Posts Tagged ‘Fors Gård’

Rätt tänkvärt!

Sunday, October 25th, 2009

Havrepappan är en man som bloggar/skriver krönikor på Hippson.
Han skriver ofta rätt kul men även tänkvärt. Idag eller, ja han skrev texten i förrgår, funderar han över det här med säkerheten i hästsammanhang. Och varför hästmänniskor generellt är “lite” slappa med den samma.
Vilket stämmer! Allt för väl!

Och vet ni vad?
Jag tror/vet/har märkt och sett att islandshästmänniskor (like myself) ofta är ännu slappare.
Ta bara som att vi lätt leder typ 5 hästar samtidigt, helst med en hand och med en höpåse i andra handen.
Eller det här med när man skall kolla något långt ner på en hästs ben. Aldrig sätta ett knä i marken är regeln. Följa den? Vadå? Min häst är ju så snäll!
Vi är nog rätt bortskämda med att våra hästar generellt är rätt trygga i sig själv och lugna att hantera. Med lite teknik och vakenhet kan de flesta av oss faktiskt rå på en islandshäst med rå styrka dessutom. Vilket man inte gör med ett halvblod/större kallblod.
Våra hästar är av tradition även hanterade i flock rätt mycket och de flesta respekterar människor relativt bra.

För ca 7-8 år sedan hade vi på Fors Gård som regel att alla elever på ridskolan skulle se Agrias film om säkerhet i stallet.
Det tog tid att visa den filmen för samtliga elever.
Men vad bra det var!

Filmen står inte att hitta idag (inte efter en lite snabbsökning på internet i alla fall). Konstigt. Det var en bra film!
Eleverna på ridskolan har bytts ut och det är nog några som skulle behöva se filmen.
Med alla nya grupper försöker vi hinna gå igenom säkerheten i stallet och i hanteringen av hästarna första lektionen för terminen.
Men det är inte alltid det är praktiskt möjligt.
Och under terminens gång är det så att de flesta elever gör i ordning sin häst i stallet utan att någon ur personalen är där. För de två som jobbar står på varsin ridbana och instruerar.
Då har vi ändå så att hästarna bor två och två i boxarna och en alltså måste tas ut.
Men: under de, nu 12 år, jag jobbat på ridskolan har det endast varit (vad jag kan komma ihåg) två tillbud när elever gjort i ordning hästarna. Båda gångerna var det elever som drog åt sadelgjorden hårt och häftigt i stallet och hästen nafsade till. Eller ja, ena gången BET Hraffa.
Never the less; väldigt få olyckor – vilket jag är glad över.

Men det är nog många små detaljer i vardagen med hästar som tål tänkas på!

En sak jag reagerar STARKT på: Det eviga ridanadet utan hjälm!
Personligen rider jag aldrig utan hjälm! Jag har alltid min egen hjälm i bilen och sitter jag upp på en elevs häst och inte har min egen hjälm till hands så lånar jag elevens hjälm.
Visst – även jag har ridit några vändor utan hjälm i mina dagar och suttit upp på en häst för fotografering utan hjälm (hur dumt är inte det?).
Men förståndet kommer i kapp en. Eller låt oss hoppas att det gör det.

En, för mig mycket förvånande,  tradition är att rida de stora dressyrhästarna – i min värld ofta lusitanos – utan hjälm.
Min  tidigare chef är ett exempel (helt utan att skriva hennes namn vet nog de flesta av er vem det är):
När jag började jobba på gården berättade hon stolt att hon alltid rider med hjälm. Vilket hon gjorde! Visst fanns det tävlingsbilder från VM och liknande på henne utan hjälm (vi snackar om rätt långt innan hjälm var ett krav på internationella islandshästtävlingar), men hemma red hon verkligen alltid med hjälm – och var stolt över det.
Hon var dessutom noga med att alla i personalen och på gården även red med hjälm.

Sedan kom lusitanon till gården.
Och hjälmen vart avskaffad. Sådär bara! “Man rider inte de här hästarna med hjälm”.
Vad är det för jävla argument???
Bara denna termin har jag påpekat för chefen två gånger att det kanske inte är lämpligt att rida runt framför mina ungdomselever utan hjälm.
Suck!

Vart är hästvärlden på väg?

Blogotyp borta?

Monday, September 7th, 2009

Vet inte vart min Blogotyp försvunnit?
För någon dag sedan var det problem med att se annat än fösta sidan på bloggen. Inga kommentarer funkade och inget i arkivet gick att se.
Pelle fnulade och fixade och nu funkar allt utom att “headern”, blogotypen, är försvunnen.
Om inte Pelle hittar den får jag störa Erica med mina dumma frågor…

Måndag igen då.
Ledig lördag och lektioner hela söndagen. Som tur var hade jag lunchrast precis då regnskuren kom över Tungelsta.
Hann även rida Gnu en sväng på kvällen. Vi klättrar mycket just nu. Vår skogshage är så perfekt till det!

Idag har det gymmats och sedan är det om en stund dags att åka till Fors och rida lite på Nunnan och hålla massa ridskola.
Fördelen med att ha 5 lektioner på raken på måndagar är att de tre lektioner jag har på onsdagar försvinner i rasande fart och känns väldigt lite.
Men skall ju inte klaga – jag har underbara elever och gillar verkligen jobbet på ridskolan.
Det är mest fötterna och rösten som är lite trötta på måndagkvällar.
Det är lustigt vilken skillnad det är på att ha 5 privatlektioner med en eller två ryttare och 5 ridskolelektioner med 6-8 ryttare.

Lightness through energy

Friday, July 31st, 2009

Under några dagar harjag suttit på läktaren på Fors och tittat på träning för Júlio Borba.
Det är e underbar instruktör att se i arbete!
Hans motto är “Lightness through energy” och han jobbar ödmjukt och målmedvetet med varje individ.

Såg en kurs för något år sedan då han först jobbade ett pass med ett ekipage på GP-nivå i dressyr (halvblod). Han satte rätt stor press på ryttaren och bad henne “rida ordentligt – jag vet att du kan det här”.
Nästa lektion var en kallblodstravare där hela lektionen gick ut på att jobba hästen rakt fram längs fyrkantsspåret i lugn trav. Form och sånt var ingen prioritet. Bara ren takt lugnt rakt fram.
Och J. var lika tydlig, fokuserad och intresserad av bägge ekipagen. De var lika mycket värda!

Idag var det en kille, som vanligtvis håller på med NH och “problemhästar”, som red lektion på en av Ylvas hästar. Han var helt klart inte van vid den klassiska dressyren och kanske även lite stel då det satt folk på läktaren. Men gjorde ett bra jobb.
Och att komma från en helt annan lära och rida sådana här kurser för att lära sig mera tycker jag är hedervärt!
Hur som helst sade J. något så himla bra till honom:
“We are riding the horse – not the gait”.
Det skall jag hålla i minnet!

Jag avslutade dagen idag med att se på när J. jobbade med Nina K’s Quartzo i sklorna över marken!
Fantastiskt fint att se!

Fors070906.JPGArab som var med på kursen

Fors070946.JPGUnderbara gamla Aska frá Fugumyri, 26 år

Fors070926.JPGJeanettes fina Ylur.

Nu har jag snart packat klart och även städat av lite hemma.
Hästarna är under kontroll och imorgon bitti åker vi till Finland!

Är där, på Bergdal mest, i två veckor och nås på mitt finska mobilnummer: +358 40 729 85 68
Kollar mail, telefonsvarare och facebook någon gång i veckan.
Tillbaka på jobb igen 17/8!

Lördag

Saturday, June 13th, 2009

Lååång skön sovmorgon. Lite träningsvärk efter gymmandet igår, skönt på sitt sätt.
Sen kväll igår med Emelie och Ocean´s Eleven i soffan.

Skall snart åka till Fors och vidare till Häringe för att hjälpa till och fixa vid banan inför morgondagens tävling.
Och lite senare kommer Sarah, Jenny och Åsa med Athena och Silfri!
Skall bli kul med besök och snack, lite vin och god mat! Och så tävlingarna imorgon.
Kan alla som läser detta bara sända en liten tanke och önskan till vädergudarna, SMHI och Pohlman (ja, han är i högsta grad ansvarig fortfarande!) om att vi inte vill ha regn imorgon

Igår bokade Emelie, jag och Adina en tjejresa till Helsingfors!
Vi åker två dagar, bara vi tre och skämmer bort oss själva och myser i en av Nordens bästa sommarstäder! Yay!

tips

Tuesday, February 10th, 2009

Läs dagens inlägg på Jonas Gardells blogg!
Så känner jag med!
En internationell jury kommer in och säger vad som egentligen är bäst!
Ja tack! Så man vet!

Det känns som det är 800 timmar sedan det var imorse och min ögonlock väger bly! Men går jag och lägger mig? Neheeej! Inte alls!
Jag sitter här och “whinear” och väntar på Pelle.
Och nu blev jag dessutom hungrig…

Massage i Tyresö och ridskola Fors fick avsluta dagen idag.

Jag älskar våra ridsklolehästar på Fors! De är banne mig riktiga stjärnor!

De skall gå på turridningar på helgerna – oftast med helt ovanan ryttare/passagerare och då krävs det av dom att de skall vara helt okänsliga för faktorer som dålig balans, skrikanden, höga händer, att folk drar dom i munnen och sparkande skänklar. De skall följa svansen framför och vara snälla och lugna.
Samma på nybörjarlektionerna och med knattarna.

Sedan går de på lektioner med elever som kan nått, till och med mycket – och då skalld e plötsligt vara känsliga och lyda minsta vink och gå rent, format och fint.
Och de klarar det! Endel kräver mera ryttarkänsla och balans av sina ryttare än andra – men samtliga hästar klarar det!’

Att flera av hästarna dessutom är stamboksförda, tävlade upp till SM coh gett fina avkommor är ju dessutom en bonus!

När jag förklarar detta för eleverna ser man hur de tänker till – och förstår! De uppskattar också (för det mesta) hästarna.
När jag för många år sedan gick ridledarutbildningen hade vi något grupparbete där vi diskuterade verksamhetshästar och jag pratade om tur- kontra lektionshäst. En tjej i gruppen utbrast: “mend et är ju aldrig att man har samma hästar som turhästar och lektionshästar! Det skulle vara någon enstaka riktig stjärna det!”.
Jag tittade förvånat på henne och berättade att hos oss går samtliga hästar på båder ridskola och turridning och det funkade utmärkt.
Förvåningen från de andra var total.
Nu tror jag inte alls att Fors är de enda som har samma hästar på både turridning och ridskola, men jag är mera förvånad över att det tydligen finns ställen som inte har det så. Hur många hästar har de?

Flumfunderingar i nattetimma…

Vaka, en av vår hjältar på ridskolan