Sade någon höst? Nej, det gjorde nog ingen här i alla fall. Speciell inte vädret. Det sade inte höst.
Det sade låt sommaren fortsätta tydligen. För det är baske mig sommar ute, i typ allt förutom de allt mörkare kvällarna. 20-25 grader på dagen, solen steker och hästarna, som enligt sitt inre schema börjat sätta päls, svettas.
Exakt klättrar allt högre upp på utbildningsstegen och bitvis tror jag hans ryttare hänger med och utvecklas. Ibland r jag osäker på den biten. Men mest av allt är jag tacksam över att få ha Exakt! Gud vad jag älskar den hästen. I med- och motgång.
Här om sistens var vi och red kurs för Heléne Blom (igen!) och detta på Västergården den här gången. Där de haft ett helt underbart fint underlag i ridhuset. Fibersand (ni vet sant med hackad filt i) som satt sig fint. Fast med svikt och stadigt. Inte för mjukt och inte för hårt.
Men nu har de fyllt på underlaget. Eller hur skall man säga – de har lagt jättemjuk, väldigt finkornig sand ovanpå det befintliga underlaget. Vilket dessutom inte var helt jämt utspritt.
Så på kortsidorna var det superdjupt och tungt. Det kändes som att rida på en beachvollyplan.
På stora mittvolten gick det att vara, men det var lite halt (jag provade gå på underlagen själv och det var halt att gå på…lite obehagligt). Brandi, som inte bryr sig så mycket om underlag, jobbade på och var duktig. Lite segare än vanligt, men det skyller jag på underlaget.
Exakt däremot, som är väldigt kräsen med underlag, blev helt olycklig.
Första passet gick helt ok, men andra passet var hemskt. Han kändes bara olycklig och seg och “avstängd”. Efter en stund stannade jag och bara släppte tyglarna och sade “det här går inte”. Helene satt upp en stund och konstaterade att nej, det här känns inge bra (det såg inte bra ut heller).
Vi avbröt där och jag gick ut och red sedan en liten stund på utebanan. Efter några minuter där slappnade Exakt av och var sitt vanliga, fina jag. Jag andades ut och skrittade av honom.
Dagen efter åkte vi till Ensta med Erica/Tindra och Brittas samtliga hästar samt dotter.
Och Exakt var underbar! Vilket var jätteskönt att känna.
Passade även på att rida Váli på Ensta. Skall tävla femgång med honom på Stockholms-DM:et på Ensta den 24-25/9. Så det kan ju vara bra att känna på honom på en bana.
Och kolla! Jag fick lite bilder från det tillfället också:
Underbara Erica Osterman fotade!
Visst har han blivit lite fin, älskade vit!
Vi tar i i pass
trava kan vi
Den här lilla hästen alltså. Är så kär!
Ja ni, ser. Váli är i bra form (eller alltså han är lite rund runt ekvatorn, men ridmässigt går han bra).
Glad är vad man blir!
