Lite ledsamt och grått, men solen tittar nog fram snart igen

Först av allt: Jag kan inte uppdatera min hemsida!
Beklagar detta och åtgärdar det så fort jag kan! Behöver “kunnig person” till hjälp 😉

Så till bloggandet:
Det här med att flytta från Skogsäng är mycket jobbigare än jag trodde eller velat kännas vid. Vi har ju vetat om detta sedan ca mars/april, men nu är det ju en realitet och dessutom en nära förestående sådan. Och det är skitjobbigt! Jag är går runt och är konstant ledsen för tillfället. Nära till tårarna i stallet och har på riktigt sorg!
Tror absolut att det kommer bli jättebra på Gårdslöt och vi kommer garanterat trivas och allt sånt. Det handlar inte om det.
Det handlar om ett ställe där jag trivts så enormt bra och haft så roligt och upplevt så mycket kul. Ett kapitel i livet som tar slut. Att göra ett avslut.
Är lite förvånad själv över hur påverkad jag är av det här.
Idag red jag igenom Exakt på ridbanan sista gången, vilket gick jättebra! Han har varit så himla trevlig och fin enda sedan han kom hem från Karlslunds Gård senast!
Men det är lite det: allt är sista gången. Mockar sjukhagen sista gången. rider ut mot Hemfosa – sista gången. Och så vidare.
Har tömt min garderob och fyllt upp saker (täcken, grimmor, transportskydd osv) i min låda och ett gäng IKEA-kassar. Vi får ta med oss så många garderober vi vill och vi kommer nog få använda en del av nästa vecka åt att flytta saker. För jessus vad saker det är.
Sadelkammaren har jag inte en börjat packa ihop än.

 

IMG_6749
Bryter av med en somrig bild på mig och Exakt. På Skogsängs volt.

Igår halkade jag i leran och mitt knä “hoppade snett”. AJ och suck.
Inte jätteallvarligt och jag kan både gå och rida, men det är lite svullet och ömt. Började direkt käka Naproxen och Alvedon i kombination för att motverka inflammation. Så irriterande – och ingen kan jag skälla på ens. Jävla lera. Känns som rejäl muskelsträckning i knävecket ungefär. Jag som precis tagit mina först små försiktiga (jätteförsiktiga) joggingturer.
Men det är som det är och det är bara att ta det lugnt med det igen och när det blivit lite bättre fortsätta rehabträna.

Sitter och tar en kaffe såhär på fredagseftermiddagen och andas ut efter att ha “hundsäkrat” huset. Nu väntar jag på att Adina skall komma över med Ada som vi skall ha en vecka då de är utomlands. Som läsaren med gott minne kommer ihåg är Ada vår “guddotter”. Guddöttrar kommer i många former och storlekar. Den här kom i form av en schäferdam. Ca 8 mån gammal nu. Och typ 35 kg. Glad schäfer. Och med tiden allt mera lydig schäfer.
Sitter och tittar igenom bilderna från New York och tänker tillbaka på resan och ler (det behöver jag göra i sorgen just nu…).
En kaffe till får det nog bli.

Vi tar en bild på lille B också, från i våras då vi var till Häringe och red på banan.

IMG_2752

Tags: , ,

One Response to “Lite ledsamt och grått, men solen tittar nog fram snart igen”

  1. Maken says:

    Du är min robusta fru, du kommer igenom även det här ska du se. Imorgon ska vi flytta pownie-carports. Det blir nåt det.

Leave a Reply

*