Ojojoj…

Vad sjuk jag har varit!
I söndagskväll slog den till: Vinterkräksjukan!
På 10 minuter var jag helt utslagen och utan att gå in på detaljer mådde jag pyyyyton i ca ett dygn.
Prova inte detta hemma! Hua!

Nu har jag gått över till stadiet att man inte skall träffa människor på 48 timmar efter tillfrisknandet. Jag är frisk, om än väldigt matt och delvis yr, och rätt uttråkad.
“Påtvingad semester” kallade Adina det (på telefon).
Jag håller noga på att inte träffa folk för tidigt, det är ju förmodligen så jag blivit smittad.

Idag har jag gått från matt och trött så jag knappt orkat gå på toa till att jag orkar kolla på tv, surfa och läsa. Otroligt skönt!
Nu ser jag på dokumentären “Grizzly man”.
Snacka om galning till karl. På sitt sätt. Timothy Treadwell. Han valde ett liv med grizzlybjörnar och levde 13 somrar med dom i Alaska. Men det slutar precis som man kan tro.
Med att….*tadaaa* han blir dödad och uppäten av en björn.
Men han verkade vara en klart annorlunda människa. Som ett stort barn och ständigt talade om för björnarna (och ett gäng rävar han blev kompis med) att han älskade dom.
Om och om igen säger han att det här livet är det enda han vill ha och han gladeligen dör för dom om det krävs.

Nu skall jag ta tag i att sova mig ännu friskare!

Vill ut i våren igen!

Tags: , ,

3 Responses to “Ojojoj…”

  1. Erica says:

    Skönt att du är på bättringsvägen! Saknade dig idag men fick en redig men kul lektion på Tor med en massa skänkelvikning i tölt… Puh! 🙂

    Har sett den där dokumentären tidigare och såg delar av den igår. Totalt stollig människa och mycket skratt blev det åt alla lustiga människor som är med, tysken som gjort filmen är ju en riktig personlighet han med! Men Timothy var helt klart en skön men inte helt frisk människa (och vad annat kan man förvänta sig av en människa som bor med björnar).

  2. Malin says:

    Haha, vem plågade er?
    Fick du sån där förbenad träningsvärk nu också?

  3. Erica says:

    Vi had lektion tillsammans med den andra gruppen så det var Marie. Var bara jag och Lina från vår grupp så vi var inte så farligt många ändå. “Var staaaadig Erica!” – Mhm, jättelätt när musklerna känns som gummi, hihi. Jag har ännu inte vågat mig upp ur sängen så träningsvärken återstår att se, men det är lite olycksbådande att benen hade svårt att bära mig igårkväll. 😉

Leave a Reply

*