..det låter som en revy eller hur?
Ah, allt är som vanligt och dagarna susar förbi.
VÅREN är här! 12 grader ute och lite sol. Självklart kommer det komma något litet bakslag med snö och usch och facebook fylls av arga väderuppdateringar (att vi aldrig lär oss hur vårväder är?), men vad gör det när det är underbart just nu?!
Det som ju är mindre underbart är lerans återkomst i hagarna, men man får väl ta det onda med det goda…
På Skogsäng har vi fått upp småmaskiga hönät (Slowfeedingnet) i hagarna (vi har löst det på samma sätt som Susanne (en liten önskan Susanne, kan du inte börja skriva taggar på dina inlägg så är det jääättemycket enklare att hitta i bloggen om man söker något gammalt inlägg?). Stona har enbart sådana nät och valackerna har hittills bara ett nät, då lådorna som näten är upphängda över måste renoveras.
Och på stona syns det skillnad! Tindra har helt klart gått ner i vikt! Och på en häst som T, som är så beroende av att vara lite smalare för att ha någon arbetsvilja alls, är det bra!
Näten gör att hästarna äter mindre mängd silage/hö på längre tid då de måste stå och peta och lirka för att få ut höet mellan maskorna. Det enda negativa i mina ögon med det är att de inte äter från marken (alltså inte med sänkt huvud) som är mest naturligt för en häst. Men igen – man får ta det onda med det goda.
Ástamin, som jag rider in på Fors är en lite darling att jobba med! Hon rider baske mig in sig själv! I onsdags red ajg ut med henne för första gången. Praktikanten Bella var med på Mökkur som “draghjälp”, men Asta såg ut att tänka “draghjälp? Så tusan heller” och travade glatt före och Bella hade världen sjå att hinna med (och då är Mökkur ingen trög häst!). Bara i tunnlarna sökte hon lite stöd hos morfar, men hemåt var inte ens det ett problem.
Igår kväll red jag henne för första gången helt ensam på volten och hon skötte sig galant. Gick fram, stannade och var behjälpligt styrbar! Hon travar och galopperar lätt och när hon skulle skaka på sig samtidigt som hon sprang slog hon över i tölt.
Och så är hon så otroligt söt! Avlångt huvud (mamma Assas och mormor Askas), jättelite lugg och ett ständigt lite förvånat uttryck. Och välrest!
Shit! vad fin den här hästen blir!
Exakt, som blir 5 i år är lite spänd med lååånga bakben och korta korta steg i skritt. Han har otrolig trav och galopp med massor av sväv och långa steg, men för att kunna närma oss tölten måste han lära sig att skritta avspänt och länga stegen även där. Så just nu klättrar vi i skogen skrittar i olika tempon och jobbar i repgrimma (han är väldigt känslig och jag jobbar med att få röra honom överallt med repet utan att han rycker, blir rädd och stressad och far iväg. Länge leve rundcorallen faktiskt!
Exakt är hingst, men skall kastreras snarast då han dels inte är hingstmaterial och dels är stressad och skrikig (även om han lugnat ner sig lite nu). Dock kommer han bli en häftig och väldigt fin fyrgångsvalack bara han få tiden att lära sig tölta rätt. Ingen töltpanik här tack!
Som vanligt kommer jag på att blogga när jag inte egentligen har tid (varför?) så nu måste jag avsluta.
Ut och rida Tindra i vårsolens glans och sedan dags att åka till Harby i Upplands Väsby för lektioner.
Tjing på er!
