Jag är ju en tjej som gillar både The Ark och Ola Salo, så när Erica hojtade till till mig att hon fått två biljetter till “Jesus Christ Superstar” på Göta Lejon till samma kväll och ville jag komma med? var jag väldigt tacksam att inte ha några lektioner inbokade och hakade omgående på!
Ut till stallet och rida! Greiði, Sága, Vísir och Tindra motionerades och hem och byta om och tvätta håret.
Att köra genom stan vid 17-tiden i Stockholm är en obra idé, så vi ställde bilen i ett P-hus och tog kollektivtrafiken till Solna där biljetter hämtades upp. T-banan tillbaka till söder och så en väldigt god indisk middag på Åsögatan.
Och sedan var det dags: Jeeesus Christ, Suuperstar – Are you indeed what they say yo are? (eller som översättningen gav: Jesus Christ, Superstar, är du Messias, är Gud din far?).
Det är ju en rockopera, vilket innebär att all dialog är i sång och det gällde att koncentrera sig för att hänga med. Jag har inte sett vare sig filmen eller någon annan uppsättning av spektaklet så bakgrundsstoryn var noll för mig.
Mej det handlar alltså om Jesus 7 sista dagar. Handlingen är flyttat till, ja inte ett futuristiskt, men i alla fall framåt i tiden jämfört med när det ursprungligen skall ha utspelat sig.
Scenografin påminner om miljön i en post-apokalyptisk film med metallrör, galler och tunnelbanekakel. Undergångsstämningen förstärks av lärjungarnas svarta skinnkläder. Det är mycket snyggt och suggestivt!
När jag nu på morgonen tittade på lite klipp på YouTube från då pjäsen gick i Malmö 2008 så är scenografin helt utbytt och även kostymerna är andra. Det är också en mera slätrakad Jesus med ännu längre hår och vad jag förstår på recensionerna, ännu mänskligare.
Vad jag läst mig till är även pjäsen lite omgjord sedan 2008, trots att de stora rollerna är med samma skådisar. Det fokuserar mycket på Jesus sårbarhet och förvirring och på triangeldramat Jesus-Maria Magdalena- Judas.
Ola Salo spelar helt fantastiskt och man känner verkligen ångesten och förvirringen. Och killen som spelar Judas, Patrik Martinsson, är helt grym!
Pjäsen är kompakt och handlingen går fort framåt, så det är en fördel om man kan historien, kan jag tänka mig.
Och så är det ju ingen liten lustig komedi – utan en rätt tung tragedi egentligen, men en del riktigt läskiga scener där Jesus misshandlas och så.
Kung Herodes, spelad av Morgan Alling, kommer som en liten comic relief, men i övrigt är det en rätt mörk pjäs.
Men på det hela tagen var den väldigt bra! Jag är mest impad över scenografin, koregrafin samt Ola och hans översättning (tänk att ha nyöversatt hela den där och att få svensk text att passa till alla sång!) och Patrik Martinsson.
TACK Erica för att du tänkte på och bjöd med mig!
PS
För den, som jag, lite nördige kan man här jämföra lite utseende och kostymer mellan 2008-års uppsättning i Malmö och 2012 i Stockholm.
Rätt stor skillnad!
httpv://www.youtube.com/watch?v=aZdkUKRhqXY
2008, MalmöOperan
httpv://www.youtube.com/watch?v=mDCXHAgb1cs
2012, Göta Lejon
