Posts Tagged ‘Inridning’

Upplåsning och insittning

Tuesday, November 13th, 2012

Vilket roligt jobb jag har!
Stígur är mjuk och följsam och Atli-nycklarna låser upp nya dörrar. Britta är bortrest en vecka och jag har hennes pållar en vecka för uppfostran och motion. Vísir är så len och vänlig och lääänger överlinjen fint och Váli är en liten njutning att rida för det mesta och att skruva upp tölten i tempo lite som jag började med när jag tävlade honom.
Brandi har jag suttit på två gånger nu. Första gången höll en medhjälpare i och jag hängd först över hans rygg och sedan lät jag högerbenet glida över sadeln och medhjälparen gav lite godis. Reste lugnt upp överlivet och så gav jag lite godis från ryggen och sedan satt jag av på högersidan.
Dagen efter det tömkörde vi första gången, vilket gick jättebra. Jag älskar Micklem-tränset, men alla sina ringar och möjligheter att ha lina/rep i kapson-ringen och tyglarna i ringar (eller ringar+bett eller i bettet, bara att välja. Hittills har jag inte haft tygeln bara i ringarna strax ovanför bettet).
Idag satt jag upp från högersidan och Jill ledde runt Brandi lite på volten och sedan gjorde vi samma sak med Nykur (fast jag ledde och Jill satt på då). Både Brandi och Nykur känns så stabila, inte alls så vingliga som en del unghästar känns vid inridning, vilket känns väldigt bra!

 

 

Ari

Monday, May 28th, 2012

Bloggen är ett sätt för mig att kommunicera. Inte bara med er där ute in general utan även med mina träningshästars ägare.
Därför kommer det då och då långa (långrandiga?) uppdateringar om en eller annan häst.
Alla är självklart välkomna att läsa, kommentera och fråga (frågor är kul! Då får jag nya uppslag till saker att blogga om!).

Det här inlägget handlar om Ari.

Ari från Sunnagården är född 2007 och därmed 5 år i år.
Han är ganska liten och har varit  ännu mindre och vingligare och ägarna har därför valt att vänta med inridning till i år.
Ari är efter Náttfari (Ari) från Wahlberg (e: Atli) och u: Frenja (Dama frá Syðri-Löngumyri). Som föl trampade Ari på en spik rätt illa och behandlades på klinik flertalet gånger i några veckor. Han fick då smeknamnet “Spikur” då han ännu inte fått nått namn då.

Jag var ute hos ägarna (som bor när mig) och kollade och kände lite på Ari i longering i vintras och då han fortfarande var hingst då så rekommenderade jag kastrering och och vi beslöt att börja inridingen i maj, men att ägarna under våren själva skulle träna att longera honom samt vänja honom vid sadel och träns.

Den 2/5 började inridningen och de två först veckorna åkte jag ut till ägarna tre gånger i vecka. Den 13/5, då vi hade betessläpp kom en kastrerad (sedan februari) Ari till Skogsäng.

Nu har vi kommit så långt att Jag kan rida på honom själv på volten och har även ridit ut på honom utan sällskap.
Han svarar bra fram för skänkeln, stannar och svänger lydigt för så väl vikt (lite vingligt än), skänkel och tygel. Ute var han lite tveksam bortåt och försökte hoppa in i skogen några gånger, men inte allvarligare än att han gick fram på tillsägelse.

Igår kom Pelle med ut till stallet och fotade oss på volten.
Ari väljer nästa alltid tölt/grsepass. Travar ibland korta sträckor, men det känns att han inte helt har balansen för att trava med ryttare än.

Ari270512 02.JPG

Ari270512 06.JPG

Ari270512 07.JPG
Här har jag precis stannat Ari med sätet och halsremmen, därav min “ryggställning”

Ari270512 12.JPG

Ari270512 21.JPG


Ari270512 25.JPG

Ari270512 30.JPG

Ari270512 35.JPG

Ari270512 47.JPG

Ari270512 48.JPG

Ari270512 53.JPG

Jag är mycket nöjd med Aris utveckling i ridningen.
Efter ett pass i repgrimman i fredags där vi diskuterade det här med att komma och följa är han lugnare att hantera och det känns att han ser mig mera som ledare.
Jag tror definitivt att traven kommer komma starkare med balansen!