Det är så himla givande och kul när ekipage man följt och hjälpt och sett traggla på grunderna plötsligt släpper!
Igår förmiddags var ett sånt tillfälle. Isabelle köpte sitt sto osedd på ett filmklipp från Island och fick hem en liten skimmeltjej, med krut mellan öronen och en snabb, lite slarvig ridning bakom sig.
Nämnde man tölt så kunde man nästan se henne i ögonen från ryggen och hon försvann i tvåhundra blås över banan.
Allt gick jättefort, åt alla håll.
Isabell har fått jobba sig blå i ansiktet med att skritta, länga steget och saaakta öka på tempot mot skrölt utan att tappa överlinjen på sin AÞena. “NO WAY” sade lite skimmel i början och orden “Andas, le och börja om” fick Isabelle höra om och om igen. (Varför man skall le? JO om vi ler, även om vi inte just då tycker det är kul, så lurar vi vår hjärna att tro att vi har kul och då slappnar vi av bättre! Prova själv!).
Och så, igår, släppte det plötsligt! AÞena inte bara skröltade, utan även töltade lugnt utan att titta i skyn och Isabelle kunde göra överstrykningar (vad det är? Googla överstrykning dressyr!) utan att hästen försvann i tempo, form eller travade iväg (vilket hänt frekvent tidigare)!
Det var inte bara Isabelle som log stort!
Fredagskvällen ägnades åt en mysig middag med Erica, som numera bor väldigt nära mig. Kycklingfiléer i ugn med champinjoner, kantareller och crème fraiche, det är grejer det!
Tokgod efterrätt tillredde Erica också och så kollade vi på film och bara hade det nice!
Pelle var på grabbkväll i annan kommun och det blev sent, men vad gör det en fredagskväll då lördagen är lugn.
Idag har jag sovit längre än vanligt, antar att det blir sånär man går och lägger sig mycket senare än man brukar, och ätit mysfrukost med maken, joggat en sväng (fatta vad hurtig jag är!) och skall strax ut till stallet. Pelle har lovat att fota Stigur och så kommer en dam och provrider Sága.
Och imorgon – trumvirvel! – Åker Jill och jag till Stenholmen och hämtar Brandi och Nykur!!!
