MalinS Blogg

Ja idag är det då söndag och dagen efter festen.
Festen i fråga var vår (nu) traditionella klappbytarfest.
Reglerna var enkla:
Tag med
-dig själv
-gott humör
– det du vill dricka
-en julklapp för max. 100 kr

Folk kom, festade och umgicks:

Överst: Ahlbäck, Mattias och lilla jag.
Nederst: Grabbarna grus i soffan: Ahlbäck, Pelle och Mattias

Överst: En glad Malin Stang
Nederst: snack runt bordet (fr.v. Henrik O., Elisabeth, Jenny och Robert)

Sedan var det ju stora klapputdelningen.
Tommy agerade tomte även  år (“Tommyte”) och utdelning skedde med hjälp av en lätt (nja, inte ens lätt) oanständig kortlek. Blev mycket uppskattat.
Den med högsta kortet på handen fick den present Tommyte höll i.

Jag erhöll en glad kille (hela kortleken består av väldigt “glada killar”), som påstod sig vara spader kung, och fick således den första presenten.
Det blev denna present. Kommer hålla mig sysselsatt i mellandagarna…
Alla presenterna var rätt fyndiga och vi hade rätt kul under utdelningen:

Jag med min present

Även Tommyten fick present (stilfullt inpaketerad)

Henrik O. fick en fin (?) skiva

Frez uppskattade sin gåva (boken “den som spikar på julafton har allvarliga problem”)

HÄR finns alla bilderna för de som vill beskåda dom!

Idag sovs det länge! Jag gick upp först; vid 10.

Passade på att ta en nytt kort på vardagsrummet. Lite “före -och- efter-bild” tänkte jag:
3095 Bilden från igår; före

Idag kl 10; efter

Resten av dagen har gått till att jag har gjort ett besök i stallet. Mockat Gnás hage, promenerat med henne och lindat om samt ryktat igenom henne. Det var SOL ute idag (helt otroligt) och det var riktigt skönt att vara ute och andas lite!
Blir inte riktigt klok på Gnás framben dock.
Hon snubblar till då coh då på höger fram (det om absolut inte varit svullet) när vi promenerar. Hon har gjort det tidigare i ridning också, men jag har liksom inte fäst någon uppmärksamhet vid det.
Idag tittade jag hela tiden på hennes ben medan vi gick och hon sätter ner höger framhov med utsidan först i varje steg.
Måste diskutera med hovslagarn.
Kände igenom höger bog, ben, leder, hov ordentligt. Klämde Hårt och löst, tryckte, böjde och tittade. Ingen ömhet what so ever, inga reaktioner alls.
Kan hon gått lite snett på den hoven länge och därför överbelastat vänster ben?
har desperat försökt komma på när snubblingarna började, men kommer inte ihåg.
Oktober kanske? Efter senaste skoning? Kan Helena ha ändrat hovviknkeln lite? Hon rätade upp henne lite grann bak, kan det påverkat steget fram?
Funderar…

Daisy´s fick stå för middagen idag. Och nu skall jag låta kroppen återhämta sig resten av kvällen.

Tjing tjo!