Magnetröntgen gjord på det förbannade knäet i tisdags kväll.
En fördel med privatiseringen av vården är väl just då att man kan får tid för MR kl halv nio på kvällen.
Röntgen i sig känns ju inte alls, men jag skulle ligga absolut stilla i 10 minuter. “Du får andas såklart, men undvik att sucka eller andas extra djupt”.
Ok, aldrig har jag varit så i behov av att sucka och andas djupt som då. Och vad det börjar klia på näsan när man absolut inte får klia sig!
Och FYI så låter en MR- maskin jättemycket! Skithögt!
Resultatet? “Din läkare hör av sig i början på nästa vecka”.
Jaha.
Bara att vänta då.
Då och då gör knäet ont, det känns som något sitter fel inuti det. Det är instabilt, men jag går utan att halta och är jätteförsiktig i allt jag gör.
Att rida känns inget alls, men jag sitter upp från pall, eller ber någon hålla i hästen. Har ett knäskydd från Back on Track på.
Gör generella rehabövningar hemma flera gånger om dagen och är tacksam att det är vår/sommar och inte jättehalt och kallt ute.
Bokat sommarens biljetter till Finland idag.
Och ridit Exakt, som var pigg och på tårna. Vi diskuterade lösgjordhet och att ta böjningen till vänster även ute.
Och så har det varit lektioner både på Vädersjö och på Raksta i Tyresö.
