…deluxe är jag för tillfället.
Idag fick nykomlingarna börja jobba.
Först fick Ari och Seiður komma in och S. stå o box medan Ari och jag jobbade.
Ari började jag med inridningen på för två veckor sedan hemma hos honom, då han bor nära tillhands. Hans ägare hade, på min inrådan, vant honom vid sadel och träns och longerat honom lite och jobbat i repgrimma.
Så nu, efter två veckors (6 tillfällen) kan jag göra i ordning, sitta upp och rida runt lite själv på honom utan att någon håller i. Han är något sånär styrbar (tyglarna knäpper jag i nosgrimman för tillfället) och går fram för skänkeln och stannar för säte, lite tryck i tygeln och andning. Springer gör vi i lite ömsom trav och ömsom tölt och lite galopp här och var.Nästa vecka gör i nog premiärritt ut i naturen!
Seiður känner jag ju inte alls i princip, så när jag bytt plats på honom och Ari började jag med att borsta av honom nått kilo päls och lära känna honom lite.
Red på volten och bara kände igenom var jag hade honom. Fram- stopp – fram – svänga. Började lära in ryggning och red mest fram! Han var duktig, men lite osäker. Än skuttade han iväg fram och galopperade, än blev han osäker och stannade. Jag var mest passagerare idag och berömde när han gjorde rätt och lugnade ner lite. Tölten ligger väldigt nära på honom och det känns som han först och främst skall lära sig att länga sin hals, så vi inte skapar för mycket spänningar med tölten.
Ut med grabbarna och in med Lúpina och Fiðla.
“Loppan” har ingen egen sadel med sig, så efter stora pälsrensningen kollade jag in lite olika av sadlarna på henne och hittade en som satt riktigt trevligt. Ut på volten och lära känna lilla damen. Hon var också en smula osäker och förvirrad till en början, men vi tog det lugnt och började med fram ,stopp, fram, svänga och bara jobba med att hon skulle svara på små hjälper och vara uppmärksam på mig.
Efter en stund kändes hon dock väldigt ojämn och så fort vi skulle trava skuttade hon mot galopp. Då hon är oskodd misstänkte jag att hon var öm och satt av och bad henne springa utan mig och Ih, vad försiktigt och ömt hon rörde sig. Styvt och trippigt och inte alls med de stegen jag sett ute i hagen.
Vi avslutade och gick in och ringde matte.
Ikväll får både Seiður och Loppan skor.De blir bra då de kommer ridas mer och mer ut på grusvägarna och volten de sex närmaste veckorna.
Loppan fick stå boxen medan Fiðla och jag tog en sväng ut i skogen och klättrade lite. Fiðlas kondis har förbättrats och hon orkar tölta riktigt långa sträckor nu! Hon är otroligt trevlig liten dam! Hoppas någon kommer och provrider och inser det snart! 
Ute i hagen har Ari fullt sjå med att vakta minishettisarna på andra sidan staketet nu. De är HANS och ingen annan får helst komma i närheten av staketet.
Hoppas det lägger sig om några dagar, annars blir det extrautfodring av den där jourhavande vakten, så han inte ser ut som ett spjälstaket.
Nu blir det lite bilder från betessläppet, hörrni! Alla bilder är klickabara om man vill se dom i större format.
Fina va? (*fiskar kommentarer*)
Jag och Erica är det som fotat:
Visir (t.v.) och Ari hälsar
Ari i full fart
Stilstudie i när Ari och Greiði gör upp:
Snacka om slag under bältet! (allt gick bra, inga allvarliga skador)
Seiður v. pendeltåget
Och så lite från Stoflocken:
Saga och Stelpa
Alla (utom Tindra, som alltid håller sig undan i dessa lägen) skall hälsa på Loppan
Mattes fiiinaste! Tack Erica för bilden!
Nu är det alldeles strax dags att bege sig till Fors för att riva av den sista ridskoleveckan där och rida (mera) unghästar!
