Ja, det händer ju inte så ofta nu, känns det som.
Eller, jo jag jobbar ju lite nu och då, men långt ifrån några 8-timmarsdagar. (endel har det ju bra)
Idag har jag dock masserat från kl 11.30 -17.30 med en liten lunchpaus. Mina underarmar berättade vid fjärde patienten att jag inte helt förberett dem på vad som komma skulle.
Efter middag bestående av grillad lax och sallad njuter jag nu av “Sex and the City”-maratonet på trean. Förutom då Pelle, drypande av svett (inte så manligt som det låter), ber mig om hjälp med att hålla i något fallosliknande som påstås höra till och skall monteras på motorcykeln.
Vi skall troligen göra om hemma. I huset.
Vårt vardagsrum är lite dumt placerat bakom en vägg. Egentligen hör de stooora fönstren i “mitt rum” till det tidigare genomgående vardagsrummet. Så byggde de förra ägarna av huset så att vardagsrummet är mörkt efter ca 11 på dagen (då solen byter sida på huset) och sonen, som fick rummet som de byggde till “i vardagsrummet”, fick gigantiska fönster och ett litet, men vääääldigt ljust rum.
Så vi tänkte att vi slår ut väggen och gör ett stort, ljust vardagsrum. Det som idag är matrum skulle få en vägg till och bli mitt rum (kontor alltså).
Pelle är på och vill att vi skall börja bestämma tapeter och “stuff” nu.
Men jag är LAT! Ja lat!
Jag vill få det gjort, tror jag. Jo, det vill jag nog. Men det är joooobbigt (ja, nu kryssade jag för “Gnäll” i kategorier…).
Jag behöver inga kommentarer om att det är så här att ha hus, det är massa jobb och fixande. Jag behöver bara få gnälla av mig lite, så blir det säkert bra.
Hur skall jag få lite geist igen?
Jag känner som att jag går på tomgång i huvudet. Vill helst inte något alls.
Fast när jag “tvingar” iväg mig själv och gör saker (vad än det är, lektioner jag bokat in, döma tävlingar, träna, allt “tvingar” jag iväg mig på) tycker jag ju att det är roligt och inte alls jobbigt.
Men att få iväg mig, att vilja göra något är lite tufft just nu.
