Posts Tagged ‘Från embryo till A-final’

Från embyo till A-final: Aktuell forskning på islandshäst

Tuesday, March 17th, 2009

Rebecka Frey:
Aktuell forskning på islandshäst

Eksem
-8% av alla svenskfödda islandshästar har eksem.
-Ston med eksem har en större andel avkommor med eksem (17%) än friska ston (6%).
-Medelhög arvbarhet. 0,33
-Ingen association med SPINK5-genen (som ger ökad risk för allergi på människa)
-Culicoides spp = sommareksemsknotten (svidknott)

Spatt
-Kronisk deformerande artros i hasledens glidleder
-Predispositionen (anlagen) avgör hur tidigt hästen utvecklar spatt.
-Medelhög arvbarhet = 0,3 (30% av de vi ser med spatt har med generna att göra).

Svårt att få folk att våga börja forska och röntga hästarna. Stora ekonomiska risker. Politik!

I en studie på 200 hästar hade 30% spatt, men bara hälften av dom var halta.

En studie gjord på Island gjordes med 200 föl som slaktades och obducerades visade att 30% av dom hade spattförändringar (broskförändringar i hasleden), alltså samma siffra som på vuxna hästar.

Vi kan inte se broskförändringar på röntgen, därför går det inte att upptäcka spatt i ett riktigt tidigt skede.

Viktigast är att ta bort unga hästar (oavsett kön), som utvecklat spatt, ur aveln!

Det finns inga påvisbara samband mellan spatt och tidig inridningsålder, träning. Snarare tvärtom:
På de hästar som ridits in vid 3,5 – 4 års ålder, tränats, visats osv. är spatt frekvensen 20-25% (mot övriga 30%).

En studie gör på Island just nu (av S. Björnsdottir) där de parat friska ston med friska hingstar, samt sjuka (spatt) ston med sjuka (spatt) hingstar. Fölen kommer att slaktas och undersökas histologiskt och röntgas.

Osterochondros (en störning i skelettets tillväxtbrosk, kallas populärt ”lösa benbitar”, vanligt på travhästar) finns i stort sett inte alls på islandshäst.

Begreppet utläkt spatt stämmer inte helt. En häst med utläkt spatt kan fortfarande få spatt i en annan av hasens glidleder.
Spatten värre (smärtsammare) ju högre upp i glidleden den sitter.
Många hästar läker ut – om de får tid! Men kan fortfarande få återfall efter utläkningen. Spatt anses dock inte lika allvarligt som eksem!

Silveranlaget
Man har nu hittat genen som ger silverfärgen! Den heter PMEL17 och sitter på kromosom 6.

Utfodring
Studier på utfodring av islandshästar pågår.
Första studien, som gjordes på Island, visar ingen skillnad på näringsbehovet mellan islandshästar och andra raser.
Studie i Sverige pågår nu där man jämför travare och islandshästar.
Teorin just nu är att islandshästarna generellt har en tanke: Äta! Och därför anses mera lättfödda.
Fortsatta studier pågår om orsaken till islandshästens lättföddhet.

Från embryo till A-final: Från betäckning till föl

Thursday, March 12th, 2009

Vet. Görel Nyman
Stuteriveterinär Mälardalen:

Från betäckning till föl

Betäckning:
Räkna inte med att stoet anpassar brunsten efter din almanacka!
Om och hur lätt stoet går att få dräktigt beror på:
-Stoets ålder
– Reproduktionshistoria
-Betäckningsmetod (Fribetäckning, AI, Handbetäckning)
– Hantering
-Utfodring
Hypofysen (i basalhjärnan) reagerar på ljuset och styr brunsterna.
Ett sto blir lättast dräktig om hon har tillgång till värme, ljus och gräs samt kontakt med andra hästar!
Stoet är som fruktsammast nä de är i åldern 4-14 år, dock kan det vara svårt att få ett äldre sto dräktigt även om hon fått ett föl i 4-5 årsåldern (om det gått mer än 4 år emellan).
Ston med föl vid sidan har större chanser att bli dräktiga, de är ”programmerade för fortplantning” (även äldre ston).
Smärta och stress påverkar hormonbalansen i kroppen och det kan ta månader att få stoet dräktigt. Även tävling och träning utsätter hästen för stress. Ston som tävlats hårdare i många år är svårare at få dräktiga, de är ”programmerade för prestation” och har en inaktiv livmoder.

Antiinflammatoriska mediciner (butta, finandyne, metacam etc.) är prostaglandinhämmande. Praostaglandin ser till så gulkroppen bryts ner och stoet blir dräktigt.
Unga och äldre ston behöver tid
Ett friskt sto i gott hull blir lättare dräktigt.
Måttligt med motion är bra under dräktigheten (uteritter i moderat tempo).
Från ca 15 års ålder avtar fruktsamheten, men det är helt individuellt.
När är det dags?
I övergången vintervila – aktivitet har stoet långa brunster, men inte nödvändigtvis ägglossning.
När det blir ljusare och varmare får stoet kortare och tydligare brunster och regelbunden ägglossning. I maj-juni är det betydligt större chans till dräktighet.
Utan spaning – ingen aning!
Ägglossningen sker under brunstens två sista dagar, men stoet kan även brunsta några dagar efter ägglossning och då är hon som känsligast för infektion.
Ston som fölar får en fölbrunst 6-10 dagar efter fölning och sedan regelbundet med 20-21 dagars mellanrum.
Bäst för stoet är det om hon får ha några bra brunster mellan fölning och ombetäckning för att ”rena” livmodern. Chanserna för dräktighet ökar.

Sjukdomar
Beskällarsjuka är ett herpesvirus som ger små utslag runt stoets könsorgan. Det är ofarligt, men låt stoet vila ca 3 v så det får läka. Syns i utläkt form som små vita streck eller prickar.
Virusarterit orsakas av herpesvirus EHV1 och Arteritvirus EAV.
Symtomen i det akuta skedet är förkylning, hosta, feber och nedsatt aptit, senare kastar stoet fostret/fölet.
Isolering 3 veckor vid misstänkt eller konstaterad smitta.
För att skydda ston mot EAV, isolera nya eller återvändande hästar minst 3 veckor samt isolera ston som saknar antikroppar mot EAV efter betäckning.
Stoet läker ut – hingsten kan vara en kronisk smittbärare.

Att välja hingst
Lås er inte vid en hingst!
Kolla upp dräktighetsprocent, fölningsprocent och dräktighet per brunst.
Använd en hingst med god fruktsamhet till äldre ston och ston som är svåra att få dräktiga
Lägre dräktighetsprocent med transportsperma
Subfertil = Dålig spermakvalité.

Nu är hon dräktig!
Embryot signalerar till stoet ”nu är du dräktig”, kallas ”Meternal Recognision”.
Stoet är dräktigt i 335-342 dagar (11 mån).
Ett föl som föds före 320 dagar är prematurt och om det föds före 300 dagar är det i regel dött och räknas som abort.
Skydda det dräktiga stona från andra hästar.
Extra fodertillskott mellan mån 8-11, speciellt protein.
Vaccinera stoet 3-4 veckor före fölning mot tetanus (stelkramp). Fölet får då skyddet via råmjölken.
60-65% av fostrets tillväxt sker de sista tre månaderna av dräktigheten.

Fölningen
Muskelavslappning i bäckenbanden 7-14 dygn innan fölning,
spenarna fylls 2-3 dygn innan.
vaxproppar bildas då det är 6-48 timmar kvar.
Om du är med vid fölningen:
När vattnet gått, dra inte i fölet första 15 minuterna
Om moderkakan kommer först är det bråttom – Få ut fölet ”omdelbums”! ALARM!
Låt stoet ligga ca 15-20 minuter efter fölning.
Moderkakan skall lossna inom 3 timmar, om den hänger halvägs ut, knyt upp den, men dra inte (kan leda till livmoderframfall).

Det tar ca 30-32 dagar för livmodern att dra ihop sig och under den periorden är det bra med lugn motion. Det är även bra att leda bort stoet från fölet lite (utanför boxen till exempel) så hon får ”skrika” lite då hon använder bukmuskulaturen då och pressar ut ev. vätska som är kvar i livmodern och drar ihop sig bättre.

Avmaska fölet mot spolmask vid 8 och 16 veckors ålder. Om mamman är vaccinerad mot stelkramp 4 v innan fölningen vaccinera då fölet tidigast vid 6 månaders ålder.

Brandisot.jpgJag och Tindras lillebror Brandi hälsar på varann

Från embyo till A-final: Skadeutfall på Islandshäst

Monday, March 9th, 2009

Här är mina anteckningar från den första föreläsningen:

Vet. Charlie Lindberg:
Skadeutfall islandshäst

Det finns 23 000-25 000 islandshästar i Sverige. Långt ifrån alla är försäkrade.
Agria har totalt 116 000 hästar försäkrade, statistik utifrån dessa.
Statistiken bygger på antal inrapporterade skador/ 10 000 hästar försäkrade i Agria.

”De flesta hästar tål mera än man tror!”

Generellt sett ligger islandshästen statistiskt bättre till på alla skadeområden förutom spatt där de är överrepresenterade.
fångfronten har dock en förändring skett 2006-2007:

Fång :
20
04:
islandeshästar: 39,8
Övriga raser: 43,8

2005:
Isl: 46,2
Övr: 55,5

2006:
Isl: 39,0
Örv: 27,9

2007:
Isl: 44,8
Övr: 32,5

Orsaken är dock okänd.
Fång har blivit mera svårbehandlat. Varför? Slår det till hårdare? Upptäcker vi det senare?
Diskussion om huruvida hösilage-utfodring kan ha något med saken att göra, men så är, enligt forskningen, inte fallet.
På Island, där hästarna vintertid i stort sett endast utfodras med hösilage, har inte skett någon ökning i fång-statistiken.
Motion? Eller snarare brist på motion.
Metabolisk förändring (har även med motion att göra).

I och med utfodring med hösilage har dock luftvägsproblemen hos hästar minskat drastiskt! Botulism-frågan kom upp, men fallen är väldigt få.

Kolik – relativt jämnt förhållande mellan islandshäst/övriga.

Kotledsinflammation – islandshästarna ligger långt under övriga raser i frekvensen fall. Samma gäller ryggbesvär (trots den ständigt återkommande diskussionen angående viktgränser och att stora, tunga ryttare rider islandshäst):

Ryggbesvär:
2004:
Isl: 3,7
Övr: 16,2

2005:
Isl: 5,3
Övr: 28,1

2006:
Isl: 4,1
Övr: 14,5

2007:

Isl:5,2
Övr: 18,0 

Hos övriga raser är överridande tornutskott (kissing spines) överrepresenterat. Det existerar i stort sett inte på islandshäst.

Diskussion runt varför ryggproblem är så vanligt hos övriga raser:
-Stora ridproblem
-dåligt avpassad utrustning
-”SIS” (Skit I Sadeln)
-att islandshästägare eventuellt inte alltid märker om hästen har ryggproblem, inte åker in till klinik eller behandlar det med veterinärhjälp (ET, kiropraktor, massör osv.)
Fel sadel kan vara förödande för vilken häst som helst!

Även på hovböld ligger övriga raser på en högre skadefrekvens än islandshästar.

På punkten spatt ligger dock islandshästarna betydligt högre än övriga raser:

Spatt:

2004:
Isl: 32,4
Övr: 18,0

2005:
Isl: 48,5
Övr: 31,2

2006:
Isl: 18,1
Övr: 10,6

2007:
Isl: 22,6
Övr: 13,6

De flesta hästar som diagnostiseras med spatt döms ut förr eller senare.
Många hästar läker (oavsett skada) bara de får tid att läka (självklar inte alltid och inte alltid till full användbarhet). Tyvärr har vi inta alltid ekonomi eller möjlighet att ge dom tid. Det kan ta åratal.

Charlie Lindberg är veterinär på Agria och Han har även skrivit en rad böcker, till exempel:
Unghästar
Hästveterinären
Hästägarens handbok

Nyinspirerad igen!

Monday, March 9th, 2009

Åh vad jag gillar att åka iväg på clinics och kurser och sånt!
Nu har jag då tillbringat hela helgen på Strömsholm på “Från embryo till A-final”.
Hela lördagen var det föreläsningar på Knytpunkten (konferenslokal på Strömsholm) om Skadeutfall på islandshäst, Från betäckning till föl, Aktuell forskning om eksem, spatt osv., Belastningsskador och Exteriörens betydelse för hållbarheten.

Söndagen var vikt åt att sitta i Röda Ridhuset och titta på Helene Blom, Heimir Gunnarsson, Johan Häggberg och Hjalti Gudmundsson som visa och red hästar i olika utbildningsfaser.
Otroligt bra! Och Soldan frá Hvitanesi – ååååh vilken häst!
Helene visade upp honom i, för mig, den perfekta tölten! Fullkommligt lösgjord, totalt avslappnad, med massor aktion, i en rund form och med en enorm spänstninghet. Det var så jag blev tårögd (nu är inte det så svårt…).

Länkar här till en suddig, men dock, bild som Sofia tog på Soldan
Hoppas hon tycker det är ok att ajg använder den!

Jag kommer lägga ut mera texter från seminariet, men jag mste renskriva de ca 20 sidor med anteckningar jag har!
Har hunnit ren skriva 3 sidor nu…
Så texterna kommer lite vareftersom!

Idag red jag en pigg Gnu, som vilat över helgen. Sunk-väder ute så det blev en kortare tur med tyngre boots. Hon kändes väldigt trevlig. Det gör hon alltid när hennes matte och tillika ryttare sett duktiga ekipage rida och är inspirerad!
Har även gymmat, masserat patienter och hållit ridskola. Fullbokad dag!