dessutom hunnit med en tappskokurs, som Vallfari arrangerade i september. Jättenyttigt at få uppfräschning på den fronten. Jag har tappskokompetens sedan hästskötarutbildningen, men det är 20 år sedan jag gick den. Så lite uppföljning och praktik var på sin plats. Och jag har slagit på några tappskor sedan dess – och fått beröm av hovslagaren över hur bra det var gjort! Mycket nöjd med det!

Tappskokurs

 

Jag tror vi avrundar här för idag!
Jag lovar återkomma! Rätt snart. Typ. Hoppas jag. 

 

Lita på dina vänner!

Tuesday, March 21st, 2017

…och din magkänsla!

Efter clinicen i repgrimmearbete och tömkörning, som Vallfari höll med mig, noterade mina vänner med de skarpaste ögonen att fina fuxen (Exakts internetalias) var lite ojämn i tölten på några filmsnuttar som lades ut på nätet. I just tömkörning är tölt lite lurigt, då det på just böjda spår kan bli svårt med balans för hästen, men när jag några dagar senare var på Karlslund tittade vi lite mera på Exakt tölten (i ridning denna gång) och konstaterade lite ojämnhet på vänster bak främst i tölt då med. Kände noggrant igenom bakbenen och upptäckte en rejäl spänning. ömhet och lite svullnad på insida lår på vb. Ancan fick känna på det och konstaterade att han måste halkat/vridit/fastnat rejält med benet i hagen. Om det skulle hänt i ridning hade jag märkt det – så rejält var det.

Hem och massera med arnika, stretcha och vila lite över helgen. På måndagen åkte jag med Exakt till Karlslund igen och han fick en ultraljudsbehandling på muskeln och sedan stå på vibrationsgolvet. Et lösgörande ridpass i grundgångarterna dagen efter med massage både före och efter. På onsdag gick han på vattenbandet och såg bra ut. Jämn och fin. Torsdag vila och på fredag red jag igenom honom på volten och bad snäll stallkompis om att bli filmad lite. Upplevde honom fortfarande ojämn på vb och filmen bekräftade. Ringde Ancan och beklagade mig lite och vips hade vi en tid på tisdag hos Izabella på Mälarklinken.
Håll igång honom över helgen var ordern.
Så under helgen har vi tömkört, ridit och jobbat i repgrimma.

Och idag var det då dags.
Lasta tidigt, snökaos och jättehala vägar i Tungelsta. Körde långsamt och försiktigt och fick stå still lite där någon annan inte gjort det samma och hamnat bredvid vägen. Kom fram 10 minuter efter utsatt tid, men då det tiden visade sig vara fel på 1 timme så gjorde det ju sannerligen inget.
När turen kom till oss började vi med att prata och berätta så klart. Izabella klämde och kände och berömde musklingen av killen. Noterade också den spända och hårda muskeln på insidan av vänster lår. Skritt och trav i löpgången, sedan ett sedvanligt böjprov. Vilket Exakt hade 0 reaktioner på. Alltid superskönt det!
Ut ock longera. inte halt, men Izabella noterade att han belastar utsidan av vänster bakhov mera än insidan och liksom inte går riktigt lika mycket under sig med det benet i väster varv.
Nästa var ridprov. Skrittade runt i ridhuset och väntade på Bella och funderade och  kände. När hon kom ut fick jag visa trav och tölt. Först på volt och rakt spår och sedan främst trav på en stor åttvolt  för att jämföra varven.
I vänster varv lägger gör han samma sak med vänster bak som i longeringen och skjuter upp höften lite och skjuter över mig till höger, samt lägger sig lite mera på vänster tygel. Jag korrigerar upp det och han slappnar av mera och mera och “värmer ur” lite också.
Avslutningsvis tittar Izabella på muskeln med ultraljud och hittar då en liten blödning i muskeln.
Samt noterar igen att den är mycket spändare och “hårdare” än högra sidan.

Exaktkliniken Exakt väntar på Izabella i undersökningsrummet

Så nu ser det ut såhär:
Exakt skall gå kvar på lösdriften då det är bra för honom att röra sig. Han skall hållas igång fullt ut, men jobbas i lugnt tempo (men alla gångarter) rakt fram. Undvika böjda spår och svängar, speciellt till vänster, i tre veckor. Samt äta Metacam i 10 dagar (om inte magen skulle tycka annat).
Vi har bokat ett återbesök om 3 veckor. Känns han bara fantastisk så behöver vi inte åka på det, vill jag att han kollas en gång till så åker vi på det.

Så skönt att veta!
Samt så klart skönt att det inte var allvarligare än så här!

Exaktsept16 (22)

Februari traskar på

Sunday, February 12th, 2017

Det är några minusgrader hela tiden, så det är rätt hårt i backen. Jag rider rätt ofta i sommarhagen där det är lite mera sviktande underlag och har tagit för vana att konditionsträna hästarna där en gång i veckan. Använde Runkeeper för att mäta sträckan ett varv runt hagen och det är 980 m., det är alltså en rejäl hage, som ni hör.
Ganska platt och med undantag för lite skithögar som ligger kvar så är det bra underlag.
Så jag rider lugnt till hagen (ca 10 min) och där jobbar jag med övergångar och stora volter och växlar mycket mellan gångarterna (även skritt). Avslutar med ett varv i galopp runt hela hagen. Olika tempon i galoppen, beroende på häst. På Tindra lugnt “cantrande”, på Brandi och Vísir lite varierande tempo.
På Exakt blev det senast nästan ett och ett halvt varv i mestadels herrejösses-fort tempo senast. Han visste liksom vad det var dags för när jag började galoppa mot ytterkanten på ängen. Håll i manen, spöet i ytterhand (så vi inte flyger ut genom grindhålet) och stadigt stöd i stigbyglarna. Har ju mätt Exakts fart en gång gå jag mjölksyretränade honom i galopp. Topspeed: 51,8 km/h. Det ni! Det går undan på en islandshäst!
Endomondo

Sedan travar jag av lite med lång hals och avslutar med att skritta hem. Då brukar de vara helt nere i puls när vi kommer hem (annars får de skritta av en stund till).

Senast det var Helene Blom-träning på Västergården var jag som vanligt anmäld med Exakt och Brandi. Annika och Gimli samt Britta och Vísir skulle också med från vårt stall.
Men kvällen innan blev Britta sjuk. Vad göra – jo, jag red Vísir också på kursen!
Tre hästar på en kurs = sex st lektioner. Det är tufft kan jag berätta. Men jessus vad kul det var! Samtliga hästar gick så bra och jag fick så bra tips och övningar med mig hem. Roligt också att rida Vísir för Helene, dels då jag har honom i träning nu och dels då Helene bara sett honom med Britta tidigare. Han börjar glimra till bitvis!
Så himla glad över våra fina hästar!

Just nu hoppas jag att min röst inte är borta imorgon, det vore mycket irriterande. Jag skulle inte gett mig ut och joggat idag – jag kände ju att jag inte är hundra frisk. Vaaaarför kan ingen sätta en broms på mig?
Nu sitter jag här och kännes svalget svälla upp och  förbannar mig själv…

Baug162 En bild på Brandi från i somras piggar kanske upp mig?