För några veckor sedan delade jag denna text, skriven av Helene Stridbeck, här på bloggen.
Fortsätter med detta delande av bra information nu:
HÄSTENS BRÖSTRYGG OCH FORM.
Av HÄSTFYSIOTERAPEUT OCH VETERINÄRASSISTENT
HELENE STRIDBECK
DRESSYRRYTTARE OCH B-TRAVTRÄNARE
Specialiserad på hästens rörelsemekanik och träningsfysiologi. Samarbetar med veterinärer.
Varför vill vi egentligen att hästen ska gå på tygeln?
Vad vill vi uppnå med att få hästen att gå i form egentligen?
Vi lär oss att bakdelen ska ta mer vikt och att huvudet på hästen ska böjas och att ryggen ska “jobba”, men hur funkar detta egentligen i hästens kropp och vad gör man lätt för fel när man inte riktigt vet vad man ska uppnå och varför? Jo, såhär funkar det i hästens kropp:
Hästens rygg är uppdelad i olika ryggkotor. Den främre delen, som börjar ungefär innanför bogbladet och går till sista revbenet, kallas bröstryggen och består av 18 ryggkotor som alla är förankrade i revben.
Därför blir denna del stadig och orörlig nog för oss ryttare att sitta på. Efter bröstryggen kommer ländryggen, som består av 6 kotor och därefter korskotorna , som är fem stycken och ryggraden avslutas med svanskotorna. Ända från halskota nummer fyra (i förlängningar) går ryggmuskeln ända bak till höftknölen (tuber coxae) där den fäster in.
Alltså når vi hela hästen via ryggmuskeln, eftersom den är förankrad både i bakdel och hals. För att hästen ska klara av att vi sitter på den måste den tränas till att bära ryttaren med sina ryggmuskler, och inte direkt på skelettet.
Intressant: Titta på tvärutskotten på ländkotorna (bakom revbenen). Tänk på vad som händer om vi lägger en sadel för långt bak på hästens rygg. (Bild från Alyose.se)
Här kommer den stora byggstenen in i bilden – nämligen bröstryggen!
Det är här på vi sitter och det är här hästen får störst påverkan i tidigt stadium. Det allra viktigaste för hästen är att inte spänna bröstryggen!
Genom att vi mjukt får hästen att söka bettet framåt nedåt och på så vis sänka huvudet neråt så kommer den samtidigt att höja bröstryggen.
Hästen går inte på bogarna då, förutsatt att den inte är bakhalt och väljer att avlasta bakbenen eller har en för okunnig ryttare på ryggen. Hästen ska under minst ett års tid – ibland två- gå i låg/rund form för att stärka sin bröstrygg. Därefter ska en största delen av träningen ligga i låg/rund form även i fortsättningen.
Varför då? Jo, när hästen har stärkt upp sin bröstrygg så kommer den helt självmant att börja lyfta sin framdel med den. Vi säger att hästen “höjer manken”, men det som händer är att hästen är så stark i sin bröstrygg att den kan börja hålla upp sin bröstkorg med ryggen. Automatiskt då sänker hästen höfterna och ser mer “samlad” ut. Känslan i ridningen är att man som ryttare hamnar i uppförsbacke och lyfts upp av hästens främre del. Och det är ju precis vad som hänt, men det är inte huvudet som har lyfts utan bröstryggen som lyfts upp av bröstryggen!
Precis som vi människor när vi står böjda och reser oss upp, lyfter hela vår överdel med bröstryggen. En häst som arbetar med stark och avslappnad bröstrygg låter benen pendla utan särskilt mycket muskelstyrka och kan fjädra av sitt steg, alltså bli mer hållbar.
Om vi som alltför ivriga ryttare tar upp hästens huvud, för att “få upp formen” på den kommer bröstryggen istället sänkas och spännas! Alltså vad vi inte vill. Om bröstryggen spänns och sänks så ökar trycket på hästens ryggkotor plus att hästen kommer börja använda mer muskelstyrka för att skjuta på med bakbenen och landa mer stumt på sina framben från den spända ryggen. Alltså ökar risken för skador.Våga rida länge och ofta i låg/rund form. Alla hästar har olika form som passar deras exteriör och rörelse, det finns inte en form bara, för den är individuell för hästen! Huvudsaken är att hästen kan arbeta med lågt/runt huvud, höjd bröstrygg och avslappnad! Då kan den bli lösgjord och stark och sakta men säkert under flera års uppbyggnad öka sin förmåga till att “samla” sig och lyfta sin framdel med ryggen.
Skulle hästen vara motvillig i detta arbete så kolla upp den hos en bra, noggrann veterinär så den inte har en hälta eller problem i ryggen som hindrar den. Tänk också på att en bra sadel är viktigt och att du som ryttare är mjuk i sätet och inte trycker ner dig på ryggen, för då spänner hästen bara tillbaka och får ont.
Och viktigast av allt, ge hästen tid att träna upp sig med varierad träning och glöm inte att det ska inte bara vara kul att vara ryttare, det ska vara kul att vara häst också!
Jag ute i flocken sommaren 2012 (foto: Erica Osterman)
