Ja idag tömkörde jag Gnun på volten. Har försökt med att ha tömmarna på lite olika sätt, och det som funkar bäst är det som ses på bilderna.
Målet är att kunna ha tömmen bara igenom översta ringen direkt till bettet, men när jag har den så i dagsläget har jag en häst med väldigt instabil form och slänger fram sin underhals och inte använder överlinjen ett jävla någe.
Så hon får gå med den funktionella töm”inspänningen” där hon får mera stöd ett atg till och bli starkare (vi får hoppas på en mild vinter så vi kan tömköra mycket).
Jill var en darling och fotade oss lite. det blev mååånga bilder så här är ett litet urval. Skulle någon ha intresse av att kolla igenom alla bilderna finns de i Gnás galleri.
Benen(na) blir lite långa och höga ibland…
Tölt på töm!
Käck trav!
Exteriörbild, typ
Riktigt trevlig tölt!
Då Gná var lite varm och jag helt slut och svettdrypande, gick jag in med henne och Jill tömkörde Kengan.
Kengan är rund (som sagt) och tyckte tömkörning var betydligt jobbigare än klättra i skogen. Men hon skötte sig utmärkt!
Den hästen är en sådan pärla att tömköra. Lugn, formsäker, tar det på stort allvar och kan allt!
Sidföringar, öppna, sluta, bakdelsvändningar – allt går att göra med Kengan, på töm.
Från ryggen är hon minst sagt ojämn, endel dagar är hon underbar – andra vill man mest hoppa av och gå hem!
Jag passade på att fota Tindra lite också.
Hon var dock mindre imponerad av mattes fotoförsök, så det blev inga strålande bilder…
Den senaste veckan har jag knappt sett Tindra. Klara har ridit och i helgen var jag borta.
Imorgon skall jag rida henne! Bara hon och jag!
Vänder rumpan åt envist fotande matte
Skolskjutningen i Kauhajoki – Herre gud vart är världen (och lilla Finland) på väg???
Hur är folk funtade? Ja jag vet att både killen som sköt i Tusby förra hösten och han som sköt i Kauhajoki nu var sjuka människor. Men ändå! Shit! Vad händer?
Vad driver en människa att gå in på en skola och kallblodigt (var det det? eller var det paniskt?) mörda människor?
Kommer ihåg den iskalla känslan i magen från förra hösten. Pelle och jag satt hotellets café i Thailand och fikade då vi hörde om skjutningen i Jokela på CNN. Vi kastade oss på kaféets datorer och läste på HBL´s hemsida om tragedin i lilla Tusby, utanför Helsingfors.
Och plötsligt var Thailand inte så varmt längre. Verkligheten och våldet kom så nära på en gång. Så naket.
Jag vill inte det!
Låt världen vara lite stilla och ren som denna höstdag på Mulsta!
