Archive for September, 2011

Tisdag kväll

Tuesday, September 6th, 2011

…och jag är ledig! AH!

vet inte när det var senast! Eller, ja, det var på semestern senast.
Det är lite sådär crazy nu. Mycket hästar och trots att Una åkt hem (hon är dock fortfarande till salu!) och Fína är såld så är det lika fullt upp. Och så ridskolan och lite privatlektioner på det.
Jag rider lite av Ylva Haganders unghästar på Fors nu och hörrni – där är några riktiga puddingar! Vísir! Ah – är någon där ute på jakt efter en riktig framtida stjärna så hugg till på Vísir från Fors! Kombinationen Mökkur – Vepja (e: Týr) är fantastisk!
Även Vordagur från Fors kommer bli en fantastiskt trevlig häst för den som är sugen!

Glítra börjar utvecklas nu! I början kändes det mycket som hon bara kröp innanför en skärm eller hinna och liksom låste in sig lite och inte helt ville umgås (i ridningen, från marken umgicks vi så bra så), men efter några löslongerings och tömkörningspass samt ett förlösande ridpass i ösregn så verkar det lossnat!
Tölten är ren för det mesta, galopperna funkar och korsgaloppen ett obehagligt minne blott. Traven är den svaga länken just nu. Så vi jobbar med kvalité framför kvantitet just nu. Lugn trav korta sträckor och nedtagning så fort det börjar gå för fort och bli fyrtaktigt.
Passagerarövningen (när man sitter passivt på lös tygel och låter hästen ta egna beslut på ridbanan. Tempo, vägval och gångart väljer hästen själv. Det enda den inte för göra är stanna vid grinden) har gjort att Glítra lugnat sig lite och inte försöker göra tusen saker på en gång och är lugnare i sin balans, vilket också gör det lättare att hålla balansen.

Seifur, gammelman, är pigg men ganska rund. Mycket vätska, men även en del “riktigt hull”. Han joggar och håller igång 4-5 dagar i veckan och känns alltid glad över att få vara med!

Sara bad i en kommentar mig berätta lite om hur man utbildar sig inom SIF!
Ta först en titt på SIF: s utbildningsträd:

Utbildningstrad 2010 Ny.JPG

Som synes är Baskurs i hästkunskap en bra början om man vill utbilda sig inom SIF. Baskursen ordnas av SIF, ibland genom någon lokalklubb runt om i landet och man kan delta i vilken klubbs kurs man vill, så länge man är medlem i SIF. Kolla på SIFs hemsida vid intresse samt i Islandshästen.
Man kan få dispens från Baskursen om man gått en hästinriktad utbildning på till exempel ett Naturbruksgymnasium.
Grönt kort är också smart att gå, men jag måste erkänna att jag tror inte Grönt Kort är obligatoriskt utan bara rekommenderat. Däremot borde Grönt kort vara obligatoriskt för att som vill tävla, för oj vad mycket diskningar många skulle undvika då.

En beskrivning på Ridledarutbildningen kan man läsa Här!
För att gå ridledarkursen bör man gått Baskursen och Första Hjälpen-kursen.
Kostnaden är väl lite olika för varje år, men jag tror det ligger på ca 5000 kr (rätta mig om jag har fel, ni som nyligen gått den).
Jag gick ridledare 1999 och då kostade den 4000 kr.

Jag rekommenderar verkligen SIFs utbildningar!
Jag har gått ett helt gäng av dom (för den intresserade, Läst här!) och de har alla, med undantag för Nationell domare som var lite “hafsig” och inte egentligen bringade så mycket klarhet (det hjälpte ju inte att VHS-spelaren på Edeby glömt hur den skulle göra sitt jobb och SIF inte hade utbildningsfilmerna på DVD), varit väldigt bra! Bra lärare, ofta strukturerad och bra läroplan och ofta många skratt och trevlig umgänge. Sånt gör att man lär sig bra.
B-intruktörskursen var den i särklass bästa och roligaste utbildning jag gått!

Energikick!

Thursday, September 1st, 2011

Den här veckan har hittills kantats av lektioner och jag har funderat på faktumet att jag alltid känner mig så pigg efter lektionerna.
I måndags var det lektioner på ridskolan, tisdag på Harby, onsdag hela sju lektioner på Fors (två privatlektioner, mina egna tre ridskolelektioner och så två av Maries lektioner då hon var borta) och idag lektion hemma på Skogsäng.
Och det är bara att konstatera att eleverna och deras hästar ger mig e sådan energikick! Det är så roligt att tipsa, greja och och coacha ekipage och sedan se ett Liljeholmens tändas, en pollett trilla ner och en häst slappna av, länga sin hals och bli bättre i sitt rörelsamönster och det leende som följer hos ryttaren!
I love it!

En sak som många ryttare inte ägnar allt för mycket tanke åt är det faktum att hästen inte är gjord för att rida på!
Hästen har aldrig bett om att blir riden. Det är helt människans påfund – det här med att sitta på hästen.
En häst i det fria rör sig alltid (ok, för det mesta) i naturlig balans. När vi sätter oss på hästen tar vi dess naturliga balans ifrån den och det är vår första och största uppgift att återskapa hästen  balans med oss på!
Hästen använder i det fria sin hals som hävstång och till att hålla balansen och när vi sätter träns och tyglar på hästen, utöver oss själva på ryggen, stör vi väldigt lätt den balansen.
Som ryttare är det, ursäkta språket, vårt förbannade ansvar att lära oss rida så att hästen lär sig gå i balans, håller längre att rida på och inte blir skadad av ridningen!

Väldigt många ryttare ser förundrade och förvirrade ut när man börjar prata om det här, men tar oftast till sig det bra.
Hästar är inte tävlingsmaskiner, ridmanicker eller självhävdelseverktyg. Alla hästar, oavsett talang, lynne (vilket ofta är påverkat av oss människor) och gångarter förtjänar att behandlas väl, mjukt och med respekt samt att få vara hästar i mesta möjliga mån!

Brandtal? Hell yes!
Under bara den här veckan har jag sett, hört och reagerat över så mycket små och större saker/händelser som helt enkelt är dåligt horsemanship!

Well, well, nog snackat om det.
Min blogg – min dagbok. Och i den dagbok skriver man dels sina tankar om saker och ting ( -check!) och dels vad man gjort.
Få se nu.
Förutom nyss omskrivna lektioner har jag lyckats få in ett möte med min bästa Ansku!
Hon bor i Helsingfors och ödet, samt åra planer för oss samman ca en eller två gånger per år vanligtvis. Nu råkade hon vara på en utbildning i denna stad och vi beslöt oss att förtära en bit ihop. Egentligen bestämde vi oss för Söders höjder men när det framkom att jag höll mina ridlektioner  i Upplands Väsby kläckte hon ur sig “men jag bor på ett hotell vid Järva Krog!”
Det är, för den oinsatte ca 10 minuter från Harby och det var nog inte den bästa fisk- och skaldjursgryta jag ätit, men sällskapet var bra och jag blev inte sjuk av den.

Igår var en lång och välfylld dag!
Upp i ottan (har fått nya, tidigare, morgonrutiner när min make börjat jobba inne i stan igen) och rida/tömköra Seifur, Una och Glitra.
Snabblunch hemma och sedan åka till Fors. Ridning av lille (men stor i kroppen) hingsten Vordagur och sedan först ovalbaneträning för Cassandra på Einráð inför deras först tävling, sedan ett underbart roligt pass med Britta och hennes Valí (jag trodde inte att Vali någonsin skulle tölta så rent och fint – men Britta fixade det! Fantastiskt inspirerande och kul att se!)  och sedan fem ridskolelektioner.
Sen var klockan 22 och mina fötter helt slut! Jag stapplade bokstavligt talat in genom dörren hemma och kved.

Idag har det varit en skön dag. Sov lite längre än det vanliga 07.00 och har både gymmat och ridit Tindra, Seifur och Glitra (som töltade en så fi sträcka på slutet idag!). Samt en lektion för ytterligare en elev som skall tävla på lördag.
Och så en underbart avslappnad och trevlig middag utan hästsnack med F&E! Det behövs också!

Imorgon är det först en tidig, tidig lekton för en ambitiös elev som vill rida lektion före skolan och sedan massager.
Efter det är det avgång mot Arlanda igen.
Men det fina i kråksången är att jag och Ansku skall dejta igen – på Arlanda! Hennes flyg går nämligen bara en liten stund före mitt!
Mitt flyg har destination Luleå och i helgen kommer jag upphålla mig på Peab-travet i Boden för bedömning av Midurs regionala SM-kval!
IMG_0008.JPG
Tindra ger mig en riktigt hästkram!