Påskafton (fast dag) och jag sitter och filosoferar i soffan. Har morgonfodrat och sovit lite till efter det. Skall åka tillbaka till stallet och rida T och fixa inför tävlingen imorgon.
Pelle har jobbat ett 12-timmarspass och ligger följaktligen och sover.
Han har förändrats (mognat? utvecklats?) sedan vi träffades för 7 år sedan. Man märker det bl.a. på hans pratande i sömnen. För 5-7 år sedan var det antingen AIK som upptog hans drömmar så kraftigt att han verbalt måste uttrycka sig (“domarjävel”, “Men fan, kom igen nu Gnaget” låg jag rätt ofta och hörde på) eller så var det saker som föll, ormar i sängen eller saker som inte hade händer och inte fötter.
Måste bara återge den roligaste prata-i-sömnen-sak han sagt:
Mitt i natten vaknar Pelle och sätter sig upp.
P: -ehöööherööh?!
Jag vaknar
M: -Va?
P: -Köksdörren? Är den stängd?
M: -Va? Köksdörren? Nej den är öppen
P: -Jaha! Lägger sig ner
M: -Sover du nu eller är du vaken?
P: -Nja, mitt emellan, men jag är fullt medveten om vad jag säger…Men det kan ju vem som helst se – att det är någon som flyttat min pingvin!
M: -VA? Pingvin??
P: -Zzzzz (Sover djupt och svarar inte)
Pelle hade inget som helst minne av att han sagt något alls dagen efter.
Hur som helst, han pratar inte lika mycket i sömnen nuförtiden. Eller i alla fall inte vad jag vet. Jag kanske inte vaknar längre, eller så pratar han inte lika högt. När vi bodde i Handen var han en periord ofta uppe och gick i sömnen. Han sade själv att han “vaknar” (drömmer) och tror att det är någon i lägenheten. Han stiger upp och när han är ute i vardagsrummet vaknar han och undrar varför han står där. Oftast vaknade jag inte av att han gick iväg.
Idag när jag vaknade andra gången (efter att ha varit iväg och morgonfodrat) och satte mig upp så tittar Pelle upp och säger: – hmrhmmmhuur, jaa, mm, den där pannan jobbar nog en hel del nu, jaaa, hmmm och sover sedan tungt och tyst igen.
Imorse när jag steg upp för att morgonfodra var det -6 grader ute och +15 grader i vårt kök. Eventuellt har Pelle när han kom hem noterat att det är kallt och vridit upp värmen på pannan och drömde nu om det. Inte vet jag?
Jag har själv också förändrats och säkerligen mognat sedan jag träffade Pelle. Jag har blivit lugnare (det märks inte alltid 😉 ), självsäkrare, har ett bättre självförtroende och helt enkelt vuxnare. Eller? Är det bara som jag själv tror?
