Jag känner mig verkligen inspirerad i ridningen just nu! 
Vilken är väldigt skönt att känna i vintermörkret!
Jag blev inspirerad av Maria Grezers och Pether Marknes clinic i fredags på SIHS!
De hade en hopphäst, Qalle som reds av Henrik Ancarkrona, och en dressyrhäst, kommer inte ihåg vad den heter men den reds snyggt och fint av Juliette Ramel.
Pether och Maria hade en humoristisk och inspirerade dialog runt dressyr kontra hoppning och skämtade mycket med varann.
Och Juliette red så fantatiskt snyggt – den bilden har jag på näthinnan länge och försöker kopiera ivrigt i min ridning.
Jag känner att jag ändrade mitt ridsätt på Gná lite efter det och både igår och främst idag kändes det jättebra!
Idag red Jill och jag på volten och Gná kändes väldigt bra redan från början!
Lös, lätt, ledig och lydig!
Det kändes helt enkelt super! Körde igenom de övningar vi jobbat med för Nina inför helgens kurs – så vi kan fortsätta framåt!
De övningar vi främst jobbat på är att kunna rida kontrollerat tempo på volt i trav, tölt och galopp. I trav och tölt kan vi nu gå fint på volt i sidförande både för inner och ytter skänkel – en mycket trevlig känsla.
Galoppen blir bättre och bättre. Idag funkade det som smort att fatta bägge galopperna från skritt!
I tölten har jag nu de senaste veckorna fokuserat mycket på igångsättningar. Förbereder för tölt – fram i tölt-ner i skritt – vila – gör om (gör rätt!).
Gná samlar sig otroligt duktigt, men när hon sedan skall börja tölta tar hon ett jättekliv med bakbenen och blir nästa rädd själv för dom och det blir ganska ryckigt och oformat.
Idag funkade även det bättre. Gjorde många igångsättningar (och nedtagningar, men de är inte längre något problem utan funkar hur bra som helst) på raken och hon blev mjukare, mer fokuserad och bättre för varje gång!
Bommar är dock ett otyg enligt lilla fröken känslig. Varje gång är de lika läskiga. Skulle provtrava över två för att kolla avståndet då Jill stod på marken och skulle kolla. Avståndet var lite långt och Gnun råkade slå i en hov i en såndära läskig bom.
IIIK 
sade hon (i andan om) och hopp/bockade högt i förskräckelse.
Blev bättre, riktigt bra efter några travningar över helvetesföremålen (Gnás åsikt).
Idag har jag också hunnit träna på gymmet igen. Skönt!
Men vad konstigt det är med form. För några veckor sedan kände jag att det började bli ett riktigt flyt på springandet på löpbandet.
Jag orkade mera, bättre och lite längre för varje gång. Men så de senaste två-tre veckorna har det känts jobbigare och jobbigare att springa igen.
Idag var det riktigt motigt – tills Rachel Ray började på TV framför mig. Inte för att jag gillar henne direkt – men hon hade Dr. MacDreamy som gäst!!! 
Jag sprang 10 minuter utan att märka det (9 minuter brukar vara motigt).
Nu skall jag bege mig åstad tillbaka till stallet och kvällsfodra de rara djuren.
Förrästen, LÄS Wille Crafoords blogg. Om inte annat så för språket. Åh, vad bra skrivet!!!
Alla som någonsin lyssnat på Just D´s texter vet att Wille kan svänga sig med ord, men att dessutom få läsa om sitt favoritintresse i BRA formuleringar – Lovely!
Nu, kvällsfodring alltså.
