Ja vad fan sitter jag inne och bloggar för nu? Solen skiner, det är +14 grader i solen och ja just – SOLEN!
Ut med mig!
Red Gná ut en lite lugnare runda igår och kollade egentligen bara att mjukheten och lydnaden var där – och det var den! 
Åh, hon är så kul nu! Vilket “break” vi haft! Är så sjukt nöjd!
En sak som jag dock märk under de senaste veckorna är att när jag rider Gná och bara Gná så domnar alltid min högra hand. Oavsett om hon hängt på höger tygel eller inte. Tänkte extra på det i förrgår då jag skritt-klättrade i skogshagen. Trots att jag bara skrittade och Gnun var hur mjuk och rund i formen som helst så domnade min högerhand helt!
Igår var jag jättenoga med att slappna av i fingrarna i högerhanden helt när jag red henne och det blev lite bättre, men ändå domningar 
Och varför kommer de bara då jag rider henne? Försökte tänka på det då jag red Fákur i förrgår, men känner inte att jag gör något direkt annorlunda med händerna på honom…
Mysko!
Jag har karpaltunnelsyndrom och det kommer fram och visar sig då jag blir “för stark” i underarmarna och handlederna. Blodet får liksom inte plats.
Det gör dock inte ont på mig, men handen domnar delvis eller helt.
Då jag är högerhänt, och rätt rejält så, är ju högerhand helt klart starkare än vänster. Måste se till att massera upp underarmen, handleden och handen själv morgon och kväll. Och stretcha. *Suck*
Fákur fick massage igår av Adina. Har jobbat mycket med smidigheten och mjukheten på honom och det kändes som en gigantisk belöning då Adina på kvällen rapporterade att han var mycket bättre i ryggen och orden “trodde nästan inte det var samma häst” ringde otroligt skönt i öronen! Hon frågade också om han eventuellt lyft lite mera på benen än tidigare. “Jadå, det har han ju” svarade jag. Det kändes tydligen också i musklerna på honom.
Men nu skall jag ta mig i kragen och skutta ut i solen och rida “Fáken”
