Posts Tagged ‘Julefrid’

Goder fortsättning!

Sunday, January 3rd, 2016

God afton/morgon/dag (vet ju inte när ni läser juh!) i stugan!

Här har det tydligen varit bloggpaus. Inte så konstigt iofs. Jul och nyår – ni vet.
Min syster, hennes dotter och hund samt min mamma har varit här. Samt att Harrys syster Mini (det är alltså hundar, dvärgschnauzrar, för nytillkomna läsare) bot hos oss då hennes familj är USA över jul och nyår.
Så fem personer och tre hundar i vårt hem. och massor med mat som skall lagas och inte minst ätas, filmer som skall ses (vi såg underbara “En man som heter Ove” på bio!), presenter som skall byta händer och spel som skall spelas (jag säger bara Cards Against Humanity och några flaskor champagne = ofantligt lyckat!). Och hästar som skall ridas och hundar och promenera med!
Och så måste man äta lite till!

CAH är ett mycket rekommenderat spel om man är hyfsad på engelska och inte alltför pryd:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klicka på bilden – det var bara så fint!

 

Min syster och jag ute och rider ihop!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har sagt till mig själv att inte stressa utan rida de hästar jag har tid och lust med och så har min syster Pia varit med och ridit (och fått lära sig tölta modernt på Tindra och Brandi). Och precis efter jul kom ju äntligen snön och lite kyla!
På med varmkläderna och ut i rida! Jill på Váli och Erica och Tindra följde med oss och vi hade en helt underbar tur!
Hann även med att hålla en clinic på Fors den 28/12 om kommunikation med hästen och hur vi kan jobba med hästar i repgrimma. Fick jobba med lusitanon Gostosa, som jag träffa de för första gången där och då och så Vísirs vackra helsyster Valkyria (Vepja från Fors Gård – Mökkur).
Har även jobbat med Vísirs helbror Vals en hel del under december och börjar få kontakt med den lille (nja) vildbasaren.

Nu har dock alla utom Mini åkt hem (henne skulle vi gärna ha här permanent!) så lugnet har återvänt, fast det var väldigt kul att ha huset fullt och sitta och prata med mamma och syrran och Pelle och äta så gott!
Hästarna börjar vara igång igen.
Vísir känns fin. Stadigare än innan och taktren i tölten från första steget. Váli är faktuskt helt underbar. Helt otroligt nog är det inte tölten (som det tagit 5 år att “fixa”) som är problemet i dagsläget, utan att få honom att länga halsen och jobba avslappnat men energiskt i trav.
Exakt känns oförskämt fräsch och är fullt igång igen och Brandi – ja han är ju ett sånt gull att rida och det har de två senaste månaderna hänt väldigt mycket med honom ridmässigt. Bitvis är han fasen lite flott till och med! Det känns som 2016 blir ett spännande år!

Imorgon börjar “det vanliga” jobbet igen, med privatlektioner, ridning av alla hästar, lite träningshästar och de vanliga hund-rutinerna (nu har ju Pelle varit hemma så hundarna har varit hemma med honom istället för att komma med till stallet). Skönt att komma in i rutinerna igen, men det går inte att förneka att det varit skönt med sovmorgnar (älska att vi har två morgontrötta hundar, som vi får väcka!).

Välkomna in i 2016 hörrni!

 

 

 

Julefrid, även här

Saturday, December 27th, 2014

Julen kom och gick i lugn och frid!
Har tagit det lugnt. Min mamma, min syster och hennes dotter samt deras hund har varit här en knapp vecka och vi har…myst!
Ätit jättegott, läst mycket och ätit ännu mera. Varit på bio (Hallonbåtsflyktingen – rekommenderas!) en dag och så har min syster Pia och jag varit i stallet. Promenerat med Tindra och Tinka (hunden, en snart 10-årig norsk älghund/golden retriever) och sedan ridit en sväng dagligen. Underbara dagar med strålande väder; sol, mellan fem och tio minusgrader och bara…jätteskönt! Skritt på de härda vägarna och så ut i kanten av fälten och rida på. Fantastiska vyer och pigga hästar har vi njutit av.
Tindras ben känns bättre. Trycksåren av lindorna (som var ett måste då det var så lerigt) har börjat läka och svullnaden är bättre och framför allt finns det lite svikt i senan.
Ungefär varannan dag skrittas hon från ryggen en av vändorna. Resten går eller tömkör vi.
Har även några av “ridvändorna” haft med Brandi som handhäst, vilket gått utmärkt. Han skrittar tålmodigt bredvid och slänger emellanåt frågande blickar på mig, som om han undrar om vi inte kan springa snart.

Värmebaljan (typ thermobar) är installerad och det känns skönt att valackerna har frostfritt vatten. Vindskyddet står där. Ibland ligger de och myser där, oftast använder de det som toalett.

Väntar lite på att blogginspirationen skall återvända.
Men livet kommer liksom emellan. Vilket ändå inte känns så fel.